|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 11
Vore nu f�rh�llandena i Amerika eller annorst�des i utlandet alldeles
ovanligt lysande och gynsamma, beh�fdes i sjelfva verket ingen annan
f�rklaring af utvandringens faktum; ty det b�ttre �r ju �fven det godas
fiende. Men efter allt, hvad man har sig bekant, �r det icke s�, utan
den h�gsta �relystnad, utvandraren m� kunna hysa, s� framt hans
f�rhoppningar ej strax af verkligheten skola bringas p� skam, �r att med
tr�get arbete kunna f�rskaffa sig en tarflig bergning. Om han f�r att
vinna detta m�l m�ste resa �fver hafven, �terst�r ju till sist ingen
annan m�jlighet, �n att �fven denna anspr�ksl�sa lott h�r hemma ej kan
komma alla till del. Att s� �tminstone till sina tider varit h�ndelsen,
skall v�l ingen p� allvar kunna f�rneka. D� man vet, att de sv�ra
missv�xt�ren mot slutet af 1860-talet omedelbart efterf�ljdes af den
st�rsta dittills k�nda utvandringen, hvem tvekar v�l att s�tta dessa
b�da tilldragelser i f�rh�llande af orsak och verkan? Och �fven den �n
st�rre emigration, som vi nu senast upplefvat, skulle v�l knapt hafva
blifvit s� omfattande, om den ej st�tt under inflytande af de ekonomiskt
tryckta f�rh�llandena under slutet af sistlidna �rtionde. Men det �r af
yttersta vigt att h�r besinna--och hufvudafsigten med dessa blad �r att
s�ka insk�rpa--att dylika tillf�lliga omst�ndigheter ej ensamma �ro
tillr�ckliga f�r att f�rklara utvandringens f�reteelse, s�dan den
faktiskt framtr�der. V�rt land lider dock ej st�ndigt af ogynsamma
konjunkturer, och missv�xt�ren omvexla lyckligtvis �fven hos oss i
regeln med ett l�ngt st�rre antal goda eller medelm�ttiga �r. Hur kan
det d� komma sig, att, under det de d�liga �ren utdrifva skaror af
emigranter, gifva de goda �ren alldeles icke anledning till n�gon
motsvarande �terinvandring eller inflyttning fr�n andra l�nder? Jemte
och under de tillf�lliga orsakerna m�ste finnas en konstant, alltjemt
verkande dylik. Och f�r att finna denna beh�fva vi ej s�ka l�nge; svaret
ligger uttryckt i sjelfva den framst�lda fr�gan, endast vi gifva denna
en annan form. Om vi n�mligen ofta hafva �fverfl�d p� folk, men deremot
aldrig en motsvarande brist, s� vill ju detta, blott med andra ord
uttryckt, s�ga, att vi i det hela hafva f�r mycket. Orsaken till
utvandringen m�ste med ett ord s�kas i en alltf�r hastig folk�kning.[28]
Man hyser ofta, s�som det blifvit anm�rkt, de mest oriktiga
f�rest�llningar om, hvad det inneb�r, d� ett lands folkm�ngd uppgifves
under �ret hafva blifvit �kad med, till exempel 50,000 personer. M�nga
menniskor f� h�rvid den f�rest�llningen, att landet nu eger 50,000
_nyf�dda barn_ mer �n �ret f�rut. Men detta �r naturligtvis s�llan eller
aldrig fallet. Under tiden hafva ju samtliga inv�nare i landet blifvit
ett �r �ldre: hvarje �ldersklass har under �ret, f�r att s� s�ga,
uppflyttat i en h�gre klass, hvilken dervid i regeln blifvit till
antalet starkare �n �ret f�rut; folk�kningen utg�r derf�r i allm�nhet en
samtidigt f�rsigg�ende tillv�xt af befolkningens _alla_ lager. En svensk
f�rfattare[29] har i en synnerligen �sk�dlig bild �tergifvit detta
f�rh�llande, d� han betecknar de under �ret f�dda s�som "de nya skotten"
p� befolkningens tr�d, folk�kningen i dess helhet �ter s�som "den
�rsring, hvarmed tr�det i sin helhet tillv�xer, och som st�ller �kade
anspr�k p� den mark, hvar� tr�det har sin plats".
N�r s�rskildt fr�ga uppst�r, om det inflytande folk�kningen kan anses
hafva ut�fvat p� emigrationen, �r det h�raf klart, att man icke s�
mycket har att syssels�tta sig med de senast f�rflutna �rens nativitet,
som ej mera med �kningen inom den s�rskilda �ldersgrupp, hvarur
utvandrarnes led hufvudsakligen rekryteras, hvilken, s�som f�rut visats,
utg�res af befolkningen mellan 21 och 30 �r. Man f�ranledes h�raf till
den fr�gan: har inom �ldersklasserna 21-30 �r sedan tiden f�r den sista
massutvandringen n�gon betydligare �kning egt rum? En blick p� de
statistiska tabellerna visar, att detta i h�gsta grad varit fallet. Vid
slutet af �r 1871 utgjorde antalet personer i �ldern 21-30 �r omkring
630,000,[30] och f�r detta antal, som skulle ha varit ansenligt st�rre,
om ej de n�stf�reg�ende �rens utvandring egt rum, saknades under de
f�ljande goda �ren ej tillf�lle till utkomst och bos�ttning. G� vi �ter
f�r samma �r 1871 till uppgifterna f�r den n�rmast f�reg�ende
�ldersgruppen 11-20 �r, d. v. s. den, som innefattar de personer, hvilka
nu, om de lefva, befinna sig i �ldern 21-30 �r, finna vi der det
betydligt st�rre antalet af omkring 830,000. Den anm�rkningsv�rda
skilnaden f�rklaras till n�gon del deraf, att den f�rra �ldersgruppen
mer �n den senare decimerats af f�reg�ende �rens utvandring. Men
hufvudorsaken ligger i den stora nativiteten under �rtiondet 1851-1860
(hvarifr�n ju den senare �ldersgruppen h�rstammar) hvilken med ett
verkligt j�ttespr�ng h�jer sig �fver 1840-talets nativitet och endast
�fvertr�ffas af den �n starkare fruktsamheten under f�rra h�lften af
1860-talet.
Nu �r som bekant �ldern 11-20 �r af alla den lifskraftigaste, och med
tillhjelp af de tillg�ngliga d�dlighetstabellerna �r det l�tt att dels
konstatera, dels ber�kna, att p� sin h�jd 40,000 af det sistn�mda
antalet under nu f�rflutna �rtionde sk�rdats af d�den; �terst�r
f�ljaktligen 790,000; eller med andra ord: _derest utvandringen ej tr�dt
emellan, skulle antalet af Sveriges inv�nare i �ldern 21-30 �r, som vid
slutet af 1871 utgjorde 630,000, vid slutet af �r 1881 hafva uppg�tt
till 790,000,[31] hvilket utg�r en �kning af mer �n 25 procent._
Previous Page
| Next Page
|
|