|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 18
Hvilka hafva predikat f�r dessa? De tv� vittnena och troligen �fven de
144,000. Att dessa 144,000 �ro trogna arbetare i ving�rden kan man l�tt
sluta sig till deraf, att de anses v�rdiga att beseglas emot straffdomarna.
De kallas ju dessutom "Guds _tjenare_," v. 3. Dock ej s� till f�rst�endes,
som att de judar, som _nu_ blifva sant omv�nda, skulle blifva qvar och
blifva bland dessa. Nej, de h�rde till brudskaran och blefvo med dem
upplyftade, men _derefter_ komma dessa 144,000 att vakna upp, och det
kanske mest p� grund af deras landsm�ns f�rsvinnande. Vidare �r sannolikt,
att redan f�re dessas upptr�dande m�nga, som f�rut varit aff�llingar eller
ljumma och f�rlorat den f�rsta k�rleken b�de i hem- och hednal�nderna,
komma att, hvar och en p� sin ort, vakna upp och ropa till sina
medmenniskor att omv�nda sig. Jag h�rde ber�ttas om pastor Stockmayer, att
han vid sitt bes�k i Kina blef tillfr�gad af mission�rer, hvad deras m�nga
predikolokaler skulle anv�ndas till, om Herren skulle komma. "Kanske n�gra
af er mission�rer blifva qvarlemnade," blef hans betecknande svar, "och d�
beh�fva de dem."
"L�nar det sig att uts�nda mission�rer nu, om Herrens tillkommelse �r s�
n�ra?" S� fr�gar en och annan. Jag kommer ih�g, att f�ljande svar afgafs p�
den fr�gan af en k�r amerikansk dam i San Francisco: "Om mission�rerna ej
mer �n hunnit ut och s�lunda ej f�tt tid att l�ra sig spr�ket, innan Herren
kommer, skall kanske deras f�rsvinnande fr�n stationerna blifva f�r
hedningarna den allra skarpaste predikan." M� s� ske! Amen!
Sedan vi nu betraktat dessa tre klassers fr�lsning och huru de alla blifvit
satta uti en st�llning, hvari de kunna vara Gud behagliga, n�mligen de
144,000, som Guds _tjenare_ p� jorden, sj�larna under altaret, _tjenande_
Gud med att gifva sig t�lig ro i paradiset, och den stora skaran,
"_tjenande_ honom dag och natt i hans himmel," 7:15, �fverg� vi till n�sta
afdelning.
FJERDE AFDELNINGEN.
De 70 �rsveckorna.
Vi vilja, innan vi g� l�ngre uti Uppenbarelseboken, p�peka Daniels
sjuttionde�rsvecka, alldenstund den gifver oss upplysning om, huru l�nge
vederm�dan eller vreden skall r�cka, och det sedan blir oss l�ttare att
f�rst� de tidsuppgifter, hvilka likaledes finnas i Uppenbarelseboken.
Daniel, den store profeten och statsmannen i Babylon kom genom forskande i
skrifterna att se, att tiden n�rmade sig f�r uppfyllelsen af Jeremias
profetia ang�ende de sjuttio �ren. Dan. 9:2. Han tog sig d� en f�ste- och
b�nedag, v. 3, och fick, sedan han hade bek�nt sin och sitt folks synd, v.
4-19, uppenbarelse om, att, ehuru visserligen en _delvis_ �terst�llelse af
Israel d� snart skulle intr�ffa, finge han dock icke v�nta, att Israels
_fulla_ �terst�llelse skulle ske s� snart. Daniel synes hafva v�ntat, att
Esaias gl�dande profetior om Israels h�rliga framtid och messiasrikets
(= de tusen �rens) uppr�ttande i sin fulla glans strax skulle ega rum.
�ngeln s�ger till honom, att detta skulle ske icke efter 70 �r, utan "efter
70 sjuor," n�mligen af _�r_ (ty det var ang�ende _�r_, han hade fr�gat, v.
2) d.v.s. efter 490 �r (= 70 x 7). Vid dessa �rs slut skulle f�r�ndringar
intr�ffa med folket och med staden. Folkets "�fvertr�delse," "synd" och
"skuld" skulle "f�rtagas," "bet�ckas" och "f�rsonas," d.v.s. det skulle
fr�lsas och renas i Kristi blod, (se Sak. 12:10, 13:1;) och i st�llet f�r
syndadr�gten skulle de ikl�das r�ttf�rdighetens f�r dem "framhafda" sk�na
dr�gt, Es. 60:21. Ja, till och med templet med sitt "allraheligaste" skulle
d� varda byggdt och smordt.
Denna period af 70 �rsveckor eller 490 �r indelar Gabriel uti tre perioder:
1) en tid af 7 �rsveckor eller 49 �r; 2) en tid af 62 �rsveckor eller 434
�r; och till sist 3) en tid af 1 �rsvecka eller 7 �r. Hela perioden af de
70 �rsveckorna skulle begynna, n�r befallningen utgafs, att _staden_
Jerusalem skulle uppbyggas, s�lunda icke n�r _templet_ skulle byggas.
Nu g�fvos befallningar om templets byggande b�de uti Cyri f�rsta
regerings�r, Esra 1:1, och uti Darii andra regerings�r, Esra 4:24, men som
dessa r�rde templet endast, f� vi icke r�kna derifr�n, utan fr�n konung
Artahsastas (eller Artaxerxes) 20:de regerings�r, hvarom vi l�sa i Neh. 2,
ty d� gafs tydlig befallning att uppbygga _staden_. Detta intr�ffar �r 454
f�re Kristus.
Den f�rsta perioden af 7 veckor eller 49 �r anv�ndes till arbetet p�
stadens uppbyggande, och vid den andra perioden af 62 veckor eller 434 �r
skulle Messias, "den smorde fursten," framtr�da, v. 25. Af v. 26 f� vi
ytterligare l�ra, att med hans framtr�dande ej f�rst�s hans f�delse eller
hans upptr�dande s�som l�rare utan hans framtr�dande s�som offerlamm, hans
d�ds�r. Efter dessa 62 �r, det �r efter de 62, som f�lja p� de f�rut
omtalade 7 eller efter 69 �r tillsammans, d.v.s. _efter 483 �r skulle
Messias d�das_.
Previous Page
| Next Page
|
|