|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 19
Om vi nu r�kna 483 �r efter �r 454 f�re Kristus, s� komma vi till �r 29
efter Kristus. Nu anses just �ren 29-31 vara den ungef�rliga tidpunkten
f�r Kristi korsf�stelse. (Hans f�delse�r infaller n�mligen n�gra �r _f�re_
v�r tidr�kning, hvadan Jesu f�rsta �r s�lunda egentligen ing� uti den
_vanliga_ tidr�kningen f�r gamla testamentet). S� l�ngt �r det l�tt att
f�rst� profetian om de 70 veckorna. Det �r ingen sv�righet med de f�rsta
69, i ty att dessas b�de begynnelse och slut l�tt f�rst�s b�de fr�n
profetian sjelf och fr�n historien--profetians uppfyllelse. Helt
annorlunda �r det med den 70:de, ty under det hela perioden (70 veckor),
str�cker sig till de tusen �rens begynnelse, str�cka sig de f�rsta 69
endast till _Kristi d�d_, hvadan s�lunda hela tiden fr�n Kristi d�d till de
tusen �rens b�rjan kommer p� den ena veckan, p� de sista sju �ren.
N�got afbrott uti tidr�kningen m�ste s�lunda hafva gjorts n�gonst�des, i ty
att den sista veckans stora h�ndelser passa just in p� de 7 �ren, som
f�reg� de 1,000 �rens b�rjan. Hvar skedde detta uppeh�ll? Utan tvifvel vid
Kristi d�d, ty att f�rl�gga afbrottet uti r�kningen till Jerusalems
f�rst�ring eller n�gon annan tidpunkt passar ej alls in med beskrifningen.
Som vi veta, kom Kristus f�rsta g�ngen till denna jord med det m�l i sigte
att uppr�tta riket. Hans f�rel�pare Johannes, de tolf apostlarne, de
sjuttio l�rjungarna, s�v�l som Jesus sjelf, predikade oupph�rligt: "Riket
�r f�r handen," "himlarnes konungarike �r n�ra." folket trodde det, i ty
att de visste fr�n Daniel, att den tid skulle komma, d� efter de fyra
verldsrikenas tid, Dan. 2, himmelens _Gud_ skulle uppr�tta ett _rike_, v.
44. Det var talet om detta _Gudsriket_, som gjorde, att hela Palestina kom
i r�relse redan genom Johannes d�paren, ehuru han "gjorde intet underverk,"
och sedan �nnu mera, d� de tolf och de sjuttio och Herren sjelf gjorde
underverk till bekr�ftelse p�, att han var den r�tte konungen. N�gra g�nger
ville �fven folket "med v�ld g�ra honom till konung," Joh. 6:15, men "_han
drog sig undan_." Men vid ett senare tillf�lle drog han sig _icke_ undan,
n�mligen vid int�get i Jerusalem.
Folket ropade d�: "V�lsignad vare han, som kommer _en konung_ i Herrens
namn!" Luk. 19:38. Det var icke underligt, att faris�erna sade: "M�stare,
n�ps dina l�rjungar," v. 39, ty hela upptr�det s�g mycket bet�nkligt ut;
det s�g ut som h�gf�rr�deri mot den romerska staten. I Jerusalem satt
Pilatus som romersk guvern�r, och dit drager nu en skriande folkhop och
bringar fram en ny konung. �nnu i dag anse judarna, att "profeten Jesus"
d� gjorde det misstaget, att han, h�nf�rd af folkets �rebetygelser, uti ett
obevakadt �gonblick l�t utropa sig till konung. Faris�ernas (fr�n deras
synpunkt h�gst ber�ttigade) klander bem�tte Herren med de skarpa orden: "Om
dessa tiga, skola stenarna ropa!" Med andra ord: _Jesus erbjuder sig vid
detta tillf�lle att blifva deras konung_. Han ville liksom s�ga: "Nu hafven
I i �fver tre �rs tid sett, hvad slags man jag �r, I alla, ibland hvilka
jag g�tt omkring och gjort v�l, botat edra sjuka och gifvit eder goda
lagar, Matt. 5-7; I hafven sett, att jag g�r ingen skilnad p� fattiga och
rika, att jag endast vill, att folk skola blifva r�ttf�rdiga menniskor och
derigenom lyckliga. H�r �r jag, och nu erbjuder jag mig att �fvertaga
konungad�met och inf�ra de tusen �rens h�rlighet."
Detta hade han ock otvifvelaktigt gjort, om de satt konungakronan p� honom
i st�llet f�r t�rnekrona. Den 70:de �rsveckan hade d� f�tt f�lja p� den
69:de utan afbrott. Och p� sju �rs tid hade han renat hela Israel fr�n
deras synder (genom "dom och r�ttf�rdighet") utdrifvit romarne och gjort
Israel till jordens f�rn�msta folk, Jerusalem till jordens f�rn�msta stad,
och genom Israel s�som budb�rare (och genom f�rskr�ckliga straffdomar
s�som deras handtlangare) hade han sedan bragt samma r�ttf�rdighet till
hedningarna och uppr�ttat riket.
Nu h�r jag n�gon s�ga: men huru hade det d� g�tt med f�rsoningen, om
judarna hade mottagit Kristus? Svaret p� alla s�dana fr�gor, huru det
skulle hafva g�tt med det och det, om det och det icke hade intr�ffat, �r
helt enkelt s� h�r: _det skedde icke s�_, och det visste Gud. Och just
derf�r, att han visste, att det icke skulle ske s�, ordnade han med
f�rsoningen i f�rbindelse dermed, och l�t profeterna i f�rv�g f�ruts�ga
det. Hade han ej sett, att det skulle g� som det gick, hade han i sin
allvishet best�mt, att f�rsoningen skulle ske p� ett annat s�tt eller p� en
annan tid och l�tit profeterna f�ruts�ga det. P� judarna kommer s�lunda i
f�rsta hand ansvaret f�r, att Jesus icke d� blef konung, s�som han erbj�d
sig att blifva.
Herren Gud hade t�lamod med Israel, s� l�nge de endast h�nade hans son, men
d� de sade: "Denne �r arfvingen, l�tom oss _d�da_ honom, s� blir arfvet
v�rt," n�r de satte t�rnekronan p� hans sons hufvud i st�llet f�r
konungadiademet och s�lunda f�rkastade sin konung, d� f�rkastade ocks�
konungen dem, d� "_slutade judarnes klocka att g�_," och sedan har den
st�tt hela tiden och skall forts�tta dermed, till dess det folk, n�mligen
Guds f�rsamling, Jesu brudskara (som upptages under mellantiden) blir
fulltalig och upptages i skyn. D� drages klockan upp p� nytt, och d�
uppfylles den tid, som st�r �ter af de 70 veckorna, n�mligen den 70:de
�rsveckan eller de 7 �r, under hvilka Uppenbarelsebokens stora h�ndelser,
kap. 6-19, uppfyllas.
Previous Page
| Next Page
|
|