|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 21
Pastor Tibells v�nlighet hade gjort henne godt, ty hennes hj�rta
l�ngtade efter deltagande. Han var s� god, han var sig s� lik, utom att
han visst blifvit �nnu magrare, sedan hon s�g honom sist. Han hade ocks�
blifvit �nkling f�rra julen. --
Han kom ofta till Ryd under sommarens lopp, och Elsa fann n�je i hans
bes�k. De medf�rde alltid n�gon omv�xling i hennes lifs outh�rdlighet. I
b�rjan kom han som sj�las�rjare med tr�stens ord p� sina l�ppar, och
Elsa b�jde sitt hufvud inf�r Guds tj�nare, med hj�rtat varmt af
tacksamhet. Han talade s� vackert, och allt hvad han sade ingaf en s�dan
trygghet. Det var godt att sluta �gonen och f� en fast h�llpunkt f�r
sitt sj�lslifs alla fladdrande st�mningar. Sm�ningom �tervann han hela
sin forna makt �fver hennes sj�l, blef �ter hvad han varit, medan han
f�rberedde henne till den f�rsta nattvardsg�ngen, och �nnu mera; ty n�r
hon nu j�mf�rde honom med de m�n, hon sedan tr�ffat, v�xte Johannes
Tibell till en riddare utan fruktan och tadel, en korsriddare med andans
flammande sv�rd i kamp mot m�rkrets h�rar. S� blef han till sist f�r
hennes hungriga inbillning den hj�lte, hon dr�mt om att tillh�ra.
Han talade aldrig om sig sj�lf; men n�gon g�ng kunde det undfalla honom
ett ord, som gaf Elsa inblick i hans lifs �dslighet. Han hade lidit
mycket af sin h�dang�ngna hustrus retlighet och brist p� f�rst�ende.
Elsa f�rstod honom, �mmade f�r hans ensamhet och dr�mde om att hela hans
hj�rtas s�r.
P� h�sten friade han fromt och h�gtidligt, som det anstod en andans man,
en kv�ll d� Elsa f�ljt honom ett stycke p� v�gen till Tibble �fver �sen.
Ingalunda f�ll det honom in att f�rs�ka vinna henne med �fverrumpling,
nej, han framst�llde blott sitt f�rslag med en r�st, som darrade af
undertryckt k�nsla, och bad henne rannsaka sitt hj�rta! Hon var mycket
ung, sj�lf var han mer �n dubbelt s� gammal som hon -- ehuru han Gudi
lof �nnu var stark till kropp och sj�l -- --
De skildes med ett handslag h�gst uppe p� kr�net, och hon satte sig p�
en sten i sina ungdomsdr�mmars slott, Elsebo, som f�r l�nge sedan
sjunkit i grus. Alla hennes tankar gingo nu blott ut p� att r�dda n�gra
spillror af sk�nhet �t sitt hvardagslif.
V�l visste hon, att det, hon k�nde f�r Johannes Tibell, icke var, hvad
hon dr�mt om att k�nna f�r den man, den hj�lte hon helst velat tillh�ra;
men aktning och tillgifvenhet var v�l ocks� en grund att bygga sin
lyckas stuga p�?
Farmor var gammal, kunde icke lefva l�nge, g�rden var pantsatt f�r
skuld. Hvar skulle hon sedan f� ett hem?
Han var den ende, som kunde befria henne fr�n det n�rvarandes d�dande
enformighet och fr�n det framtidsperspektiv af l�nga tomma �r, som p�
sista tiden ofta h�grat hotande f�r hennes medvetande.
Tanken p� ensamheten skr�mde henne. F�r att undg� den var hon villig att
betala hvad pris som helst. Och i detta nya fanns �tminstone n�gon
m�jlighet till trefnad, men i det gamla fanns ingen. Det nya var ocks�
en omv�xling, n�gonting obekant, som just d�rf�r rymde en f�rhoppning om
n�gon smula v�rme. Det var vidare det af �det best�mda, ty hon skulle
dock en g�ng komma att tillh�ra en man, s� visst som hon var kvinna och
k�nde som en kvinna, Hvarf�r d� icke f�rst som sist Johannes Tibell?
Hennes beslut var redan fattadt, och redan hade hennes fantasi b�rjat
omspinna befriaren med ett idealiserande ljus, l�nadt fr�n hvad hon
visste eller trodde sig veta om hans fattiga lif, hans kamp, hans tro,
hans olyckliga �ktenskap, hans hj�rtas godhet. Hon kunde sk�nka honom
lyckans v�lsignelse, hon kunde bli f�r honom allt hvad den andra, som nu
var borta, aldrig kunnat bli.
Det var blodets l�ngtan, som vaknat och s�g verkligheten i soluppg�ngens
glans.
Hennes fantasi fl�g vidare i den inslagna riktningen, alla gamla dr�mmar
b�rjade forma sig efter verkligheten och �terspegla dess drag. D�r var
dr�mmen att se en man vid sina f�tter, lyssna till hans lidelsefulla
ord, k�nna hans heta andedr�kt, v�rmas af hans v�sens v�rme och ha r�tt
att bli varm utan att beh�fva blygas efter�t. -- D�r var dr�mmen om
frihet, om ett eget hem, hvars h�rskarinna hon skulle bli, och som hon
fick inr�tta efter sin egen smak -- med en lugn vr� att l�sa i, att
utvecklas i under v�ntan p�, hvad lifvet ytterligare kunde ha i
beredskap �t henne; ty hon f�rest�llde sig ingalunda, att lifvet skulle
vara slut i och med �ktenskapet, tv�rtom, d�rmed skulle det kanske f�rst
b�rja? --
Previous Page
| Next Page
|
|