|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 34
_Knut Herman_.
XVI.
Detta blef inledning till en m�ng�rig, mer och mer �ppenhj�rtig bref
v�xling mellan Elsa Finne och Knut Herman. Den ton, han anslagit, fann
stark resonans inom henne. Ensam som hon var, lockade det henne dess
mera att f� tala i bref om allt, som intresserade och sysselsatte henne
f�r �gonblicket, och hon skref s� omedelbart, som om hon suttit i
skymningen och spr�kat med en gammal v�n, f�r hvilken hon icke beh�fde
v�ga sina ord, d�rf�r att han aldrig missk�nde hennes mening. S� kom
f�rtroligheten smygande af sig sj�lf, och ni blef till du i brefven
l�ngt innan de b�da blifvit personliga v�nner.
Den personliga bekantskapen fick ett mera l�ngsamt f�rlopp. Den
grundlades under en sommarm�nad i Knut Hermans f�r�ldrahus, dit Elsa
Finne p� hans beg�ran blifvit bjuden af hans mor, som var �nka efter
provinsiall�karen i orten. Den gamla frun �tnj�t ber�ttigadt anseende
f�r fromhet och r�ttrogenhet, men hade en enda svaghet: sin son. Mycken
sorg hade han v�llat henne med sin otro, och m�nga varma b�ner hade hon
upps�ndt f�r hans sj�ls fr�lsning, ty hon visste, att han icke blott
icke vandrade Herrans v�gar, utan till yttermera visso h�gr�stadt och
utmanande marscherade utf�r den v�g, som leder till f�rtappelse -- --
men f�rneka honom sin k�rlek kunde hon icke, det fick Gud f�rl�ta henne.
Det som oroade henne sv�rast, n�st �ngesten f�r hans sj�l, var ocks�
tanken p� att han med sina f�rskr�ckliga �sikter skulle g� och st�lla
det illa f�r sig i lifvet. Hvar sommar och hvar jul kom han regelbundet
till sitt gamla hem, och d� var mamma-Stina ett enda str�lande solsken
af lycka �fver att ha otron under sitt tak. Hans v�nner voro d� alltid
v�lkomna i hans hem och mamma-Stina skref blindt och inbj�d hvemhelst
han utpekade. -- Att det denna g�ng var fr�ga om en dam, hade v�llat
henne en smula bryderi; men d� han ville s� ha det, fick det ju ske.
Det var icke utan en viss f�rl�genhet Knut Herman m�tte Elsa Finne vid
stationen, och det kostade i b�rjan r�tt mycken anstr�ngning fr�n �mse
h�ll att bevara den f�rtroliga tonen fr�n brefven De b�da
personligheterna reagerade s� helt olika mot hvarandra, skyggheten
krympte nerverna, och den instinktiva mots�ttningen mellan man och
kvinna gjorde sig helt annorlunda g�llande i umg�nget �n i brefven, men
den �fvervanns s� sm�ningom tack vare Elsa Finnes energiska bem�danden.
Hon var ju s� mycket �ldre �n han och k�nde sig just d�rf�r dubbelt
f�rpliktad att visa sig den ovanliga situationen vuxen. Det var f�rst
efter l�ng tvekan, hon mottagit fru Hermans inbjudning, men d� hon nu
var h�r, ville hon komma med heder fr�n saken. Fr�n f�rsta stund sl�t
hon sig varmt till Knut Hermans mor, med �ppen f�resats att om m�jligt
vinna hennes tillgifvenhet. Det lyckades �fver f�rv�ntan; de b�da
damerna sympatiserade strax, �ldersskillnaden befanns icke o�fverstiglig
och snart stod Elsa som ett f�reningsband mellan mor och son i st�llet
f�r motsatsen, som mamma-Stina fruktat, medan hon �nnu misst�nkte, att
d�r fanns n�gon skymt af erotik med i spelet.
M�naden gick som en vecka utan en mulen dag, Knut Herman �terv�nde till
hufvudstaden, Elsa till Tibble, och brefv�xlingen b�rjade p� nytt. Det
blef vinter med m�rker och arbetsfeber, det blef v�r med sol och
sn�droppar, det blef sommar, och allt stod i blom, och Elsa Finne vann
med ett nytt verk pl�tsligt namn som en af sin samtids fr�msta
ber�tterskor.
Boken hette _Ikarosl�ngtan_ och var en sj�lfbek�nnelse, var historien om
hennes eget lif, gifven i stora linjer och med en betagande k�nslans
innerlighet. Det var verklighetsdiktning lyft upp i en bl�are luft, det
var lefvande m�nniskor, men hvarken Per eller P�l, som det litter�ra
skvallret kunde utpeka, det var en smidig och stark stil, f�rn�m i sin
konstfulla enkelhet och n�stan k�rf i sin skygghet f�r all effekt p�
sanningens bekostnad. Det var icke den verklighetsdiktning som
florerade, det var n�got annat och n�got nytt, och om det �n icke �gde
en Ivar M�rckes f�rgrikedom och glans, �gde det i utbyte mera djup i
sj�lsskildringen. Det handlade om k�rlek, om en ung kvinnas flykt mot
solen och fall mot jorden, och framst�llningen bars af en sorgtyngd
l�ngtan med starka vingar.
Tidpunkten f�r bokens framkomst var gynnsam, och alla andra sm�
faktorer, som tillsammans skapa framg�ng �t ett diktverk, n�r inneboende
m�jligheter �ro f�rhanden, f�renade sig h�ndelsevis att bereda
_Ikarosl�ngtan_ ett mottagande, som f�rfattarinnan aldrig ens i sina
mest h�gtflygande f�rhoppningar v�gat dr�mma om. Det kom �fver henne en
d�dlig �ngest och blygsel, ty k�nslan af hennes egen ov�rdighet, v�xte
under de loford, som str�mmade �fver henne, och hon t�nkte med skr�ck p�
den dag, d� sanningen skulle bli uppenbar, och diktens drottning f�r en
dag som en afsl�jad trasprinsessa �ter skulle drifvas bort fr�n
parnassen.
Previous Page
| Next Page
|
|