|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 10
Med tillgripande af dylika f�rklaringar skulle vi likv�l endast kunna
g�ra oss reda f�r tio- och hundratalen i utvandringens facit. G� vi �ter
till siffrorna af h�gre rang, betrakta vi f�reteelsen i dess helhet, d�
�r en annan f�rklaringsgrund s� i �gonen fallande, att, s� vidt jag vet,
alla de, som � embetets v�gnar eller eljest efter sorgf�lligt
�fverv�gande yttrat sig om utvandringen, alltid i fr�msta rummet p�pekat
denna s�som den vigtigaste orsaken; n�mligen de mindre bemedlades �nskan
att �t sig och de sina bereda en i ekonomiskt och derigenom i socialt
afseende b�ttre och mera betryggad st�llning. Om och till hvilken grad
denna �nskan �r ber�ttigad eller ober�ttigad �r en fr�ga, som h�r gerna
kunde lemnas � sido.[24] Att den _kan_ vara det senare, b�r v�l ej
f�rnekas, och det �r till�tet att tro, om deri kan ligga n�gon tr�st,
att den i s�dant fall oftast straffar sig sjelf. Men det �r � andra
sidan blott allt f�r p�tagligt, att de, hvilka str�ngast klandra
utvandraren samt beskylla honom f�r "materialistisk njutningslystnad"
eller "f�rg�tenhet af psalmistens ord: blif i landet och f�d dig
redliga",[25] derf�r att han iakttager ett handlingss�tt, som de, om de
p�tr�ffa det hos personer af sin egen klass, pl�ga anse vittna om
duglighet, f�retagsamhet och ett �delt upp�tstr�fvande sinnelag--det �r
allt f�r klart, att dessa � sin sida hafva f�rg�tit det f�rsta vilkoret
f�r ett opartiskt omd�me, som �r att i tanken s�tta sig sjelf i den
persons st�llning, hvars uppf�rande man vill bed�ma och med sitt samvete
afg�ra, huru man i hans st�lle skulle hafva handlat. F�r de flesta �r en
dylik tankeoperation helt enkelt outf�rbar, emedan de fr�n barndomen
blifvit vana att betrakta sig sjelfva s�som varelser af ett annat, och
naturligtvis h�gre slag, �n de personer, som st� under dem p�
samh�llsordningens skala. Det g�r med dem som med "Lejonet" i August
Blanche's komedi, hvilken helt k�ckt f�rmenade, att handtverkare och
deras vederlikar af naturen �ro �mnade att "lefva ett uselt lif".[26] S�
�ppenhjertiga �ro v�l icke m�nga, men tankeg�ngen, som ligger till grund
f�r detta nobla uttalande, l�ra vi v�l tyv�rr litet hvar f� vidk�nnas.
Beg�ret att herska, f�f�ngan att se andra under sig, att smickras af
deras krypande �dmjukhet, k�nna sin storhet f�rdubblad vid �synen af
deras ringhet--h�r sannolikt till de djupast rotade k�nslorna i v�r
menskliga natur. Men djupt rotade eller ej m�ste dessa k�nslor bort; ty
de �ro samh�llsfiendtliga (s�vida samh�llet ej l�ngre befinner sig i det
mest primitiva tillst�nd), de �ro "samh�llsuppl�sande" i en helt annan
grad �n alla vare sig positivistiska eller till och med kommunistiska
_teorier_, emedan de reta till vrede, emedan de uppv�cka den blindaste,
den mest v�ldsamma bland alla lidelser, och detta hos menniskor, hvilka
genom sin otillr�ckliga uppfostran �ro minst i st�nd att beherska sina
lidelser.--V�r svenska arbetarebefolkning har flera g�nger och vid
kritiska tillf�llen aflagt prof p� en besinningsfullhet, ett
ordnings�lskande sinnelag, som hos hvarje opartisk �sk�dare m�ste
uppv�cka den st�rsta beundran. Men det �r troligt, att �fven dess
t�lamod har en gr�ns. Och n�r en g�ng den social-revolution�ra stormflod
bryter fram, hvars anryckande af de mest framsynta m�n i Europa
betraktas som en blott tidsfr�ga, �r v�l knapt annat t�nkbart �n att en
svallv�g deraf skall sl� in �fven �fver v�ra sk�r. "Kapitalistens
beqv�mliga hvila efter v�l f�rr�ttadt jordiskt f�rv�rf �r icke
mensklighetens m�l. Mot en klass, som skulle v�ga att s� anse det,
kastar hopen bort sitt lif i f�rtviflade uppror, vore det ocks� blott
f�r att emot den betyga sitt f�rakt." Orden tillh�ra Geijer,[27] och de
utg�ra s�kerligen en varning f�r m�ngen �fven i v�rt land. De, som ej
vilja gifva akt p� tidens tecken, m� skylla sig sjelfva. De, som g�ra
allt f�r att p�skynda, ingenting f�r att f�rdr�ja revolutionens inbrott
eller f�rmildra dess verkningar, m�ste taga f�ljderna. Om de kallblodigt
samtycka till att l�ta arbetarebefolkningen f�rvandlas till en utarmad,
derigenom r� och okunnig p�bel, skola de f� erfara, att dessa
egenskaper, alltid farliga, �ro farligast, n�r p�beln en g�ng blir
herre.--
P� helt annat s�tt d�mer en man, som sjelf lefvat bland folket och hyser
medk�nsla derf�r, om dess str�fvande efter materiel f�rkofran. "�fven
f�r den s�som penningsniken ansedda V�rendsbon", s�ger i den f�rut
anf�rda ber�ttelsen kyrkoherden Kronblad i Linnaryd, "�r penningen icke
�ndam�l utan blott medel. �ndam�let, det efterstr�fvade idealet �r _att
f�rb�ttra och h�ja sin samh�llsst�llning_. Kan han vinna detta m�l p�
annat s�tt t. ex. genom studier, �r han i allm�nhet strax villig att
lemna � sido str�fvandet att samla penningar. Men eljest �r han f�r
detta m�ls vinnande beredd att underkasta sig de st�rsta f�rsakelser,
det ih�rdigaste arbete. Han �r beredd att resa till jernv�garne och der
arbeta hur mycket som helst, att resa till Amerika, Kalifornien,
Australien eller hvart som helst. Men han �lskar innerligt sitt
fosterland, samt l�ngtar oupph�rligt tillbaka hem igen." Detta omd�me,
som sannolikt skulle kunna utstr�ckas att g�lla om en l�ngt st�rre del
af v�r befolkning �n den, som det n�rmast afser, kan ej gerna fr�nk�nnas
vitsord, och det talar om ett folk, hvilket �r godt som guld--i alla
h�ndelser f�r godt att skymfas...
Previous Page
| Next Page
|
|