|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 6
Man kunde tycka, att omkostnaden f�r ett barn i sp�dare �r borde vara
mindre, men detta torde knapt vara fallet. H�r tillkommer n�mligen en
annan faktor: sk�tsel och v�rd, hvars v�rde ej f�r underskattas, d� man
vet, hur stor del af modrens arbetstid tages i anspr�k f�r det
omsorgsfulla sk�tandet af ett sp�dt barn; n�got som �fven indirekt
bekr�ftas genom den stora d�dligheten i fabriksdistrikter, der m�drarna
genom att sjelfva n�dgas arbeta i fabrikerna ej kunna egna sina sm�
erforderlig omsorg. Antaga vi s�ledes 65 kr. s�som �rlig medelkostnad
f�r en persons fysiska och andliga uppfostran inom de fattigaste
klasserna,[12] s� har vid fylda 15 �r en summa af i rundt tal 1,000 kr.
blifvit honom p�kostad, och detta �r f�ljaktligen det minsta belopp, som
han har att ut�fver sitt eget uppeh�lle f�rtjena genom sitt arbete,
derest ej hans existens skall anses inneb�ra en f�rlust f�r det
allm�nna.[13]
F�r att nu finna det uppfostringskapital, som genom de tv� sista �rens
utvandring kan anses ha g�tt f�rloradt, vore det �nnu ej r�tt att
multiplicera de n�mda 1,000 kronorna med hela antalet utvandrare. Detta
skulle vara ber�ttigadt, derest alla utvandrarne befunne sig i �ldern
15-25 �r, ty personer i denna �lder hafva i allm�nhet �nnu ej b�rjat att
arbeta f�r andras uppeh�lle, om ej genom f�r framtiden afsedda
besparingar (hvilka de naturligtvis medtaga vid afresan) och deras egen
uppfostran �r afslutad. F�r alla andra �ter m�ste ett afdrag g�ras: f�r
barn under 15 �r derf�r, att p� dem �nnu ej hela uppfostringskapitalet
blifvit anv�ndt; f�r personer �fver 25 �r, derf�r att dessa kunna anses
hafva till st�rre eller mindre del �terbetalt samma kapital. Under
f�ruts�ttning att f�rdelningen i �ldersklasser bland emigranterna under
de sista tv� �ren varit densamma, som de f�reg�ende decenniernas
utvandrarstatistik angifver, visar en enkel ber�kning,[14] att, om
utvandraren mellan 15 och 25 �r tages till v�rdeenhet i ofvan antydda
mening, motsvarar en utvandring af 100,000 personer omkring 70,000
dylika v�rdeenheter, eller med andra ord: 70 millioner kronor utg�r
efter en synnerligen l�g uppskattning det kapital, som har g�tt f�r
landet f�rloradt genom 1880 och 1881 �rs utvandring.
Naturligtvis �r en dylik f�rlust icke att uppfatta p� alldeles samma
s�tt som de, hvilka drabba ett land genom felsl�ende af dess sk�rd eller
dermed jemf�rliga olyckor. De utgifter, hvarom h�r �r fr�ga, ligga ju i
allm�nhet temligen l�ngt tillbaka i tiden; �terbetalandet skulle
efterhand hafva f�rsigg�tt i den n�rmaste framtiden, men att ett s�dant
�terbetalande i verkligheten komme att ega rum, �fven om utvandrarne
stannat hemma, �r l�ngt ifr�n gifvet. Motsatsen �r snarare att f�rmoda,
ty, derest utvandringen har sin orsak i ett �fverfl�d p� arbetskraft,
skulle f�ljden af de nu emigrerades qvarstannande i hemmet antagligen
blifva, att ett motsvarande antal af landets inv�nare finge inskr�nka
sig till att med sitt arbete f�rv�rfva blott sitt eget uppeh�lle och
f�ljaktligen �nda till sin d�d qvarst� s�som samh�llets g�lden�rer i
ofvan antydda mening. Genom sjelfva utvandringen f�rlorar landet i
s�dant fall egentligen ingenting, utan denna �r d� i verkligheten blott
att betrakta s�som konstaterandet af en redan liden f�rlust,
afskrifningen af en rent nominel tillg�ng, hvilken en g�ng blifvit
bokf�rd till ett v�rde motsvarande kostnaden, men som, n�r den skall
realiseras, visar sig mer eller mindre v�rdel�s.
