Om utvandringen, dess betydelse och orsaker by Knut Wicksell


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 8

Emigrationen till Amerika, utg�r, s�som f�rut �r n�mdt, den ojemf�rligt
st�rsta delen af den svenska utvandringen. Vid sidan af den p�g�r likv�l
�fven en annan utvandring, som, om �n till antalet mindre betydande och
�fven i �frigt f�reteende vida anspr�ksl�sare former, dock p� grund af
de sorgliga eller rent af ruskiga f�rh�llanden, hvarmed den st�r i
samband, m�h�nda i lika h�g grad som den amerikanska �r f�rtjent af en
allvarlig uppm�rksamhet. Jag menar den beryktade utvandringen och den
kanske �nnu mer beryktade �terinvandringen af svenskt tjenstfolk, som
fr�n de s�dra provinserna af v�rt land begifva sig ut att s�ka arbete i
Danmark och Nordtyskland.[18] Offentliga myndigheter och enskilda
personer hafva ofta och med eftertryck ifrat mot denna utvandring, som
genom sina f�ljder onekligen n�rmar sig till en riksskandal, men i de
bortresandes hemtrakter betraktas den, efter hvad man f�rs�krat mig, ej
med oblida �gon, emedan kommunerna p� detta s�tt f�r en tid befrias fr�n
n�gra af sina s�msta element. Det �r n�mligen, s�som man l�tt f�rst�r,
icke f�rm�gna hemmansegares s�ner och d�ttrar, som l�ta locka sig ut i
fr�mmande land att der tjena mot en l�n, som f�ga om ens n�got
�fverstiger, hvad som erbjudes h�r hemma. Utan det �r gemenligen
socknarnes v�rsta afskrap, barn uppv�xta i de s�msta hem, och af hvilka
ej annat kan v�ntas, �n att de skola tr�da i sina f�ders och m�drars
fotsp�r; och man �r glad att tills vidare varda dem qvitt. Vanligen
�terkomma de dock efter n�gra �r, och nu blir gerna den sista villan
v�rre �n den f�rsta. Ynglingarna hafva under sitt kringstrykande
lefnadss�tt oftast insupit r�a och f�rderfvade seder, och, hvad de unga
qvinnorna betr�ffar, heter det i en embetsber�ttelse r�rande denna
angel�genhet, att de "vanligen �terv�nda hem, h�fdade och van�rade".[19]
Under de senare �ren har det upprepade g�nger h�ndt, att �terresan skett
medelst f�ngskjuts och under de mest hjertslitande omst�ndigheter. Om vi
i tankarne f�lja en dylik ung qvinnas lefnadsbana, upprullar sig f�r
v�ra blickar en s�dan f�ljd af dystra och f�rtviflade taflor, att
inbillningen sv�rligen kan skapa n�got mera uppr�rande. Uppf�dd i ett
hem, som knappast i n�got afseende motsvarar de f�rest�llningar, vi �ro
vana att f�rbinda med detta ord, i ett hem, der torftigheten i den
andliga omv�rdnaden endast kan jemf�ras med den materiela
bristen,--sjelf m�h�nda frukten af en af dessa l�sliga f�rbindelser, som
�fven p� landsbygden numera �ro s� sorgligt allm�nna, omfattar hon med
ifver hvarje tillf�lle, lika godt hvilket, att komma bort fr�n en trakt,
der hon under hela sin uppv�xt �fverallt m�tts af ovilja och f�rakt. Om
n�gra �regiriga f�rhoppningar l�r f�ga kunna vara tal; om hon gjort sig
n�gra s�dana, skola de blott alltf�r snart komma p� skam. Hennes arbete
�r p� det st�lle, dit hon kommer, hvarken mindre tungt eller mera
ansedt, �n hvad hon f�rut varit van vid; dertill kommer det nedtryckande
i att n�dgas lik en d�fstum f�rdas i en omgifning, af hvars spr�k, vore
det blott genom en ringa dialektolikhet skildt fr�n hennes eget, hon
l�nge ej f�rst�r en stafvelse. Sm�ningom, vi vilja antaga det, repar hon
dock mod, menniskorna �ro v�nliga mot henne, troligen l�ngt mer �n
