|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 12
En s�ter best�r af tv� eller tre tr�hus, stuga och �fj�s� (kostall) i form
af en sk�nsk pigkista, p� kistfot, med sluttande lock. Enda skilnaden �r,
att s�terns hus �ro en del st�rre, att dess v�ggar �ro fjellgr�, d� kistans
vanligen �ro bl� eller gr�na, men locket eller taket �r gr�sgr�nt samt
stundom prydt med en eller tv� getter, som der beta naturliga blommor.
Kistan och s�terns stuga skilja sig �fven deri, att den senare har f�nster
och att man ej beh�fver lyfta af taket f�r att komma i ber�ring med
inneh�llet, ty der finnes tv� halfd�rrar, som kunna �ppnas; eljes �r
likheten s� i �gonfallande som den kan vara emellan tv� s�dana f�rem�l, d�
man bet�nker den ofantliga str�cka af tilltagande kultur som ligger emellan
en norsk fjells�ter och en sk�nsk bl�m�lad pigkista.
Tr�der man fr�n �tunet� (g�rdsplanen) in i s�terns f�rstuga, m�tes �gat der
af en del tomma mj�lkk�rl af tr�; till venster �r mj�lkrummet inh�ljdt i
ett egyptiskt m�rker, men med stillast�ende sj�ar af mj�lk och en gr�dde,
hvartill inget land har maken, om man ocks� jemf�rde den med gr�dden p� de
st�rsta samh�llsh�jder, och s� berg af ost i alla former, och f�rtr�fflig
�r den, om man eljes kan l�ra sig att �ta ost i denna dess lyckliga, unga
och f�rska �lder.
Till h�ger finnes stugan (och f�r tillf�llet vi), till h�ger i denna ett
golffast bord och b�nkar, som i en vanlig fornnordisk rygg�sstuga; l�ngre
uppe en s�ng och under gafvelf�nstret en b�nk. Vid andra l�ngv�ggen har den
store l�ge spish�llen en framst�ende plats under skorstenspipan, i hvilken
vinden bl�ser p� lur, s� att r�k och gnistor dansa ut�t golfvet. Vid
h�llens sidor �ro r�rliga stolpar med v�ldiga jernkrokar, p� hvilka de
stora ystkittlarne h�nga, nu kalla och likgiltiga v�nda fr�n elden, medan
en jernkrok midt �fver b�let nyss befriades fr�n en mindre gryta, det enda
kokk�rl med hush�llsmin som kan uppt�ckas, om man undantager kaffekitteln
p� hyllan �fver d�rren. Tr�skedar och f�llknifvar sitta instuckna emellan
v�ggarnes timmerstockar; n�gra kaffekoppar och tallrikar s�llskapa
kaffeqvarnen p� en sidohylla. I st�rre s�trar finnes s�ngst�llen p� b�da
sidor om spish�llen, och p� en af dessa s�ngars tak �r det vanligen
gj�tergutens (vallgossens) ljufva lott att hvila. H�r fans inga dylika
pauluner och ingen gut heller.
Vi hade ej legat l�nge f�rr�n den s�ng i hvilken kandidaten t�ltade betedde
sig som om han varit stupfull eller v�dligt s�llhetsdrucken.
��r Tj�derska pulvret magtl�st, kamrat?�--
�Nej, det �r hela s�ngen, som kraflar af med mig, oaktadt de usla benen
hans�.
Och s� blef der en l�ng brottning emellan den och kandidaten; brasan till�t
nu oss andra tv� ej att se klart i saken, s� det blef aldrig bevisadt, att
kandidaten slogs i backen, men visst �r, att s�ngen f�rst fick sig en
�rundhjuling� och sedan sl�ngdes bort mot d�rren medan kandidaten beh�ll
hans f�ll och innand�me som ett segerbyte, hvilket hon sedan rufvade �fver
p� bara golfvet tills dag blef ljus.
Under allt detta sofvo budejorna som det mest f�rh�rdade samvete, men
mindre tyst �n ett s�dant; sofvo s�, att v�ckarurets skr�n kl. 6 icke
framkallade den ringaste r�relse under det lager af veckadt ylletyg, som
jag bredt ut �fver jenternes l�tt draperade gestalter. Nu bj�d mig mitt
vakna samvete att ruska lif i dem, ty korna r�made ot�ligt i fj�set och
getterna inst�mde i frihetsropen med de sistn�mde talarne.
Vi sporde kandidaten, om hon af nattens erfarenhet, f�r egen r�kning, kunde
sluta till, att det �r de mjuka s�ngarne som g�ra det nuvarande
kultursl�gtet, s�rdeles m�nnen, s� s�mnl�sa af sig, att m�nga af dem hellre
f�redraga h�rda krogb�nkar och dito golf framf�r att ligga t. ex. i
t�lts�ngar, men fingo ej annat svar �n ett sakta qvidande, hvilket vi
uttydde som en nyvunnen �mhetsk�nsla f�r alla dem som s�ka hvila p� h�rda
plankor.
V�ra budejor f�raktade f�r egen del kaffe, men f�rvarade dock en
kaffekittel, som ett minne af en tidigt �fvervunnen svaghet. Vi h�ngde
kitteln �fver spiselelden, pressade budejorna s� de f�rstodo att vi �nskade
frukost af hvad huset f�rm�dde.
Du �fladbr�d�, du sk�ra, du smakfria kost,
du gr�hvita, papperstunna kaka,
p� l�ppen du f�ll som p� ros faller frost;
vi tvingades att l�ta oss det smaka!
Du tronar i husen fr�n urminnes dar
och �rad du �r i hela landet,
f�r norrm�n, du �r och f�rblifver hvad du var,
men sk�ningen sig �nskar �Noget andet.�
Previous Page
| Next Page
|
|