Vore derf�r den nu f�rsigg�ngna utvandringen ett enstaka fenomen, hvars
upprepande man ej beh�fde befara, s� kunde det v�l med sk�l s�gas, att
de nu antydda f�rh�llandena icke f�rtjena st�rre uppm�rksamhet, �n man i
allm�nhet �r b�jd att sk�nka ett redan �fverst�ndet lidande; men
beklagligen r�ttf�rdigar ingenting en dylik f�rhoppning. Om �n
utvandringen f�r �gonblicket torde hafva kulminerat, har den dock
s�kerligen ej afstannat f�r alltid; med ledning af de senaste
decenniernas erfarenhet torde vi snarare f� g�ra oss beredda p� en
fortsatt emigration af i medeltal �tminstone 20,000 personer �rligen. �r
denna f�rmodan grundad, leder en betraktelse af samma slag som den nyss
genomf�rda till det resultat, att vi �fven f�r n�rvarande �rligen
utgifva en summa af allraminst 14 millioner kr. f�r intet annat �ndam�l
�n att �stadkomma en framtida emigration.
Man �r nu sannolikt tr�tt p� siffror och skall m�h�nda till och med
f�rebr� mig att hafva velat inskr�nka sp�rsm�let om utvandringens
betydelse f�r v�rt land till en naken penningfr�ga, under f�rg�tande af
alla h�gre, ideela synpunkter. Enligt m�ngens p�st�ende ligger det ju
n�got f�r v�r patriotiska stolthet i h�g grad tilltalande i den
f�rest�llningen, att v�rt lilla folk tager en s� betydande del i det
storartade kulturarbete, som i v�ra dagar f�rsigg�r p� det vestra
halfklotet. H�rvid synes man likv�l ej bet�nka, huru f�ga de personer,
som utvandra fr�n v�rt land, i allm�nhet �ro egnade att f�ra
civilisationen fram�t. Med fr�nr�knande af ett enda lysande undantag har
man just icke sport, att n�gon till Amerika utvandrad svensk derst�des
lyckats f�rv�rfva, hvad man pl�gar kalla ett namn. Dock, hvad som icke
sker i f�rsta generationen kan m�jligen intr�ffa i den n�sta[15] och man
skall m�h�nda tycka, det dessa f�rmodade frukter af emigrationen v�l
uppv�ga de pekuniera uppoffringar derf�r, som vi nu f� vidk�nnas. Men
hvilka "vi"? Beklagligtvis utg�r, s�som ofvan antydts, endast en mindre
del af utgifterna f�r emigranternas uppfostran ur det allm�nnas kassor,
under det st�rre delen af denna egendomliga p�laga, s�som det ofta
pl�gar ske, drabbar just dem, hvilka minst �ro i st�nd att b�ra den. Det
�r genom tusentals fattiga f�r�ldrars m�dor och f�rsakelse,--f�rsakelse,
m�rk v�l, ej blott af beqv�mlighet och v�llefnad, men af snart sagdt
alla lifvets �dlare syssels�ttningar och intressen, som
utvandrarkontingenten �v�gabringas, och om dessa f�r�ldrar �ro mindre
k�nsliga f�r den �ra de tillskynda sitt f�dernesland genom att bidraga
till Amerikas civiliserande, b�r detta m�h�nda ej r�knas dem till last,
d� de ju just f�r den sakens skull f� efters�tta s� mycket af sin egen
civilisation. Om ett tr�d s�tter alltf�r rikligt med frukt, utmattas det
l�tt sjelft dervid; p� samma s�tt torde utvandringen eller r�ttare de
sociala vanor, som f�ranleda den, vara att anse som en af de m�ktigast
bidragande orsakerna till det sorgliga, men p�tagliga f�rh�llandet i
nutiden, att de fattigaste klasserna i samh�llet s� f�ga eller alls
intet varda delaktiga af det fram�tskridande i odling och lefnadss�tt,
hvaraf v�r tids�lder ber�mmer sig. Verlden g�r fram�t, men de blifva
efter, de ha ej tid att taga del i civilisationens vare sig arbeten
eller fr�jder: de hafva s� br�dt med att uppf�da nya varelser, �t hvilka
de ej ens skola kunna bereda en lott, jemf�rlig med sin egen. De �ro
prolet�rer, de f�rblifva prolet�rer, och de anstr�nga sig �nda till
blods f�r att framalstra nya prolet�rer eller--n�r det vill sig
v�l--emigranter.
Previous Page
| Next Page
|
|