|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 28
Om templet blir bygdt vid Sikem, s� blir det p� den h�gst bel�gna delen af
Palestina, ty just der delar sig vattnet, s� att en del rinner �t
Medelhafvet och en del �t Jordan, derf�r ock ordet Sikems betydelse,
nemligen: rygg. Det �r liksom p� en bergsrygg. Om, s�som d:r Fjellstedt
tror, templet dertill blir bygdt upp� sjelfva berget, vid hvars fot Sikem
ligger, nemligen p� berget Garisim, synes det som om profetian i Es. 2:1
redan dermed g�r i uppfyllelse. Orden der kunna l�tt f�rst�s s�, att det
berg skall v�ljas till byggnadsplats f�r Herrens hus, som �r upph�jdt �fver
andra berg och h�jder. Ett �r sant, att om det blir bygdt der, f�r det ett
sundt l�ge, redan som det nu �r. Sikem �r bekant f�r sitt klara rinnande
vatten. Jag kommer �nnu ih�g, huru det tjuste mitt �ga, d� jag var der f�r
n�gra �r redan.
Ett annat berg, Ebal, ligger p� andra sidan om Sikem. P� berget Ebal
uttalades "_f�rbannelsen_," och p� berget Gerissim (eller Garisim)
v�lsigneisen, 5 Mos. 27:14, 15. Kanske Herren till sist behagar att l�ta
templet byggas p� Ebal, som �r n�got h�gre �n Garisim (Ebals h�jd �r 920
meter, Garisims 870 meter), dermed visande att f�rbannelsen �r borttagen
fr�n landet, och att Herren numera endast �mnar v�lsigna. Profetian i Es.
2:1 synes �nnu b�ttre passa in p� Ebal �n Garisim. Jesu ord till den
samaritiska qvinnan: "Den tid kommer, d� I _hvarken_ p� detta berget
(Garisim) eller i Jerusalem skola tillbedja, utan i ande och sanning,"
skulle d� ock f� en mera bokstaflig uppfyllelse. Sikem vore ett passande
st�lle att med ens g�ra slut p� afundsjukan emellan Juda och Israel och
"g�ra dem till ett folk i landet p� Israels berg," Hes. 37:22, ity att det
var just vid den derst�des sammankallade stora r�dsf�rsamlingen, som
Rehabeam, Salomos son, genom sitt ovisa svar st�tte ifr�n sig de tio
stammarna. Salomos r�tte eftertr�dare, Jesus, skulle s�lunda f� godtg�ra
Rehabeams of�rst�nd, och det till och med p� samma st�lle.
Detta tempel synes blifva bygdt med stor hastighet, ty enligt Dan. 9:27
skulle offren vara i full g�ng redan i midten af veckan, d� antikrist
kommer dit och afskaffar dem samt uppst�ller f�r�delsens styggelse. Enligt
Dan. 8:13 synes det som s�v�l _"offrens tid," "den �del�ggande syndens"_
tid och "_helgedomens_ (templets) och _h�rskarans_ (folkets)
_f�rtrampande_," skulle tillsammans upptaga 2,300 dagar, nemligen de sista
2,300 dagarne af de 2,520, som utg�ra de 7 �ren. De f�rsta 220 dagarna
skulle s�lunda blifva anv�nda till att erh�lla till�telse att bygga och
till sjelfva byggandet, hvarp� offrandet omedelbart begynner. Detta tempel
kan nog byggas p� mycket kort tid, om allt g�res i ordning f�rut, s�som ju
f�rljudes, att portar och pelare f�r detta �ndam�l redan tillverkas i olika
l�nder. Kanske man skall h�ra hammarslag lika litet nu som vid Salomos
tempels byggande. Man beh�fver endast t�nka p�, huru p� f� dagar stora hus
springa upp nu f�r tiden (s�som i Amerika), om penningar endast finnas f�r
handen. Judarnes millioner kunna nog g�ra, att detta tempel blir bygdt
(s�som �rsdagsuppfyllelsen visar, hvarom mera sedan), p� lika m�nga dagar
som Esras tempel p� �r, eller p� _49 dagar_.
