Himlauret eller det profetiska ordet by F. Franson


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 27


Kap. 11.

Det Guds tempel, som h�r omtalas, �r det tempel, som judarne skola bygga
efter deras �terv�ndande i massor till Palestina, sedan brudskaran
upplyftats. Det �r bygdt �t Gud, och derf�r kallas det Guds tempel. Att det
�r samma tempel, som omtalas i Hes. 40-44, �r ock ganska troligt. Hela
Palestinas yta, och icke minst Jerusalem, kommer dock att underg� stora
f�r�ndringar f�re de tusen �rens begynnelse. Esaia s�ger: "Det berget, der
Herrens hus �r, skall varda st�ldt upp�fver andra berg och upph�jdt �fver
andra h�jder," 2:2. Sakaria s�ger: "Hela landet skall f�rvandlas och blifva
lik Jordansl�tten, och staden skall varda h�g och trona p� sitt rum,"
14:10. Uti Uppb. 16:19 l�sa vi, att "den stora staden" (som �r Jerusalem,
se 11:8) genom en stor jordb�fning "delas i tre delar." Es. 66:1-5 synes
visa, att Herren icke skall, �tminstone i begynnelsen, blifva synnerligt
bel�ten hvarken med deras tempel eller offrande, ej heller i allm�nhet med
dem sjelfva.

"Himmelen �r min tron" o.s.v., "hvilket �r d� det hus, _I_ skullen bygga
�t mig?" v. 1. "Den, som offrar en oxe, han sl�r ihjel en man" (mandr�pare
synas vara ibland dem, som offra), "den, som offrar ett f�r (�r som om) han
vrider halsen af en hund," "den, som framb�r spisoffer (�r som om) han
framb�r svinblod" o.s.v. "Deras sj�l f�rlust�r sig med styggelser, s�
skall ock jag v�lja deras of�rd." Af v. 5 se vi, att n�gra af Israel �ro
gudfruktiga, och att de "hatas," "f�rskjutas" och begabbas af de andra.
Dessa utg�ra det "gossebarn," som f�des "i f�dslov�nda." Uppb. 12:2.
Derefter talar profeten om det gossebarn, som skulle f�das "utan v�rk," som
framst�ller Israels fr�lsning vid Herrens nedstigande p� oljoberget, och
f�rst derefter om den s�llhet, som "skall ledas till henne s�som en str�m"
o.s.v., (v. 12).

D:r Fjellstedt kommer till den �fvertygelsen, enligt ber�kningarna i Hes.
40-44, att det nya templet skall byggas midt uti det heliga landet, _p�
berget Garisim_ i n�rheten af Sikem vid Mores eklund, hvarest han f�rst gaf
Abraham det l�ftet: "�t din s�d vill jag gifva detta land:" 1 Mos. 12:7.
Det �r der, bergen Ebal och Garisim �ro bel�gna. Den heliga staden, tror
han, skall byggas omkring tre a fyra svenska mil s�der derom eller omkring
en och en half sv. mil norr om Jerusalem, hvarest det forna Betel var
bel�get. Staden skulle, enligt Melin, blifva en och en fjerdedels sv. mil i
fyrkant och templet omkring ett hundra alnar l�ngt och femtio alnar bredt.

D:r Fjellstedt tror, att templet h�r i Uppb. 11:1 �r detsamma, som omtalas
i Hesekiel, och s�ger: "Somliga tro, att ett dylikt tempel med s�dan
gudstjenst kommer att finnas under den korta tid, som f�rflyter fr�n den
tidpunkt, d� en del af Israels folk �ter f�rsamlat sig till Judalandet, och
till dess de blifvit omv�nda till Kristus," samt anf�r hvad den utm�rkte
kyrkol�raren M. F. Roos s�ger: "Men nu bet�nke man, om icke Herren genom
profeten Hesekiel kunnat f�reskrifva Israel en s�rskild kyrko- och
polisordning p� en tid, d� det �ter skall f�rsamlas i sitt land och utg�ra
en s�rskild f�rsamling."

Om nu de offer, som omtalas i Hes. 40-44, skola forts�tta under de tusen
�ren, m�ste man naturligtvis antaga, att dessa icke kunde peka fram�t till
n�gon kommande Messias, utan hellre peka tillbaka till den, som redan
kommit, d.v.s. hafva ungef�r samma betydelse, som nattvarden har f�r oss.
Att offren skulle vara "till _f�rsoning_ f�r Israel hus," 45:17, torde d�
betyda detsamma som Jesu ord i nattvarden: "Detta �r min lekamen" och "mitt
blod, utgjutet till syndernas f�rl�telse." Dessa offer �ro dessutom mycket
enklare �n de mosaiska. Folket, som under gamla f�rbundet g�fvo, allt
inber�knadt, omkring 2/10 af sina sk�rdar, skola under den nya f�rordningen
gifva endast 1/60 af hvete och korn, 1/100 af oljan och 1/200 af boskapen
"ifr�n Israels vatturika mark," Hes, 45:11-15,--hvilket naturligtvis
icke blir n�gon uppoffring alls, n�r man bet�nker, att hela landet �r s�som
en lustg�rd. St�rre delen af k�ttet som offras blir naturligtvis f�rt�rdt,
och det hela kan ju godt betraktas s�som vanliga k�rleksm�ltider. Af Es.
66:23 se vi, att �fven den judiska sabbaten sk�ll firas af Israel under de
tusen �ren.

Det m�ste medgifvas, om Israel skall bygga en ny stor stad med ett nytt
tempel nu med det f�rsta, att det skulle g� l�ngt l�ttare f�r dem s�v�l att
f� rymligare plats som till�telse att bygga 1-1/2 mil _norr_ om Jerusalem
�n p� Moria berg i sjelfva Jerusalem, ty der st�r nu Omars mosk�, och den
f�r man v�l ej undan med det f�rsta. Det �r f�r �frigt ganska vanligt i
Palestina, att st�der byggas med samma namn ett godt stycke fr�n de gamla.
S� �r t.ex. f�rh�llandet med det nuvarande Jeriko, som �r bel�get ett godt
stycke fr�n det gamla Jeriko, men dock b�r det gamlas namn. Om sjelfva den
heliga staden blir 1 1/4 mil l�ng, s� skulle det ej blifva fullt en svensk
mil fr�n det nuvarande Jerusalem till utkanten af det nya. "H�r �r Herren,"
blir ju stadens nya namn, Hes. 48:35, hvilket ju ej hindrar, att den �fven
kallas Jerusalem.

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Wed 14th Jan 2026, 17:08