fallet varit i hennes hembygd; af det fr�mmande tungom�let har hon
omsider l�rt sig �tminstone hvad "h�bsches M�dchen" betyder--och har hon
p� sin lott erh�llit n�got af den stolta nordiska sk�nhet, hvilken
s�rdeles i de h�r ifr�gavarande trakterna ej s�llan p�tr�ffas bland v�r
allmoges d�ttrar, sl�r det ej fel, att hon skall f� h�ra detta uttryck
ofta. Till sist inbillar hon sig m�h�nda, att n�gon, som anv�nder det,
dermed menar n�got mera eller b�ttre �n en tom artighet--och fr�n detta
�gonblick �r hennes �de besegladt. Ty hon befinner sig, det �r
�fverfl�digt att p�minna derom, ej i alldeles samma bel�genhet, som
hennes systrar bland de lyckligare lottade: dessa kunna, om de f� lust
dertill, utan fara l�na sitt �ra �t smickrets alla retelser, l�ta utstr�
f�r sina f�tter den beundrande v�ltalighetens blomster, vissa att alltid
i r�tta �gonblicket kunna draga sig tillbaka inom sk�ldborgen af sin
h�gnande familj--men om en dylik stackare endast "r�cker djefvulen ett
finger, griper han strax efter hela handen". Hon blir mor.
Modersk�rlekens fr�jder �ro, p�st�r man, �fven under de gynsammaste
yttre f�rh�llanden blandade med m�ngfaldig bitterhet; med hvilka k�nslor
skall d� den afvakta sin stund, som befinner sig ensam bland fr�mlingar,
utan tillg�ngar, utan att en v�nlig hand r�ckes henne till hjelp i det
�mmaste �gonblick?--Att vid domstolarne utkr�fva de r�ttigheter, som
lagen i de flesta l�nder �nnu tillerk�nner henne, dertill saknar hon
m�h�nda mod eller f�rm�ga, och sedan hon en tid med ringa framg�ng
f�rs�kt sig p� det konststycket att jemte sitt eget lif uppeh�lla �nnu
ett annat, m�ter henne slutligen samh�llet, till hvars barmhertighet hon
ser sig h�nvisad, i skepnaden af en gendarm, som med f�ngtransport skall
forsla henne till det st�lle, som hon under nuvarande omst�ndigheter,
sist bland alla p� jorden ville �terse, n�mligen hembygden. Ej
osannolikt �r hennes bel�genhet vid ankomsten till f�derneslandet af det
uppseendev�ckande slag, som p� sista tiden stundom gifvit anledning till
tidningsartiklar, i hvilka det ljungas mot "tyskarnes h�nsynsl�shet",
hvilka ej finna sin r�kning vid att med oss dela en fattigb�rda, hvaraf
�tminstone halfparten, s� kan det tyckas, r�tteligen borde tillkomma
dem. H�raf har hon dock begripligtvis ingen f�rdel: det �r ej mycket
troligt, att diplomaternas pennor f�r hennes skull skola s�ttas i
r�relse; resan fortsattes till hemmet, och dermed �r hennes korta saga
slut. Ty resten deraf eger ej mycket intresse: huru hon med sitt barn,
eller sina barn inqvarteras i fattigstugan, ett m�l f�r sina
olyckskamraters g�ckeri, f�r allt hvad sm�sinnet och elakheten eger mest
kr�nkande och neds�ttande; huru hennes lif, derest hon ej, hvilket �r
troligast, snart sjunker �n djupare, f�rflyter under ett hoppl�st
sl�parbete och ett lika hoppl�st grubbel, �fver hvad hon dock i grunden
f�rskyllat, efter en s� oerh�rdt grym lott, ett s� outs�gligt el�nde
drabbat henne, henne framf�r andra. F�f�ng fr�ga! Skrifver icke
apostelen Paulus, att "en krukomakare har makt att skapa ett kar till
heder, ett annat till vanheder"?--Mycket mer m�ste d� detta vara fallet
med den upph�jda r�ttvisa, hvars synliga representant p� jorden �r
samh�llet...

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Mon 28th Apr 2025, 16:34