|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 43
D� jag vaknade ur denna hemska dr�m, satt kandidaten uppr�tt i s�ngen och
stoppade strumpor; hon hade ej f�tt nattro f�r de tunna v�ggarnes skull,
upplyste hon, ty innanf�r en af dessa rent af �baggb�lade� Ambrosius, eller
�snorkede morderiskt�, som han sjelf skulle ha uttryckt sig om han h�rt
n�gon af oss draga s�dana timmerstockar. Sedan kandidaten styrkt sig med
n�gra p� ett tefat hvilande bl�b�r, togo vi Hertha till hjelp och utkastade
en plan till skyndsam flygt fr�n Sveen och morgonkaffet, sedan vi f�rst
betalt f�r de lidanden, vi h�r utst�tt. Ambrosius v�cktes, och d� han fick
del af beslutet, t�nde han sin pipa och f�rklarade sig villig att genast
lemna �b�de Sveen og sveden (svedd) kaffe�.
Det var en klar frostkall morgon, vattenpussarne p� v�gen voro isbelagda d�
vi gingo den 3 kilometer l�nga v�gen till Thons�sens sanatorium f�r att
dricka morgonkaffe. Vi hade hittills sorgf�lligt undvikit n�rmare ber�ring
med sanatorier och pensionater; nu m�ste vi in i denna bisv�rm, till hvars
�ra jag f�rgade mina vandringshandskar skinande svarta i bl�b�rssaft samt
f�rledde Hertha att g�ra det samma med sina. S� rustade, upptr�dde vi
utv�rtes modiga inf�r dessa sommarg�ster i bj�rnskinnspelsar, str�hattar
och alpstafvar, klefvo in i den proppfulla matsalen, skredo fram till
disken och sporde om vi kunde f� en kaffefrukost.
�Eg veit ikke eg,�
D� uppl�t jag min mun p� ren sk�nsk svenska, talade och sade ur djupet af
fyra skandinaviska hjertan. _�Hvem_ vet det d�?�
Detta manliga upptr�dande gjorde en m�rkv�rdig verkan; vi erh�llo ett halft
l�fte om mat och v�ntade p� sin h�jd tv� timmar p� kaffe och bredda
sm�rg�sar sedan en v�lvillig svensk dam, en bekant till kandidaten
ytterligare lagt sig ut f�r oss. Man hade h�r hemma varnat oss f�r de h�ga
matprisen p� sanatorierna; h�r tycktes de dock vara s� billiga, man
rimligtvis kunde beg�ra.
Hur sk�nt der �n �r i Valders, en sk�nhet som ej l�r gl�mmas af oss fyra,
som sk�mtande, sjungande och b�rplockande drogo f�rbi dessa v�ldiga
lodr�tta fjell, dessa skummande och dansande elfvar och forsar, dessa
spegelblanka sj�ar och idylliska dalar, s� l�ngtade vi dock alla att f�
�terse de majest�tiska sn�fjellen. F�r att f� njuta af en s�dan syn,
beh�fde vi blott g� 5 kilometer till sanatoriets �utsigtsberg� och s� samma
bit tillbaka till sanatoriet, f�r att derifr�n forts�tta vandringen till
den ber�mda Bagnsdalen. Det var ju blott en liten afstickare p� en svensk
mil, en sm�sak f�r oss och �nnu mer f�r alla de af v�ra medmenniskor,
hvilka g� hela deras lif och speja efter gl�nsande utsigter p�
samh�llsh�jderna.
Under v�gen till utsigtsberget m�tte vi v�r ena reskamrat under f�rden till
Kristiania, den f�rr flygtigt omn�mda sk�nskan. Nu kom hon �kande i
s�llskap med en norska, b�da p� hemf�rd fr�n Jotunfjellen. De tillh�rda
b�da en norsk turistklubb, som vi sedermera uppt�ckte d� vi fingo den
gl�djen att n�rmare l�ra k�nna de pr�ktiga flickorna. Nu i f�rbifarten
endast nickade vi till hvarandra, och ett outs�gligt leende spred sig �fver
deras friska drag n�r de s�go den f�r dem ok�nde Ambrosius, ikl�dd min
v�rdighets h�gr�da mantel, skrida fram med sin �lskade tobakspipa i munnen.
Solen, som ej synts p� flere dagar, lyste nu fr�n en molnfri himmel,
sn�fjellen str�lade i en bl�ndande sn�glans, och till f�rh�jande af det
praktfulla sk�despelet, utbj�d en trasig och smutsig pojke smultron i en
m�rklagd tr�sk�l. Men om b�ren ocks� blifvit serverade i en sprucken
tr�sko, skulle ungdomen satt sig �fver en s�dan sm�sak i detta storslagna
�gonblick, ty ingen af oss hade f�rr sett sommarens och vinterns sk�nhet i
s� innerlig f�rening. Det �r troligen i dylika stunder, hvilka i det mera
f�rfinade s�llskapslifvet representeras af utringade balkl�dningar och
smultronglace, som s� m�ngen ungdom ej kan k�nna skilnaden p� ett �delt
k�ril och en utn�tt tr�sko. Lyckligtvis var ingen af oss f�rfallen till
erotik, fast det enskilda f�rtroliga samtal, som f�rdes emellan mig och
Ambrosius, r�rde hans och mina penningeangel�genheter, hvilka befunne sig i
ett f�rtr�ffligt skick.
Det k�ndes sv�rt f�r oss alla fyra att �ndtligen n�dgas v�nda ryggen mot
v�ra �lskade sn�fjell, och vi gingo ocks� bakl�nges nedf�r s� ofta vi
kunde; men �nnu v�rre f�ngenskap v�ntade oss dock p� �terv�gen till
sanatoriet. Hittills hade vi under vandringen endast betat smultron,
hallon, hjortron och bl�b�r i f�rbig�ende, men h�r m�ttes vi af ett
bl�b�rsf�lt, som f�ngslade oss med en svartbl� demonisk magt, s� att vi
bokstafligen sj�nko ned deri och blefvo liggande.
Turister af alla fasoner och nationer drogo oss f�rbi, tittade och logo,
och vi besvarade leendena med v�ra svarta l�ppar, s� munterheten gick som
en smitta �fver p� alla, som der s�go oss. Middagssolen log fr�n en glad
himmel, och �nnu l�go vi der emellan klipporna vid v�gen, plockande och
�tande, men d� b�rjade jag frukta f�r att kandidaten �ter i tysthet umgicks
med tankar p� ett nattligt b�l under bar himmel, och s� slog jag larm. Men
ungdomen h�rde det ej. D� grep jag till hotelser om dyr skjutslega fr�n
sanatoriet till Bagnsdalen, om vi �nnu l�ngre f�rhalade tiden, ty vi hade,
om jag minnes r�tt, minst ett par mil dit. Vid denna hotelse upplyfte
Ambrosius sitt hufvud och sade ot�ligt:
Previous Page
| Next Page
|
|