Elsa Finne I-II by Axel Lundegård


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 35

Knut Herman, som i s�llskap med mamma-Stina tillbringade sommaren i
Elsas lilla hem, hj�lpte henne att h�lla modet uppe, Knut Herman, som
under sitt stretande i parnassens uppf�rsbacke aldrig r�nt n�gon
framg�ng f�r egen del, men d�remot f�tt sin diktarhud r�tt v�l garfvad,
visade sig vara situationen vuxen. Det fanns icke en skymt af afund i
hans hederliga sj�l, tv�rtom, han nj�t i fulla drag af att se sin
yrkessyster midt i �rans och popularitetens solgass, men det imponerade
icke p� honom och f�r�ndrade ingenting i hans egen syn p� tingen. For
honom var hon just den Elsa Finne, hon varit f�rut, hvars beg�fning han
sett f�rr �n n�gon annan och hvars begr�nsning han k�nde b�ttre �n n�gon
annan; och det var henne en njutning att af och till h�ra hans beska
sarkasmer med en underton af personlig tillgifvenhet sl� ned ibland allt
det v�lvilliga smickret utan tillgifvenhet. -- N�r sommarn var f�rbi,
och Elsa satt ensam kvar i Tibble, k�mpande med den tomhet, han l�mnat
efter sig, k�ndes det som skulle hon med gl�dje ha offrat all sin
nyf�rv�rfvade ber�mmelse f�r en skymningsstund vid brasan med honom och
hans mor.

�ter gr�fde hon sig ned i sitt arbete, och arbetet str�k med sina
v�lsignande h�nder �fver hennes feberheta panna, gaf gl�mska och
lindring f�r dagens timmar, men kastade henne hvar kv�ll, uttr�ttad som
en trasa, v�rnl�s i l�ngtans armar.

Skapandet kostade henne l�ngt mera anstr�ngning nu, ty hon vred sig
under medvetandet om sitt stora rykte, och ansvarsk�nslan blef s� stark
inom henne, att den tyngde hennes f�rr s� l�ttflygande inbillningskraft.
Hon splittrade v�l ocks� sin tid och sina krafter p� sm�ting till
kalendrar och tidskrifter i in- och utlandet, visst �r att det stora
verk, som hon dr�mde om, aldrig kom till. Likv�l v�xte hennes rykte
st�ndigt, ty d�r fanns rika l�ften ocks� i det minsta som l�mnade hennes
hand, och sj�lfva hennes tystnad m�ttes med sp�nd f�rv�ntan.

Men �ren gingo; och allt underligare blef hon till mods, k�nde sig p� en
g�ng s� gammal och s� ung. V�rlden l�g �ppen f�r henne, och hon t�nkte
med vemod p�, att hon just nu borde ha b�rjat lefva sitt lif.

Ofta hade Knut Herman velat �fvertala henne till att flytta till
hufvudstaden och intaga sin plats i kulturlifvets br�nnpunkt, eller att
�tminstone komma dit n�gon g�ng p� bes�k, g�ra bekantskap med den unga
vitterhetens m�lsm�n, l�ta fantasi och sinne uppfriskas af musik och
konst -- han m�lade allt i frestande f�rger b�de skriftligen och
muntligen; och nog hade det lockat henne, och ofta hade hon t�nkt resa,
men i sista stund hade hon alltid h�llits tillbaka af en of�rklarlig,
instinktiv �ngest. Hon k�nde om�jligheten af att personligen uppb�ra
sitt rykte, inbillade sig vara b�de i yttre och inre mening s� f�ga
presentabel, att hon hellre borde resignera f�rst som sist, stanna d�r
hon var och icke f�rst�ra den litter�rt intresserade allm�nhetens
illusioner. Det fanns ingen landsort i andens rike, och fr�n sin
undang�mda vr� kunde hon mycket v�l f�lja med allt, som tilldrog sig i
br�nnpunkten. Knut Hermans bref inneh�llo alla personalia, som det
intresserade henne att k�nna, och b�cker, tidskrifter och tidningar hade
hon nu r�d att k�pa, om �n icke tillr�ckligt f�r att helt stilla sin
andes hunger. Hvarf�r skulle hon d� resa? Det skulle v�l dessutom bli
mycket dyrt -- --? N�rhelst hon t�nkte p�, hur hon skulle taga sig ut i
hufvudstaden, rodnade hon som en ung flicka vid tanken p� den hon helst
vill m�ta. Hon f�rest�llde sig dessa eleganta hufvudstadsbor, herrar och
damer, hur skulle de icke anse sig ha r�tt att truga sig p� henne med
krus och komplimanger och sm�leenden och tomma ord om det, som f�r henne
var heligt: hennes arbete. Men hon k�nde det, som om dessa m�nniskor
varit fiender till hennes innersta str�fvan. F�r dem var det blott en
ytlig lek, detta som f�r henne var djupaste allvar. D�r stod en atmosf�r
af sj�lfviskhet och fl�rd omkring dem alla. De talade s� mycket och s�
h�gt om konst och fr�gor, alla s�kte proklamera hvar sin lilla k�lt�ppa
som kulturens f�rn�msta nyodling, och sneglade f�raktfullt till grannens
blomsterg�rd eller potatisland. Fanns det d� ingen stor nog att erk�nna
sin egen begr�nsning och njuta utan f�rbeh�ll och �lska utan afund ocks�
de blommor och sk�rdar, som v�xte p� andras mark!

Det rasade nu i tidningar och tidskrifter en h�ftig fejd om en diktares
namn, och striden hade uppr�rt henne, ty den kom med minnet om en v�rdag
f�r l�nge sedan. -- -- Hon stod vid f�nstret i sitt arbetsrum, det fina
regnet dref som r�k �fver tr�dens toppar och f�ll med sakta sus till
jorden. Hela v�rlden var som ett �ndl�st gr�tt i gr�tt, d�r l�g sl�ja
�fver allt. Hon t�nkte: s�dan �r v�ren h�r i norden; s� soll�st gr�, s�
�fvergifvet sorgesam �r ocks� v�ren i v�r diktning. -- -- Kanske dr�mde
hon ocks� om att sj�lf en g�ng lyfta vingarna och h�ja sig �fver
dimmorna.

I den st�mningen satte hon sig att l�sa, med armb�garna p� bordet och
hufvudet st�dt mot h�nderna, och hon l�ste och l�ste, medan regnet f�ll
oafl�tligt, oafbrutet, och hon h�rde intet annat ljud i v�rlden �n en
utest�ngd kycklings pip, men det f�ref�ll henne till sist, som om det
kommit inifr�n, fr�n hennes egen sj�l; ty h�r i denna bok fanns ju allt,
hvad hon l�ngtat att f� sagdt, blott st�rre, starkare, manligare �n hon
sj�lf n�gonsin skulle kunna s�ga det, och hon gr�t af beundran och
sm�rta -- -- aldrig skulle hon kunna �stadkomma n�gonting v�rdt att
n�mnas i samma andedrag som detta!

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Thu 15th Jan 2026, 11:18