|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 29
-- St�ng d�rren! sade han till biljettf�rs�ljaren.
D�rren st�ngdes, och f�rel�saren fortsatte som om ingenting h�ndt. Men
Elsa kunde icke l�ngre samla sin uppm�rksamhet kring hvad han sade, och
han m�rkte det strax.
-- Det tj�nar visst till ingenting att forts�tta, sade han. -- Era
tankar syssla f�r mycket med det, som nyss passerat.
Elsa rodnade, k�nde det som om hon bort mots�ga honom, men fann icke
ord.
-- Mina ocks�, om jag skall vara uppriktig, tillade han med ett
sm�leende. -- Det skulle vara ett kraftprof. Man vill s� g�rna visa sig
morsk. Men det g�r alltid ondt att st�ta p� of�rdragsamhet.
Han steg ned fr�n katedern och r�ckte Elsa sin hand:
-- Tack f�r det ni stannade kvar! sade han enkelt och varmt. -- Jag
f�rst�r att ni velat demonstrera f�r yttrandefriheten. Vill ni ocks�
s�ga mig ert namn?
Hon svarade med gr�ten i halsen:
-- Jag heter Elsa Finne -- men jag �r gift med -- hon gjorde en gest mot
d�rren -- med prosten.
Han nickade, som om han velat s�ga, att han ocks� gissat sig till det.
-- Det �r v�l b�st, att ni g�r nu d�?
-- Ja. Hon reste sig upp. -- Men jag vill tacka er f�rst -- riktigt
varmt -- -- s�ga er, att ni �ppnat nya synvidder f�r min sj�l -- min
fantasi -- mina dr�mmar. Jag tror, att jag skall kunna lefva r�tt l�nge
p� minnet af hvad ni gett mig -- och arbeta mig vidare fram p� egen
hand.
Hon r�ckte honom sin hand, och medan han h�ll den i sin, s�g han henne
sm�leende in i �gonen.
-- Jag har en aning om, att ni en g�ng kommer att l�ta h�ra af er, sade
han. -- D�r �r mycket fantasi i era �gon. --
N�r Elsa kom hem till pr�stg�rden, �ppnade hennes make d�rren till sina
egna rum med minen hos en domare, som har att afkunna en h�rd dom.
-- Kom in! sade han. -- Jag har ett ord att s�ga dig.
Han var r�dflammig i ansiktet, och �gonen voro blodspr�ngda. Hela hans
varelse gaf intryck af v�ldsam upphetsning.
Elsa var lugn, hyste icke ens n�gon fruktan, fast hon visste, att han
skulle f�rg� sig. Hon gled sakta in i rummet och st�ngde d�rren efter
sig.
-- Tycker du sj�lf, att ditt beteende i kv�ll �r passande f�r en
pr�stfru? b�rjade han, med r�sten hes af uppjagad f�rbittring.
Hon svarade:
-- Jag har icke kunnat handla annorlunda. Jag gjorde hvad jag ans�g
r�tt. Jag �r icke en pr�stfru. Jag �r en m�nniska f�r mig, som k�nner
och t�nker sj�lf.
Svaret dref hans raseri till kokpunkten.
-- Du ljuger! ropade han. -- Du ljuger ju. �r du icke hustru till mig,
denna f�rsamlings sj�las�rjare? �r du icke i denna din egenskap skyldig
att iakttaga ett uppf�rande, som icke st�r i strid med mitt kall, mitt
�mbete, min religion, som ocks� �r din -- i hvilken jag sj�lf
konfirmerat dig och -- -- Jag t�l det icke l�ngre! h�r du! -- han kn�t
handen s� att naglarna skuro in i k�ttet -- Jag t�l icke, att du
�del�gger mitt lif -- -- Ack, bittert, bittert har jag i sanning f�tt
betala -- -- --
Vreden b�rjade sjuda inom Elsa. Hon stod framf�r honom med nedslagna
�gon, ty hon fruktade att de eljes skulle f�rr�da n�got af hvad hon
k�nde.
-- Hvad? fr�gade hon.
Previous Page
| Next Page
|
|