|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 9
Det �r ej blott till v�rt medlidande, som en ur verkligheten hemtad
bild, s�dan som den h�r tecknade vill tala. Den vill ocks� komma oss att
besinna, det vi �ro p� v�g att f�rlora n�got, som borde vara oss alla
lika dyrbart, jag menar v�r nations goda namn och rykte. Om vi anse oss
ha sk�l att klaga, att v�ra grannl�nder p� ett or�ttm�tigt s�tt p�l�gga
oss n�got af sin egen fattigb�rda, med hvilka �gon skola v�l dessa
betrakta ett land, och hur skulle vi sjelfva bed�ma ett s�dant, som
�rligen i hundratal uts�nder sina d�ttrar f�r att hos grannarne l�ta
bruka sig till sk�rlefnad? H�r om n�gonsin borde v�r patriotiska k�nsla
finna sig ber�rd, om denna k�nsla eljest �r mottaglig f�r n�got annat �n
smicker. Af v�ra landsm�n befinna sig i fr�mmande land ett antal, som
r�tt snart torde uppg� till en half million. Hvad veta vi om dessa mer,
�n att de allesamman af en eller annan anledning funnit sig �fverfl�diga
i hemmet? �r h�r ingen risk � f�rde? Om �n de flesta--och b�sta--af
dessa �ro undang�mda i Amerikas �demarker, lefva dock bland v�ra
n�rmaste grannfolk, hvilkas aktning i fr�msta rummet borde vara oss
dyrbar, tillr�ckligt m�nga f�r att b�de genom sitt antal och �n mer
genom sin beskaffenhet uppv�cka verkliga farh�gor. Hos svenskt
arbetsfolk i Danmark h�r man just inga andra egenskaper prisas �n deras
villighet att f�rdraga �fven den uslaste kost--en f�rm�ga hos
svenskarne, som �nnu liksom under medeltiden, s�tter v�ra danska br�der
i f�rv�ning; under det att familj�ra uttryck s�dana som "svenska
visiter", anv�ndt f�r att beteckna inbrottsst�lder eller ficktjufnad,
beg�ngna af svenska �fventyrare i Danmark, tillr�ckligt vittna om de
k�nslor, som man p� andra sidan sundet hyser f�r oss. �fven fr�n Norge,
der svenskarne �ro lika talrika som i Danmark,[20] f�rsp�rjes tid efter
annan ryktet om r�a ogerningar, f�r hvilka svenska landstrykare anklagas
eller h�llas misst�nkta. Den tid �r t�rh�nda icke afl�gsen, d� det att
vara svensk skall i Norge och Danmark anses f�r en lika d�lig
rekommendation, som det att vara irl�ndare nu �r i England. Man f�r ej,
s�llan h�ra det framh�llas s�som ett bevis p� "sp�nstighet" hos v�rt
folk, att det vid f�rsta (?) motg�ng t�nker p� utvandring. P�
f�rsk�nande ben�mningar �r modersm�let rikt. Mig vill det synas, som om
ett folk �dagalade en l�ngt mera ber�mv�rd sp�nstighet, om det f�rm�dde
att i onda som goda �r anst�ndigt lifn�ra sina medborgare utan att
n�dgas uts�nda dem i skaror f�r att s�ka sitt uppeh�lle vid fr�mmandes
d�rrar.
V�rt slutomd�me om utvandringen kan s�ledes ej gerna blifva obetingadt
f�rdelaktigt. V�l kan den under tider af ekonomiskt tr�ngm�l och
arbetsl�shet utg�ra ett v�rdefullt, om �n i allm�nhet otillr�ckligt
medel att f�rb�ttra st�llningen, hvarf�r det ocks� vore h�gst oklokt
att, s�som i forna tider skett och �nnu n�gon g�ng f�resl�s, s�ka med
tv�ngsmedel h�mma eller inskr�nka utvandringen. Men � andra sidan eger
denna r�relse derjemte, s�rdeles om den betraktas som ett fortl�pande
fenomen, s� m�nga bet�nkliga sidor, att det utan tvifvel vore till
verklig fromma f�r v�rt land, om den kunde genom naturliga, tv�ngsfria
medel f�r framtiden f�rebyggas eller �tminstone inskr�nkas. Men att s�ka
utfinna dylika medel utan att f�rst hafva bildat sig ett klart begrepp
om utvandringens allm�nnaste orsaker, vore lika hoppl�st som f�r en
l�kare att s�ka bota en sjukdom, hvars diagnos �r honom obekant. Fr�gan
om utvandringens orsaker skall derf�r bli f�rem�let f�r �terstoden af
denna lilla uppsats.
II.
Finge man tro allt som talas och skrifves, vore utvandringens orsaker
lika talrika som sanden i hafvet.[21] Knappast har under de senaste �ren
n�gon allm�n angel�genhet st�tt p� dagordningen, utan att den af �n det
ena �n det andra partiet blifvit st�ld i ett f�rment orsakssammanhang
med utvandringen. Riksdagen kan ej fatta ett beslut, regeringen icke
utf�rda en f�rordning, utan att den missn�jda fraktionen strax
framkommer med dystra sp�domar om, "att f�ljderna af detta okloka steg
snart skola visa sig i en �kad emigration". Dylika p�st�enden, vanligen
anf�rda utan skymten af en motivering, kunna v�l stundom te sig lustiga
nog men �ro dock i grunden ett sorgligt tecken, ty det h�nder l�tt, att
en i sig sjelf vigtig fr�ga, p� detta s�tt anv�nd som en k�pph�st i
partistriden, snart nog uppv�cker leda och afsmak, utan att n�gonsin
hafva varit p� allvar diskuterad. Dock skall ej nekas, att mycket af
hvad man s�lunda p�st�r, kan ega sin riktighet, om n�mligen betraktelsen
�fver emigrationens orsaker utstr�ckes till enskilda fall; ty allt, som
kan skapa missn�jda, kan v�l �fven skapa emigranter, �tminstone n�r
bandet som sammanknyter den enskilde vid fosterjorden f�rut af andra
orsaker blifvit tillr�ckligt f�rsvagadt. Hvad s�rskildt de ofta p�pekade
missf�rh�llandena p� det kyrkliga och religi�sa omr�det betr�ffar, �r
det ej blott en sannolik f�rmodan, utan l�ter sig verkligen till en del
med statistiska uppgifter bestyrka,[22] att dessa p� sina st�llen utg�ra
en m�ktigt bidragande orsak till utvandringen. Det �r derf�r att hoppas,
att n�r den of�rdragsamhet eller snarare bristande liberalitet hos v�r
statskyrka, hvarigenom den v�l till�ter sina bek�nnare att �fverg� till
fr�mmande l�ror, men endast s� att s�ga mot s�rskild betalning, en g�ng
f�rsvunnit--en fr�ga, som ju f�r n�rvarande st�r p� dagordningen,[23]
denna �tg�rd skall �t landet bevara �tskilliga aktningsv�rda medborgare,
hvilka nu hellre utvandra, �n de underkasta sig att n�dgas lemna
materielt underst�d �t en kyrka, hvars l�rosatser de icke kunna gilla.
Previous Page
| Next Page
|
|