|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 16
"Under den n�d, som st�r i samband med antikrists upptr�dande, skola de
troende vara qvar p� jorden," s�ga somliga. I s� fall skulle man hellre
kunna antaga, att de skola f� vara p� jorden under _sk�larna_ och _borta_
under basunerna,[7] i ty att under basunerna ej ett ord talas om n�gon
direkt "n�d, som st�r i f�rbindelse med _antikrists_ upptr�dande," hvaremot
det tydligt st�r derom under sk�larna. Det �r n�mligen under sk�larna--d�
utur den onda treenighetens mun, satan, antikrist och den falske profetens,
de _andar_ utg�, som _v�rfva rekryter_ f�r _antikrists armee--_ som Guds
barn uppmanas att "vara vakande och bevara kl�derna," bevara sin uniform.
Af allt detta se vi, att vrede och vederm�da f�rekomma utan �tskillnad
s�v�l under basunerna som under vredessk�larna.
Men huru �r det d� under _inseglen_? �r der n�gon vrede under dem? Vi hafva
just l�st, huru vid sjette inseglet hvarenda menniska p� jorden, till och
med tr�larna, visste, att vreden redan hade begynt. �r icke det rysliga
krig, den hungersn�d och den pest, hvarigenom en fjerdedel af jordens
befolkning bortsopas, 6:8, derf�r att de f�rkastat Kristus och antagit den
snart efter de troendes f�rvandling upptr�dande antikrist--�r det icke
vrede s�v�l som vederm�da och n�d?
De ogudaktiga skola kanske s�ka f�rklara, att dessa straffdomar h�rr�ra sig
fr�n naturliga orsaker och icke �ro vrede fr�n Gud, men icke skola Guds
barn--f�r att kunna bevisa, att Herren icke kan komma n�r som
helst--anv�nda s�dana sk�l. Men mera om detta framdeles.
De st�llen, s�dana som 1 Tess. 1:10, som s�ga oss, att det �r fr�n _vreden_
vi skola fr�lsas, eller att vreden ej kan bryta ut, f�rr�n Guds barn �ro
borta, visa oss ju dessutom, att vreden begynner omedelbart efter de
troendes bortryckande, och att inseglen s�lunda tillh�ra vreden. Ja, till
och med vid f�rsta inseglet st�r ju Herren redan med vredens b�ge i sina
h�nder, sigtande p� dem.
L�tom oss till sist se, om det �r n�gon egentlig skillnad, s�som ofta
p�st�s, p� de straffdomar, som utf�ras under dessa insegel och basuner, och
de, som komma, n�r Herren personligt nedstiger p� oljoberget till domen i
Josafats dal. Sak. 14:4-15; Upp. 19:11.
Somliga synas mena, att Herren d� skall i egen person anv�nda sv�rdet.
L�tom oss h�ra! "Och det skall ske p� den dagen, att f�rvirringen _ifr�n
Herren_ blifver stor ibland dem, och att den ene fattar tag i den andres
hand, och den enes hand lyftes emot den andres." Sak. 14:13. Det hvassa
sv�rdet syftar s�lunda p� inb�rdes slagtande, men inb�rdes slagtande hade
vi redan under det andra inseglet. Vidare skulle de sl�s med en pl�ga, v.
12, hvarigenom de skulle bli passande mat f�r alla f�glar under himmelen o.
s. v. Ang�ende pl�gor hafva vi sett nog deraf i Uppb. 9:5, 11:6 m.m. Icke
heller �r der n�gon skillnad, om vi stanna vid _hvilka_ som d�mas.
Redan i kap. 12 se vi, huru en antikristisk arm� f�rg�s genom att jorden
�ppnade sin mun och uppslukade dem (vattnen = "skaror af folk," 17:15). I
Uppb. 19 f�rg�s dylika arm�er jemte sin general genom inb�rdes krig. Jemf�r
Hes. 38:21. Till och med antikrist sjelf, dessa arm�ers ledare, synes hafva
blifvit d�dad af sv�rd i midten p� veckan, 13:14, ehuru han genom satanisk
kraft hade uppst�tt. Ja, �fven satan f�r sin dom delvis f�rut, d� han
kastas ned fr�n lufthimmelen. Se kap. 12:7-12.
Enda skillnaden vid en vrede, som utf�res vid Herrens nedstigande till
oljoberget, synes vara den, att Herren sjelf d� �r n�rmare sjelfva
drabbningen �n f�rr. Men �fven detta Herrens n�rvarande sker gradvis. Uti
kap. 6:2 st�r han p� afst�nd, rigtande fr�n tronen sina pilar. I v: 14
f�rsvann himmelen s�som en bok som hoprullas, d.v.s. skyarne kommo p�
n�got m�rkligt s�tt undan, s� att den himmelska staden pl�tsligt blef
synlig jemte tronsittaren och lammet.
Det synes vara vid detta tillf�lle, som det nya Jerusalems stad s�nker sig
s� l�gt ned, som den kommer att vara under de tusen �ren, d.v.s. s� l�gt,
att folken kunna vandra i dess ljus, 21:24, eller att den blir _synlig_ f�r
jordens folk. Det �r troligt, att det �r den himmelska stadens glans, som
drifver undan skyarna, d� den s�nker sig, liksom molnen f�rsvinna f�r den
uppg�ende solen. I denna st�llning f�rblifver staden under resten af
vederm�dan, och det �r emot denna alltid synliga stads inv�nare, som
antikrist l�ter sina h�delser uppstiga, 13:6.
Herrens sista steg ned�t, d.v.s. hans nedstigande p� oljoberget, hvarvid
m�jligen staden s�nker sig �nnu mera mot jorden, synes s�lunda endast vara
en l�nk uti kedjan af hans framgl�nsande och synes icke en g�ng framkalla
s� mycken f�rskr�ckelse som hans nedstigande med den nya staden till
skyarna. Se kap. 6:16. Tv�rtom, i st�llet f�r att f�rskr�ckas, hafva
menniskorna d� till den grad hunnit v�nja sig vid den himmelska stadens och
dess innev�nares n�rhet, att de, "samlas f�r att strida med honom som satt
p� h�sten och med hans h�r," 19:19.
Previous Page
| Next Page
|
|