|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 46
Ah Gud, hvad jag led. Som om kropp och sj�l t�rts af fr�tande mask och
rost, som om jag smulats s�nder bit f�r bit, lik en gammal m�bel. Ah
Gud, jag blir f�rryckt af denna monomani, jag blir vansinnig af denna
l�ngtan efter att se honom, bara se honom, mer beg�r jag icke.
Jag vet icke hvad jag gjorde. Jag gick p� golfvet som ett sjukt djur.
Det �r att f� arbetsf�rm�ga, lifskraft, pengar -- allting f�r�dt, det �r
att g� under p�, om jag icke kan bli herre �fver det.
Det enda, som lindrar, �r att l�ta sm�rtan f� luft -- och jag utgjuter
mina k�nslor p� dessa blad, i brist p� en lefvande varelse att tala
till. Det �r liksom dr�gligare nu. Men jag lider, jag lider f�rf�rligt
Jag �r s� alldeles ensam. F�rstr�else, umg�nge med andra m�nniskor
skulle motverka olyckan, men denna afsp�rrning, detta att jag m�ste
sitta p� post och v�nta kv�ll efter kv�ll, oviss om han kommer eller
icke, slitas mellan hopp och fruktan minut efter minut, det undergr�fver
sista �terstoden af min motst�ndskraft. N�sta g�ng skall jag bedja honom
l�ta mig veta, n�r jag kan v�nta honom, s� att jag i motsatt fall kan
disponera min tid p� annat s�tt.
Men resa hem vill jag icke. D� skulle jag �ter falla in i min lifsleda.
Jag vill bringa det till en kris. Antingen skall sm�rtan tvinga mig att
afslita bandet -- och d� skall jag st�rta mig i ett brokigt och verksamt
lif, f�r att gl�mma -- eller ocks� skall f�rh�llandet stadgas till en
trygg och �ppen v�nskap.
Jag _skall_ komma under fund med, om jag blott �r en f�rs�kskanin eller
om han verkligen h�ller af mig en smula. Jag reser icke h�rifr�n f�rr�n
jag f�tt klarhet. Visar det sig, att det hela icke varit annat �n
munv�der och tidsf�rdrif, skall jag arbeta mig till likgiltighet, men
bryta med honom vill jag icke. Jag skall d� h�lla af honom med det
�fverseende, man har f�r ett stort, n�got narraktigt barn, hvaraf man
icke f�r v�nta sig n�gra djupare k�nslor, eller ens n�gon v�nlighet.
I morgon g�r jag icke p� teatern, ty jag vill se om han kommer, och
veta, om det var han som knackade. Men sedan vill jag icke forts�tta
detta klosterlif, som g�r mig vapenl�s mot min l�ngtan.
_Och s� f�r hvarken sm�rta eller oro hindra mig fr�n att arbeta_! I
annat fall blir jag s� bunden af min ekonomi, att jag icke kan skaffa
mig utv�g att d�da denna vanvettiga beundran och tillgifvenhet.
_Arbete_ �r den ovillkorliga f�ruts�ttningen f�r att jag skall f� stanna
h�r. Och _klarhet_ �r syftet. Jag f�r icke resa h�rifr�n f�rr �n jag
vet, om jag skall uppmuntra eller kv�fva min b�jelse f�r honom. Af
ovisshet tycker jag att jag skulle kunna d�, men icke af olycklig
k�rlek. I samma minut, som hoppet d�r, d�r ocks� k�rleken.
Och f�r att f� luft, f�r att icke kv�fvas under denna v�ldsamma
utvecklingsprocess, har jag full r�tt att utgjuta mig p� dess blad, att
tjuta h�r, om det lindrar pl�gorna, l�ta pennan l�pa �stad med hvar
st�mning och tanke. Stackars barn, du har s� ondt, vi skola kela f�r dig
den h�r g�ngen. Du skall f� allt hvad du vill, bara du h�ller dig
andligen frisk. Sedan krisen �r lyckligt �fverst�nden, p� ena eller
andra s�ttet, skall du kunna arbeta med dubbel energi och
sj�lfst�ndighet; och din dyrk�pta erfarenhet skall nog ha sin nytta med
sig f�r ditt arbete.
Jag k�nner en lisa s� l�nge jag l�ter pennan l�pa; det �r som om friskt
blod runne ur ett s�r. S� fort det afstannar k�nns v�rken. Lindring
m�ste jag ha till hvarje pris.
Jag vill icke ge tappt. Jag vill g� ut ur det h�r som en mer helst�pt
personlighet, d�rf�r m�ste jag uth�rda, hvad sm�ltningsprocessen medf�r.
Intet pjunk! Jag vet, att jag skall ha b�de kraft och sp�nstighet nog
att st� profvet, om jag blott har pengar, s� att jag kan k�nna mig fri.
L�nge kan det ju icke dr�ja, innan krisen kommer. Och sedan vet jag,
hvad jag har att g�ra: arbeta, s�ka nya m�nniskor, bita samman t�nderna,
quand m�me! D� skall den f�rkastade bli en f�rfattarinna af rang, d� �r
m�nniskan kn�ckt och endast konstn�ren lefver.
L�t g� f�r hvilket det skall vara! Friskt mod! N�r du �r fri och kan
resa hvart du vill, l�r du v�l f� bukt med sm�rtan.
Men var f�rsiktig, k�ra, �lskade barn, l�r dig att vara �lskv�rdt �ppen
i ditt umg�nge med m�nniskor, samtidigt med det du aldrig vidr�r dina
egna angel�genheter. Skulle du icke h�lla dig f�r god att visa andra
ditt verkliga lif.
Nu �r klockan tio. Nu skall jag �ta och dricka mycket �l, s� att jag kan
sofva. Och i morgon full frihet. Bara f� tiden att g�, tills krisen
kommer. G�ra denna f�rf�rliga tid s� dr�glig som m�jligt.
Previous Page
| Next Page
|
|