|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 37
-- -- Jag tr�ffade nyss Ivar M�rcke, och vi talade om dig. Han sade,
att han s� g�rna skulle vilja g�ra din bekantskap. Han tycktes
verkligen r�rd af ditt inl�gg i striden -- �tminstone s� pass r�rd,
som man kan bli, d� man �r s� sj�lfupptagen som den mannen �r. (All
aktning f�r hans snille.)
N�, han har sk�l att vara tacksam. Du �r nog den f�rsta kvinna som
offentligen v�gat besjunga honom; du skulle troligen icke ha v�gat
g�ra det, om du k�nt honom personligen. Nu, efter�t, tycker jag
n�stan du har en viss f�rpliktelse att riskera ocks� den personliga
bekantskapen!
Sk�mt �sido: Jag tycker, att du �ndtligen en g�ng kunde g�ra allvar
af att komma hit upp! Vi skola icke bita dig utan visa dig all
m�jlig �lskv�rdhet -- och du b�r v�l �nd� en g�ng upph�ra att vara
en myt f�r hufvudstaden -- --
Hon stirrade mot horisonten. Det lockade mer och mer -- hon drogs mot
solnedg�ngen. --
Hon var trettio�tta �r, d� hon som erk�nd f�rfattarinna �ters�g
hufvudstaden, och hon gaf intryck af en m�nniska, som br�nt sina
illusioner, gjort upp sin r�kning med lifvet. Hon trodde sig vara b�de
gammal och ful, och hon var hvarken ung eller vacker, blott sp�nstig och
sm�rt med kolsvart h�r utan en enda silfverstrimma; men f�rgen kunde
skifta p� hennes kinder, och �gonen kunde tindra som om hon �nnu varit
ung och glad.
Hon stod i vinterbrytningen, d� naturen f�r hetsiga f�rger; d�r var
n�got af �fverg�ngstidens feber i hennes blod.
Nutidskvinnans k�nslolif �r �mt�ligt. Hennes l�ngtan �r l�ngt hetare �n
blott blodets feber, l�ngt starkare �n blott hj�rtats tr�nad; den �r hos
de h�gst utvecklade en t�rande andens hunger, som kan medf�ra d�den, om
den icke stillas -- och den stillas n�stan aldrig.
Detta �r historien om Elsa Finnes vinterbrytning. M� hon ber�tta den med
egna ord. Och m� den l�sas med allvar, ty med allvar �r den skrifven.
Ingen k�nner starkare, �n den som skall d�, behofvet att vara sann, att
aflasta allt hvad han burit p�, att bek�nna tills allt �r sagdt. Hon,
som talar h�r, har k�nt det, som om denna bikt vore en skuld, den hon
hade att betala till lifvet. Hon har velat visa, hvarf�r hon icke kunde
lefva. Hon f�rsvarar sin d�d, icke sitt lif.
II.
I.
Det var i g�r jag s�g Ivar M�rcke f�r f�rsta g�ngen. Hela morgonen var
en flygande br�dska. Jag m�blerade om mitt rum och s�kte g�ra det
hemtrefligt, sprang ut och k�pte rosor, ordnade allting s�, att det
skulle se inbjudande ut, placerade stolarna s�, att min g�st skulle f�
sitta i full belysning, jag sj�lf d�remot i skuggan.
N�r jag slutat, satte jag mig att l�sa �Om de l�gre djurens sj�lslif�.
Jag var ganska lugn.
Det dr�jde till klockan 3. S� en l�tt knackning p� d�rren, och han
tr�dde in. Reslig, manlig, ett m�rkt ansikte, som s�g ut att ha lefvat
och lidit, en dominerande n�sa, en m�rk mustasch, med naturligt fall,
utan uppskrufvad hj�ltefason; ett nerv�st ansikte med stora drag, en
sp�rjande blick, nyfiken, n�stan fientlig. Den som m�nga g�nger blifvit
s�rad, och hvars sj�l f�rt�res af en brinnande �relystnad, f�r en s�dan
blick.
Jag gick honom till m�tes. -- V�lkommen! sade jag l�gt. Han stod stilla
och s�g p� mig. -- Elsa Finne? -- Tack f�r er godhet att vilja se mig!
Jag r�ckte honom min hand. S� tog jag plats i soffan och anvisade honom
l�nstolen. Han tog icke emot den utan flyttade fram en af de mindre
stolarna och satte sig alldeles midt emot mig. Genom denna man�ver
tvingade han mig att v�nda ansiktet halft mot dagern; vi sutto vid
f�nstret, s� n�ra hvarandra, att icke en skiftning i den enas uttryck
kunde undg� den andra. Jag k�nde mig tacksam f�r denna anordning.
Previous Page
| Next Page
|
|