|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 22
Tv� dagar senare kom pastor Tibell h�gtidligen �kande till Ryd, kl�dd i
h�g hatt och kaftanett, f�r att officiellt anh�lla om Elsas hand.
Farmor, som blifvit f�rberedd, gjorde inga sv�righeter; hon var glad,
att innan hon sl�t sina �gon, f� l�gga sin sondotters hand i en hederlig
och god mans. F�rlofningen borde v�l hemligh�llas tills sorge�ret var
till�ndag�nget, men pastorn skulle alltid vara v�lkommen till Ryd.
Elsa, som v�ntat i sitt eget rum, h�mtades af sin trolofvade in att
mottaga den gamlas v�lsignelse; men dessf�rinnan utbredde Johannes
Tibell sina armar, drog henne in i sin famn och tryckte den f�rsta
kyssen p� hennes unga l�ppar.
Det svindlade och gnistrade f�r hennes �gon. Hon hade tr�dt honom till
m�tes i en st�mning af h�gtid och allvar f�r att ge honom sitt l�fte --
och s� kom detta br�nnande insegel och v�ckte ond blod inom henne, ingaf
henne en obest�md, of�rklarlig vedervilja. Hon ryckte sig l�s och sk�t
honom framf�r sig; och innan hon sj�lf tr�dde in f�r att mottaga farmors
v�lsignelse, torkade hon sig h�rdt om munnen med en n�sduk bakom sin
trolofvades rygg.
-- Gud v�lsigne er! sade farmor, i det hon utstr�ckte sina darrande
h�nder �fver deras hufvud. -- Gl�mmen aldrig, att �ktenskaplig lycka
endast kan vinnas genom sj�lfviskhetens �msesidiga f�rkv�fvande.
Egoismen �r en karg och kall jordm�n, som inga blommor b�r. Att f�rg�ta
sig sj�lf i sin k�rlek, �r lifvets h�gsta konst och enda lycka.
Ett s� l�ngt tal hade Elsa aldrig f�rr h�rt farmor h�lla. Den gamla var
djupt r�rd, och hennes r�st sk�lfde, som om hon t�nkt tillbaka �fver
sitt eget lif.
Ju n�rmare det led mot br�llopet, dess allvarligare blef Elsa till
sinnes, och ofta kom det �fver henne en underlig bekl�mning, n�r hon
t�nkte p� det obekanta, som f�restod. N�rhelst hon mindes den f�rsta
kyssen, f�ref�ll den henne som ett ondt varsel, och n�rhelst detta samma
�ter uppenbarade sig i hennes trolofvades smekningar, skyggade hon. En
g�ng ville hon bryta f�rlofningen. Hon hade fattat sitt beslut efter en
h�rdnackad inre kamp, ty inom henne brottades tv� starka makter, en som
lockade, en som skr�mde. Hon hade icke sofvit en blund p� natten, och
fram�t morgonen satte hon sig att skrifva:
-- -- -- Jag h�ller af dig, men k�rlek har jag aldrig k�nt, blott
dr�mt om i min ungdoms f�rsta v�r. Det h�ftiga du ibland bjudit mig
i dina smekningar har skr�mt mig kall som is. Tag renheten ur en
kvinnas hj�rta och hon skall ej kunna handla �delt och sk�nt,
hj�rtats renhet �r f�r kvinnan hvad kronan �r f�r bruden, den
sk�naste prydnad och tillika den oumb�rligaste. Ett rent hj�rta kan
icke f�rdraga n�gonting som s�rar blygsamheten, och s�tter du
ringaste v�rde p� min tillgifvenhet, s� tag varligt p� mina
k�nslor, ty den som lockar mig att gl�mma renhetens bud, f�rlorar
min aktning och i samma stund hvarje solgrand af min k�nsla. Men
b�st �r det nog ocks� f�r dig att vi bryta, ty du kan s�kert icke
heller forts�tta att �lska den som �r s� skygg och p� samma g�ng s�
stolt och trotsig, att hon kan s�ga: �tyst!� till sitt hj�rta och
bli blindt �tlydd. Emellertid -- afg�randet ligger i dina h�nder,
ty min heder st�r i pant f�r mitt ord, och om jag �n beg�tt ett
misstag, ett of�rl�tligt, skall jag veta att b�ra f�ljderna, f�r s�
vidt du icke sj�lf l�ser mig fr�n mitt l�fte. -- --
Johannes Tibell kom sj�lf med svaret p� detta bref, och svaret var
lugnt, v�rdigt. Han tviflade icke p�, att icke hennes skygghet skulle
f�rsvinna, efter det hon v�l blifvit hans �kta maka. F�r att lugna henne
under den v�ntans tid, som �nnu �terstod, d�mpade han sj�lfmant
h�ftigheten i sina smekningar och f�rde henne blideligen med �mma
broderskyssar fram mot altaret.
XI.
Mellan raderna i fru Elsas almanackor fr�n de n�rmast f�ljande �ren st�
m�nga m�rkliga hieroglyfer, som vid f�rsta p�seende f�refalla
obegripliga. Tydda hvar f�r sig ge de blott intryck af torra
anteckningar till minnes: om v�der och vind, om st�mningen i hennes hem,
om hennes makes och hennes eget lynne, om kr�mpor och ekonomiska
bekymmer, personliga konflikter och f�r�dmjukelser -- om alla de sm�
trivialiteter, af hvilka ett m�nnisko�de best�r; men sedda i sammanhang
punktera de ytterlinjerna af hennes hvardagslif och l�mna ocks� m�ngen
intim inblick i hennes �ktenskapliga f�rh�llanden.
Previous Page
| Next Page
|
|