Ang�ende _de tv� vittnena_, 11:3, hafva vi redan f�rut n�mnt, att de �ro
tv� profeter och �fven n�mnt, n�r de upptr�da (n�mligen omkring 2-1/2 �r
efter de 7 �rens b�rjan) och huru vidstr�ckt de skola vittna (�fver hela
jorden). Att den ena profeten �r Elia, �r man enig om p� grund af l�ftet i
Mal. 4:5. Uttrycken "eld g�r af deras mun och f�rt�r deras fiender" och att
de hafva makt att tillsluta himmelen under de 3-1/2 �r de profetera,
p�minna ju starkt om Elia. 1 Kon. 18:38; Jak. 5:17. Uttrycken "sl� jorden
med allehanda pl�ga" och "f�rvandla vatten till blod," p�minna starkt om
Mose. Det torde vara desamma tv�, som f�rr en g�ng visade sig p�
f�rklaringsberget. (Dock passar Enok ock mycket v�l som den ene. Enligt
Juda bref �r Enok den store domsprofeten.) Ej f�rr�n de slutat sitt
vittnesb�rd, kan antikrist d�da dem.
N�gon torde undra p�, huru Elia och Mose (eller Enok) skola kunna d�. Svar:
Elia, liksom Enok, for visserligen till himmelen, men det st�r ej, att han
fick f�rh�rligad kropp. Han kunde ej en g�ng f� det, i ty att Jesus d� ej
f�tt vara den "f�rstf�dde fr�n de d�da, p� det att han i allt skulle vara
den fr�mste." Kol. 1:18. Elia blef upptagen f�r att st� "inf�r jordens
Herre," men utan att f� f�rh�rligad kropp. Han kan s�lunda komma tillbaka
till jorden och d�, uppst� och fara till himmelen. Ang�ende Mose synes ju,
att han m�ste d� tv� g�nger, om han skall �terv�nda och d�das. Detta �r ej
om�jligt, ty Lasarus dog ocks� tv� g�nger. Tertullianus s�ger: "Enok och
Elia blefvo bortryckta utan att se d�den; deras d�d �r blott uppskjuten, p�
det att vid deras tillkommande lidande och d�d deras blod m� utrota
antikrist." Andra kyrkof�der hafva antagit detsamma; deribland �fven
Luther, som sagt, att han ej ville strida emot en s�dan uppfattning.
Judarne v�nta s� ifrigt p� Elias ankomst, att de alltid frams�tta en stol
f�r honom vid hvarje p�skh�gtid.
Vid de tv� vittnenas himmelsf�rd d�das sjutusen menniskor genom en
jordb�fning i Jerusalem, och detta antal s�ges vara en tiondedel af staden.
Om befolkningen vore jemnt spridd �fver staden, skulle Jerusalem vid den
tiden s�lunda hafva 70,000 inv�nare. Nu har den redan l�ngt mer �n detta
antal, om de som bo utom murarna medr�knas. Men straffdomar skola bortrycka
en del af dessa. Ja, kort f�re Herrens nedstigande p� oljoberget, skall
h�lften bortdrifvas i landsflykt samtidigt med, att tv� tredjedelar af
landets hela inv�nareantal skola utrotas. Sak. 13:8; 14:2. Det �r om denna
landsflykt, Herren talar i Matt. 24:20: "Bedjen, att eder flykt icke sker
om vintern eller om sabbaten," hvilken flykt han s�ger skall ske _under den
stora vederm�dan_. M�rk skilnaden p� flykten vid: Jerusalems f�rst�ring,
Luk. 21:21, och den flykt Matteus talar om! (M�rk ock, huru l�rjungarne uti
Lukas ev. endast fr�gade ang�ende tecknen f�r Jerusalems f�rst�ring,
hvaremot de i Matt. 24 fr�gade �fven om tids�lderns slut.)
Previous Page
| Next Page
|
|