|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 5
* * * * *
Vore nu utvandringens konto--n�mligen hvad dess inflytande p� landet
betr�ffar--afslutadt med denna sista post, s� kunde man ju tycka, att
"credit"-sidan i det hela st�ller sig ganska f�rdelaktig. Den f�rlust,
som tillskyndas landet genom de summor, hvilka utvandrarne f�ra med sig,
�r icke st�rre, �n att den �tminstone under vissa �r fullkomligt
uppv�ges af de hems�nda penning-remissorna, och den f�rlust af
arbetskraft, hvar�fver man klagar, visar sig vid n�rmare p�seende
inneb�ra en best�md f�rdel f�r de talrika klasser i samh�llet, hvilkas
ekonomiska utsigter stiga och falla med arbetsl�nerna.
Men saken har beklagligtvis �fven en annan sida. Det gifves �nnu ett
"debet", och innan vi granskat detta, kunna vi ej s�ga oss ega en klar
�fverblick af den verkliga st�llningen. Det �r sant, att, om vi hafva
ett �fverfl�d af arbetskraft, kunna vi utan skada afvara en del deraf;
men � andra sidan: hafva vi, eller har landet denna arbetskraft
_gratis_, efter det s� liberalt kan dela med sig deraf �t andra
nationer? Detta skulle vara h�ndelsen, om den arbetare, som lemnar oss i
dag, i fjor hade kommit till oss direkt fr�n himlen eller fr�n utlandet.
Visar det sig �ter, att landet icke utan stora och m�h�nda oerh�rda
kostnader har kunnat �t sig uppfostra denna arbetskraft, hvaraf det nu
ej har behof, d� �r det tydligen hit, som fr�gans ekonomiska tyngdpunkt
f�rflyttar sig, och det betyder h�rvid litet eller intet, att
utvandringen vid den tidpunkt, d� den af omst�ndigheterna framkallas,
kan inneb�ra en verklig l�ttnad f�r landet. Ett exempel skall tydligg�ra
detta f�rh�llande. Antagom, att en person har anv�ndt ett stort kapital,
eget eller andras, p� uppbyggandet af ett industrielt etablissemang,
t. ex. en �ngqvarn, och det visar sig, att n�r qvarnen �r f�rdig och skall
s�ttas i g�ng, finnes i trakten ej tillr�cklig m�ld f�r dess drifvande;
d� blir det ju i det hela en temligen underordnad fr�ga, huruvida han nu
g�r klokare i att nedrifva verket och f�rs�lja maskinerna eller att
forts�tta att drifva r�relsen, men d� utan vinst--den hufvudsakliga
skadan �r redan skedd och kan ej afhjelpas; den bestod deri, att han
utan tillr�ckligt f�rutseende nedlade kostnader p� ett f�retag, som till
sist visade sig vara af ingen nytta.
Menniskan �r, s�som naturfilosoferna ofta anm�rkt, vid sin f�delse den
svagaste af alla skapade varelser. M�nga �r f�rg�--och dessa blifva med
en stigande civilisation allt flera--innan ynglingen eller flickan sjelf
f�rm�r att f�rv�rfva sitt uppeh�lle, och under hvilka de helt och h�llet
eller delvis �ro beroende af den f�reg�ende generationens omsorger. Den
uppfostran och v�rd, som s�lunda kommer det uppv�xande sl�gtet till
godo, �r att betrakta s�som ett f�rskotteradt kapital, som det en g�ng
m�ste �terbetala, hufvudsakligen genom att i sin tur s�rja f�r en
f�ljande generation. F�r hvarje individ, som lemnar riket (eller ock
afg�r med d�den) innan han �nnu hunnit g�lda sin andel i denna skuld,
tillskyndas uppenbarligen landet en f�rlust genom det kapital, som p�
honom blifvit nedlagdt men ej �terbetaldt.
Det �r ej l�tt att skaffa sig ens en ungef�rlig f�rest�llning om, hvad
en persons uppfostran i medeltal har kostat, d� han �r fullkomligt i
st�nd att f�rs�rja sig sjelf, hvilket inom den klass, hvarom h�r
alltjemt �r fr�ga, n�mligen kroppsarbetarnes, i synnerhet p� landet, kan
anses intr�ffa vid fylda 15 �r. P� grund af fr�gans stora intresse har
jag likv�l s�kt uppst�lla en �fverslagsber�kning i denna riktning, hvars
enda anspr�k �r att ej �fverdrifva det verkliga f�rh�llandet.
I en af den danska nationalekonomen W. Scharling f�rfattad uppsats,
hvarur ett utdrag f�r n�gon tid sedan fans inf�rdt i flera svenska
tidningar, anf�res bland annat, att i en familj i Danmark, som
utan att lida verklig n�d dock befinner sig i torftiga vilkor,
underh�llskostnaden f�r hvarje barn kan anses stiga till omkring 100 kr.
�rligen. Hur obetydlig denna summa �n kan synas, �r den dock sannolikt
mycket f�r h�g f�r att kunna l�ggas till grund f�r en ber�kning, som
afser v�ra egna f�rh�llanden. D� n�mligen, s�som f�rut �r n�mdt, �fven
under goda �r hela �rsinkomsten (l�n och stat) f�r en arbetare p� landet
endast uppg�r till omkring 400 kr., och f�r en piga i b�sta fall till
omkring 225 kr., �r det tydligt, att i en arbetarefamilj p� landsbygden
sammanlagda v�rdet af mannens och hustruns arbete ej kan uppskattas
h�gre �n till mellan 6- och 700 kr.[11] Men under s�dana omst�ndigheter
vore det ju f�r dem en ren om�jlighet att utan bist�nd af fattigv�rden
uppf�da en skara af fem eller sex barn, derest hvarje barn droge en
�rlig medelkostnad af 100 kr.--och fem eller sex barn i den fattiges hem
�r i m�nga trakter af v�rt land snarare regel �n undantag. Neds�tta vi
deremot strax kostnaden till h�lften eller 50 kr., s� skall ingen l�ngre
kunna p�st�, att denna summa �r f�r h�g; om man besinnar, att i fall
utgiften f�r kl�der och skodon h�ri f�r anses ing� med 10 kr. om �ret,
�terst�r f�r bekostande af f�dan endast 11 �re om dagen. I sjelfva
verket torde dessa belopp vara alltf�r sm�, men om de betraktas som
medeltal, utjemnas f�rh�llandet n�got deraf, att barnen �tminstone efter
10 eller 12 �rs �lder f� i ej obetydlig m�n sjelfva bidraga till sitt
uppeh�lle. Vid sidan af detta mer �n torftiga underh�ll, hvilket dock �r
allt, hvad fattiga f�r�ldrar i v�rt land hafva att gifva sina barn,
derest de ega ett tillr�ckligt antal s�dana, f�refalla de summor, som af
staten och kommunerna utgifvas f�r det uppv�xande sl�gtet, s�som
jemf�relsevis frikostigt tilltagna. Om man n�mligen f�r de senaste �ren
dividerar utgiftsstaten f�r landets samtliga folkskolor med antalet barn
i skol�ldern, befinnes, att staten och f�rsamlingarna gemensamt utgifva
omkring 13 kr. �rligen f�r hvarje skolbarn. Antaga vi f�r att f� en rund
summa, att �fven f�r�ldrarna bidraga med ett par kronor �rligen till
hvarje barns undervisning, s� skulle f�ljaktligen 65 kr. utg�ra
�rskostnaden f�r ett barn i skol�ldern, uppf�dt p� landsbygden och i de
tarfligaste f�rh�llanden.
Previous Page
| Next Page
|
|