|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 26
Att Babylon p� nytt skall framtr�da p� verldssk�deplatsen b�de som _stad_
och som _stat_, �r klart b�de af Uppb. 16:19; 18:2 och icke mindre af Dan.
2:45, der den stora bildstodens _alla delar_, s�lunda icke allenast
"jernet" (= de 10 vestromerska staterna), "kopparn" (= Grekland), "leret"
(= det turkiska v�ldet, inneslutande den kommande "konungen af Nordens
rike," Rysslands framtida vasallstat, hvarom mera framdeles) och "silfret"
(= Persien), utan �fven "guldet" som �r _Babylon_, skola _tillsammans
existera_ och _tillsammans krossas_ uti den yttersta tiden. Babylon m�ste
s�lunda p� nytt blifva ett rike. F�rst synes staden bli centralpunkten f�r
den falska profetens v�rldsreligion, och s� hjertat f�r ett nytt rike.
De folk, som nu bo deromkring, �ro ju i allm�nhet muhammedaner. Men detta
skall visst icke hindra dem att slita sig l�sa ifr�n Turkiets el�ndiga
styrelse. _Turkiets delning_ torde begynna vid _dess yttersta �ster_ i
st�llet f�r dess yttersta vester, s�som m�nga v�ntat. Vi torde snart
f�rv�nas �fver att finna Indiens och vestra Kinas m�nga millioner
muhammedaner f�rena sig med muhammedanerna i Afghanistan, Persien,
Babylonien och Armenien om att uppr�tta ett nytt rike oberoende af
turkarna. Indien ensamt har 60 millioner muhammedaner (de andra l�nderna
att f�rtiga), l�ngt b�ttre passande att regera �n b�de turkar och araber.
Att ett nytt, sjelfst�ndigt rike, Assyrien, skall finnas till under de
tusen �ren, �r klart af Es. 19:24: "P� den dagen skall _Israel_ vara den
tredje till _Egypten_ och till _Assyrien_." I v. 23 l�sa vi: "Och egyptier
och _assyrer_ skola tjena Herren."
Hvilken f�rn�jelse �r det icke att l�sa om detta kommande fr�lsta assyriska
folk, d� vi komma ih�g, att de f�rf�ljda armenierna nu bo i dessa trakter.
Rolerna skola bytas. Nu �ro de f�rtryckta; d� kanske de skola herska. Om
det ock �r Babylon, som under vredestiden spelar den ledande rolen och
Assyrien endast f�r hjelpa till med Babylons grundande, s� blir det dock
Assyrien och ej Babylon, som under de tusen �ren skall hafva hedersplatsen,
ty Babylon skall efter dess brand aldrig mera uppbyggas. Uppenbarelseboken
18:21. Den sjette basunen synes s�lunda framst�lla ovanliga r�relser bland
folken i och omkring Eufrat.
Kap. 10.
�ngeln, som var kl�dd i en sky och med regnb�gen �fver sitt hufvud, kan
icke gerna syfta p� Kristus, s�som somliga mena, ity att han s�ges sv�rja
vid "honom, som lefver i evigheters evighet," v. 6. Detta �r nemligen samma
uttryck, som begagnas om Kristus, 1:18, hvilken der s�ger: "Jag var d�d och
se jag �r lefvande i evigheters evighet." Kristus framst�lles dessutom p�
flera st�llen s�som skapare af himmel och jord, Joh. 1:3-10; Kol. 1:16;
Ebr. 1:10 m.fl.
Den lilla �ppna boken kan nog vara densamma som i femte kapitlet. Att
bokrullen var liten, kan man l�tt f�rst� deraf, att pergamentet afvecklats
rullen, allt eftersom brytningen af inseglen f�rsigg�tt. Nu voro alla
inseglen brutna, och endast den del �terstod, som betecknade h�ndelserna
under det sjunde inseglets sjunde basun. Den var s�ledes "�ppen," ej s�som
f�rut f�rseglad och "liten." Bokrullen i Uppb. 5 s�ges dessutom aldrig
hafva varit en stor rulle. S�som �ppen kunde den ock �fverlemnas �t �ngeln,
som tycks hafva meddelat dess vigt och betydelse �t Johannes. Johannes var
glad �fver denna meddelelse. Den var "i hans mun s�t s�som honung." Men vid
genomt�nkandet af dess inneb�rd, nemligen de strider och straffdomar, som
�nnu m�ste komma �fver jorden, och om hvilka han �nnu m�ste profetera, blef
den honom bitter. "Den sved i hans buk." Han fick nemligen tills�gelse att
"�ter profetera �fver m�nga folk och folkslag och tungom�l och konungar."
Betydelsen af, att �ngeln satte sin h�gra fot p� hafvet och den venstra p�
jorden, blifver oss klar, n�r vi i kap. 13:1, 11 komma att se, hvad som
menas med haf och jord. Med hafvet eller vattnen menas "folk, skaror,
folkslag och tungom�l," 17:15. Det f�rsta vilddjuret eller antikrist skall
nemligen stiga upp ur det af politiska strider uppr�rda folkhafvet,
hvaremot det andra vilddjuret--den falske profeten--skall stiga upp ur
jorden--motsatsen till hafvet--det �r ur den lugna, stilla, religi�st
anlagda delen af jordens befolkning. Genom att nu s�tta ena foten p� hafvet
och den andra p� jorden vill engeln visa, dels att han tager den i
besittning (liksom allt skulle tillh�ra Josua, p� hvilket "hans fotablad
tr�dde," Jos. 1:3), dels att straffdomarna �fver antikrists och den falske
profetens alla anh�ngare absolut f�rest�, om de ej omv�nda sig, och detta i
de dagar, d� den _sjunde_ engelns r�st h�res. Hans r�st synes s�ga s�
mycket som: B�jen eder f�r min Herre eller g�n f�rlorade! Den lj�d s�som
ett lejons rytande. P� detsamma syfta de sju tord�nens talande. De kallas
tord�n, och �fven om deras ord �ro "f�rseglade," kunna vi i nog f�rst�
deras syftem�l.
Denna sista basun kommer att upptaga en tid af mindre �n ett �r, icke en
full "tid," v. 6. Ty att orden i v. 6 ej kunna betyda, att ingen tid skall
vara mer i detta uttrycks vanliga bem�rkelse, �r ju klart deraf, att tiden
ju icke d� �r slut. Nej icke ens denna tids�lderns tid, ty vredessk�larna,
�terst� ju, och de taga tid. Derefter kommer ju de tusen �ren och sedan de
derp� f�ljande tids�ldrarna.
Previous Page
| Next Page
|
|