|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 38
�Hold kj�ft, _ko_, du kjeder mig!� sv�ngde sig s� p� klacken, r�ckte sin
gummikl�dda arm inbjudande �t den i systerkappan kl�dda kandidaten och
skred fram�t med lugna steg.
Detta manliga upptr�dande hade en m�rkv�rdig verkan p� n�tet, en ko med
messingsknappar p� hornen, till tecken att karakteren var �tvivlsom�, och
med en klingande bjellra kring halsen, en symbol af hennes rang, heder och
v�rdighet som f�ledare i den krets hon tillh�rde. Kanske var det just denna
hennes st�llning i samh�llet, som gjorde henne otillg�nglig f�r en annan
behandling, �n den som Ambrosius bestod henne; kanske var det blott
spr�ket, kort, kraftfullt som fr�n en man, hvilken en g�ng m�jligen kan
komma att utf�rda provisoriska lagar f�r menskliga varelser, som f�tt
knappar p� de hotande hornen; kanske var det ocks� v�rt skratt, som i
f�rening med Ambrosii djupa allvar talade s� starkt till kossans sinnen, ty
hon gjorde helt om och viftade med svansen.
Sedan s�go vi henne stanna hos en flock af sina likar, och p� deras h�ftiga
r�mande och i det hela naturalistiska beteende kunde vi sluta, att der
h�lls ett slags politiskt m�te med tal om allt det �fvermod, �fverf�rfining
och �fverfl�d, som �fversv�mmar den �fverklass som kallas menniskor.
H�ndelsen anf�res i detta filantropiska verk till v�gledning f�r andra
vandrare, hvilka p� sin stig bli utsatta f�r efterh�ngsenhet af mindre
utvecklade individer, hvilka hafva den fixa id�, att ett intelligent
s�llskap kan l�na dem en smula glans, f�r hvilken senare de s� ofta gl�mma
sina pligter som bjellern�t.
Prisande v�r manlige kamrats stora politiska f�rst�nd och hans mod, d� det
g�lde att i kapp med kandidaten kl�nga �fver h�ga stafg�rden, f�r att komma
�t det �fverfl�d af hallon, som jag uppt�ckt, int�gade vi i Lillehammer.
H�r styrde vi genast v�ra steg till Johannesens hotell, fingo v�rt f�rra
trefliga rum, n�stan en sal, sedan �den unge fyr�--norskornas vanliga
ben�mning p� Ambrosius--f�tt sig ett qvarter anvisadt i ett trefligt rum
intill matsalen.
�Ave, du, vi m� ha noget at skrue i os!� voro hans f�rsta ord d� han s�g
det dukade bordet. Om det var af missn�je med ben�mningen �den unge fyr�,
hvilken han fann n�got opassande f�r sin svarta sk�ggbotten, eller det
blott var en v�lsignad god matlust, som allest�des kom honom att anst�lla
fruktansv�rda f�r�delser �p� norsk f�de�, kan ej nu afg�ras; men s�kert �r,
att �fven Johannesen borde f� ett godt begrepp om hvad d�dliga turister
kunna f�rt�ra efter en cirka sexton kilometers vandring. Ty det �r till att
m�rka, att Ambrosius alltid ans�g sig ha grundade sk�l att misst�nka oss
f�r att �ta �nnu mera �n han; synnerhet h�ll han skarpt �ga med kandidaten
vid de dukade borden.
Det blef temligen sent p� aftonen innan kandidaten, Ambrosius och jag
beg�fvo oss af, f�r att bes�ka de vackra vattenfallen, hvilka nu efter
regnet borde te sig �nnu st�tligare. Hertha stannade qvar p� hotellet, ty
dels hade upptr�det med det efterh�ngsna n�tet--hon �r mindre van vid
s�dant--tagit h�rdt p� hennes krafter, dels hade kandidaten ett par g�nger
under dagens vandring f�tt f�rbinda hennes strejkande h�l. Nu besl�t hon
att egna aftonen �t liter�ra syssels�ttningar, ty det var henne f�rbeh�llet
att f�ra de anteckningar, hvilka skulle utg�ra k�llskriften till detta
stora verk. Med den anm�rkningen, att n�r en menniska lider af n�gon
skavank, griper hon till f�rfattarskapet, tog hon nu fatt p� sitt arbete.
Efter �tskilliga f�f�nga f�rs�k att nu komma p� r�tt sida om de d�nande
vattenfallen, n�dde vi dem slutligen, och Ambrosius, som nu f�r f�rsta
g�ngen s�g en s�dan f�reteelse i den oskyldiga naturen, menade att fallen
voro �henrivende� om man kom i deras omedelbara n�rhet.
Tiggerier m�tte vi ingenst�des i Norge, hvarken i en eller annan form; men
h�r vid vattenfallen omsv�rmades vi af ett par sm� flickor, som p� det
grymmaste koketterade f�r oss med en gammal gr�ddkanna, ur hvilken de
drucko det skummande elfvattnet. Vi voro f�rf�rligt t�rstiga, men ingen af
oss egde sm�mynt, och att _bedja_ de sm� norskorna om att gratis f� l�na
kannan, der till voro vi tv� qvinnor allt f�r _svenska_ och Ambrosius allt
f�r praktisk dansk. Han h�ll sin f�r detta hvita studentm�ssa under en
n�rbel�gen qvarnr�nna, och drack sig s� ot�rstig. Kandidaten talade n�got
om gagnet af m�ttliga f�rsakelser, men �fverr�stades af elfvens och fallens
d�n, och jag gick till en stillsammare b�ck och drack der, likt den hjelten
Gideons utvalde k�mpar, ur handen.
Dessa vattenhaltiga omsorger f�rde Ambrosius in i tv�ttersketankar, och han
sporde mig afsides, om det vore f�r sent att lemna fram till tv�tt p�
hotellet, n�r han icke hade mer �n _ett_ plagg att r�kna till tv�tterskan.
��r du vild! Klockan �r ju �fver tio p� qv�llen, och vi resa vid sjutiden.�
Previous Page
| Next Page
|
|