|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 14
Sjette inseglet--det stora b�nem�tet.
Uppenbarelseboken uppenbarar s�dant som ej f�rr varit uppenbaradt. Men
�fven det f�rut uppenbarade, som varit dunkelt, g�r hon klart.
N�r det i Sak. 4:2, 3 talas om "tv� oljetr�d och tv� ljusstakar," vore det
ej s� l�tt att f�rst� meningen, om ej Uppenbarelseboken uppenbarade f�r
oss, att dermed menas de tv� vittnena, kap. 11:4. N�r det mystiska
uttrycket "en tid, tv� tider och en half tid" n�mnes, Dan. 7:25, 12:7, var
det om�jligt f�r Daniel att f�rst� det, Dan. 12:7, 8, men s� kommer
Uppenbarelseboken och s�ger, att dermed menas 1,260 dagar, (jemf�r kap.
12:6 med kap. 12:14), eller att med en _tid_ s�lunda menas ett _�r_.
Likas�, n�r det s�ges uti Es. 24:20, att "jorden skall ragla s�som en
drucken och gunga s�som en h�ngmatta;" uti Joel 3:15, att "solen skall
svartna;" uti Joel 2:31, att "m�nen skall f�rvandlas till blod;" uti Matt.
24:29, att "stjernorna skola falla fr�n himmelen;" uti Mark. 14:62, att "de
ogudaktiga skola f� se menniskosonen _sitta_ p� kraftens h�gra sida"--d�
kunna vi nog deraf se, att allt detta skall intr�ffa p� Herrens dag, men
under hvilken s�rskild _tid_ af denna dag det h�nder, vore sv�rt att se
utan Uppenbarelseboken. Men denna bok visar oss, att detta skall ske,
hvarken vid det f�rsta eller andra eller sjunde inseglet utan vid det
sjette.
Uti Jesu tal i Matt. 25 �ro tre h�ndelser s� n�ra f�rbundna med hvarandra,
n�mligen Jerusalems f�rst�ring, Kristi tillkommelse och tids�lderns �nde,
att det �r om�jligt, att utan Uppenbarelseboken kunna se, hvart det ena
eller andra h�r. Som Uppenbarelseboken skrefs _efter_ Jerusalems f�rst�ring
enligt temligen enst�mmigt vittnesb�rd, �r dermed strax en hel del
sv�righeter undanr�jda.
Vidare omtalar Uppenbarelseboken s� tydligt, n�r b�de det ena och det
andra, som ej intr�ffade vid Jerusalems f�rst�ring, skall intr�ffa, att vi
ej beh�fva hafva n�gra tvifvel. Evangelii predikan "bland alla folk" (i
sin fullhet i Matt. 24:14) s�ger oss Uppenbarelseboken skall ske genom en
af de tre �nglarna, 14:6. "F�r�delsens styggelse,", Matt. 24:15, och
"f�rtrampandet af Jerusalem" skall begynna med de (senare), 3-1/2 �rens
b�rjan. Uppb. 11:2.
F�r att kunna r�tt fatta dessa Herrens profetiska tal m� man komma ih�g,
att han f�r det f�rsta �nskade att gifva f�rmanings- och uppmuntringsord
till sina d�varande l�rjungar, som voro troende men _judetroende_, och
hvilka egentligen blifvit utkallade med det m�l i sigte att blifva Jesu
medregenter uti det rike, som just d� hade blifvit uppr�ttadt, om ej
judarne i det afg�rande �gonblicket f�rkastat sin konung. Herren Gud
visste, att s� skulle ske, och det var p� grund deraf, som f�rsoningen af
evighet blef satt i f�rbindelse med judarnes f�rkastelse af Kristus, eljest
hade v�l Gud ordnat om f�rsoningen p� annat s�tt. Herren Jesus, som var
medveten om, att en ny n�deshush�llning skulle begynna, n�mligen
_f�rsamlingens_, samt att denna skulle beh�fva tr�stens och f�rmaningens
ord, ville naturligtvis �fven s�ga _henne_ n�got.
Vidare visste han, att _efter_ f�rsamlingens undanryckande, under sjelfva
vredesperioden, skulle ett Herrens folk finnas, �fven af judar, hvilket
skulle beh�fva hans ord. Nu st�ller han sina ord s�, att de i allm�nhet
passa f�r _alla_ dessa tre klasser, ty de voro alla hans folk, hans
l�rjungar. Att s�ga, att den eller den versen tillh�r den eller den
s�rskilda klassen af dessa tre perioders l�rjungar, �r i allm�nhet sv�rt
utan Uppenbarelseboken. Och att p� grund af ett eller annat uttryck uti
Jesu profetiska tal s�ka bevisa, t. ex att Herren icke kan komma n�r som
helst, �r alldeles obefogadt. Ett s�dant uttryck kan ju syfta p� den tredje
klassen, p� de judetroende under vredestiden, till hvilka de judetroende
under Jesu tid f�re hans d�d voro f�rel�pare.
Skyarna synas vid sjette inseglet komma att pl�tsligt undanrullas, s� att
den himmelska staden med den, som sitter p� tronen, och lammet of�rmodadt
blifva synliga f�r jordens inv�nare. Nu blir det ett b�nem�te utan like:
konungar, ministrar och riksdagsm�n (= "storm�nnen"); generaler, amiraler
och kommendanter (= "bef�lhafvare"); million�rer och atleter (= "de rika
och starka"); negrer(= "tr�lar") och hvita, alla bedja om hvarandra, men ej
Mose b�n: "Visa mig, Herre, ditt ansigte!" eller grekernas: "Vi vilja se
Jesus," utan till klippor och berg bedja de: "Skylen oss f�r hans ansigte,
som sitter p� tronen, och f�r lammets vrede!"
Hvad kan det vara f�r en ryslig ogerning, som framkallat "det lilla
_lammets_" vrede? Jo, det egensinniga motst�ndet emot Herrens _�fven under
inseglens_ f�rnyade inbjudning till fr�lsning. Emellertid har det nu kommit
s� l�ngt, att �fven de ogudaktiga veta, att vredesdagen har begynt. De
borde hafva f�rst�tt det, n�r de troende f�rsvunno, kap. 4 och 5.--De borde
hafva f�rst�tt det, n�r hungern och pesten sopade bort de �fver 300
millionerna, men de voro f�rblindade. Nu �ndtligen blir det dem klart, och
nu kunna de ej f�rdraga lammets vredgade blick.
Previous Page
| Next Page
|
|