|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 11
Utom jenterne och en maklig turist, med f�rare och kl�fsadlad h�st, hade vi
ej m�tt n�gon menniska p� fjellstigen; nu h�rde vi steg samt hjulrassel
bakom oss, och snart str�fvade en liten gul h�st och en bl�kl�dd �gut�
f�rbi oss med en packk�rra, p� hvilken senare vi fingo l�gga v�ra renslar.
Och nu kunde vi ocks� taga lektioner i bergstigning. Vi hade hittills g�tt
fort, s� l�ngt andedr�gt och kn� till�to, och s� stannat en stund; h�sten
var klokare. Han gick vid pass tio minuter eller snarare vissa steg,
stannade s� ett par minuter och fl�mtade; gutten f�ljde efter k�rran med
l�nga steg, hvilade n�r h�sten hvilade, gick n�r han satte sig i g�ng, och
s� gjorde nu �fven vi, till stor besparing af b�de tid och krafter. Men vi
hade dock sl�sat s� starkt med den f�rra, att n�r vi nu kommo upp p� de
o�ndliga vidderna med blommande �ngar, myrmarker, med o�fversk�dliga f�lt,
bevuxna med den krypande enen, s�lgen och dvergbj�rken, l�g allt insvept i
en ljus sommarnatts bl�nande skymning, och de gr� s�terhusen s�go ut som
klippblock.
�Der till h�ger bo tv� svenska jenter, till venster ska ni bo�, sade
gutten, som hade hemma p� en annan s�ter der uppe.
Hvar hade v�r tr�tthet tagit v�gen? Den var som bortbl�st h�r uppe i den
l�tta luften. Vi kunde ej t�nka oss m�jligheten af att s�ka n� v�r bostad
f�rr�n vi helsat p� v�ra tv� kamrater. De voro uppe och v�ntade oss,
omtalade att de str�fvat hiskligt vid sin fjellstigning under solhettan,
men de hade ocks� st�rkt sitt mod att beklaga oss, som skulle komma efter.
Hvilken sk�n samklang i fem qvinnosj�lar! Kom nu n�gon och s�g, att h�r
blott finnes den rena oblandade sjelfviskheten till p� jordens runda klot!
VIII.
P� s�trarne.
V�ra kamrater tycktes ha st�llt det hemtrefligt f�r sig i s�terstugan.
Renslarne voro upph�ngda, kaffedosan skymtades i f�nsterkarmen, dr�gterna
s�go helt lediga ut i m�rkret, och lynnena str�lade af inv�rtes ljus. �Kom
i h�g, att der skall finnas en t�lts�ng g�md p� er s�ter, kl�m fram den
bara!� lj�d deras sista f�rmaning, ledsagad af ett klingande skratt fr�n
�budejans� ungdomliga br�st, och s� vadade vi genom en daggdrypande �ng,
kl�ngde �fver tv� h�ga stafg�rden och klefvo �ndtligen in i v�r s�terstuga.
�Vi f� ju ligga h�r?�
�Eg veit ikke eg!�
Om vi ej redan kommit till den andliga mognad, d� man k�nner att de mest
allm�nna tales�tt �ro lika tomma som de n�tter en ekorre gnagat, s� skulle
vi ha trott, att v�ra tv� unga budejor samma qv�ll fr�n skyarne dumpit ned
i s�tern, ty p� alla v�ra fr�gor fingo vi samma svar: �Eg veit ikke eg.�
Men oaktadt de sade sig ej veta, om de hade s�t mj�lk, sm�r och br�d, s�
kommo dessa ting �nd� i sinom tid p� bordet. B�let t�ndes p� spiseln,
tv�ttvatten anvisades och s�ngen afstods �t oss; dock m�ste vi begagna en
f�rskr�cklig hop f�rbistradt tal innan den f�rr�dde t�lts�ngen drogs ur sin
dolda tillvaro.
Kandidaten hade fattat ett energiskt beslut att sofva allena denna natt,
unders�kte derf�r noga t�lts�ngen, fann att den led af bet�nklig slapphet i
hela stommen jemte stor svaghet i sjelfva f�tterna, ordinerade tr�stockar
till utv�rtes st�d och gaf den dessutom en del massage p� underredet, �fver
hvilket hon sedan bredde en f�rskinnsf�ll, v�l bestr�dd med insektpulver,
samt lade derp� ett omslag af ressjalar. Den andre s�ngen, fyld med h� upp
till br�dden, erbj�d en lika fast och p�litlig hvilopunkt som ett
klippblock. Medan vi sysslade med b�ddarne tog b�let p� spisen sig till att
flamma allt mer och mer lustigt, s� der blef en betydlig harmoni emellan
dess knastrande och v�ra undertryckta skratt �fver budejornas rent
handfallna f�rv�ning. De hade nog aldrig f�rr emottagit bes�k af resande
qvinnor. Och d� vi b�rjade tv�tta oss, flyttade de sig n�rmare och iakttogo
oss s� noga, som om deras sj�lars eviga v�lf�rd berott p� en r�tt k�nnedom
om en s�dan f�rr�ttning. Med en tyst v�ltalig kritik �fver allt fjesk,
sl�ngde de sig slutligen b�da utan alla f�rberedelser p� den h�rde
tr�b�nken, men v�cktes till ny f�rv�ning af mig, som egnade dem n�gra
moderliga omsorger i form af en kappa och ett par kjolar, och s� gingo vi
alla till hvila, om icke just till ro, i s�mnens mycket omskrifne armar.
Snart drogo budejorna timmerstockar, s� dessas fr�nder i v�ggen gapade af
skr�ck och sl�ppte l�nga m�nstr�lar samt sm� vindpustar in i stugan, som
dessutom klart upplystes af b�let p� spiseln.
D� jag endast skrifver f�r dem, som ej k�nna mera af det norska s�terlifvet
�n �S�terjentens s�ndagsmorgen� f�r fiol eller piano, samt Bj�rnsons
enst�mmigt ber�mde bondhistorier, vill jag n�rmare beskrifva en s�ter, ty
jag antydde ju i inledningen, att detta verk g�r anspr�k p� att r�knas
bland nyare tidens filantropiska skrifter.
Previous Page
| Next Page
|
|