|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 4
H�r m�ta oss likv�l p� nytt optimisterna, denna g�ng rustade med sk�l,
hvilka v�l �ro v�rda v�r uppm�rksamhet. Om verkligen, inv�nder man,
landet beh�fver all denna arbetskraft, hur kommer det d� till, att det
alls ej f�rm�r betala den med ett pris, som kunde g�ra det f�r
utvandraren l�nande att stanna hemma. Detta icke blott vore t�nkbart,
utan skulle p� grund af lagen om tillg�ng och efterfr�gan med
n�dv�ndighet intr�ffa, derest verkligen utvandringen ber�fvade landet en
sak, som det hade behof af och kunde med f�rdel anv�nda.
I den f�rtr�ffliga, ehuru blott allt f�r kortfattande monografi �fver
utvandringen, som finnes intagen i W. E. Svedelius' �r 1875 utgifna
Studier i Sveriges Statskunskap, finnes denna uppfattning med eftertryck
framh�llen i bl. a. f�ljande ord: "Fr�gan om det afbr�ck, som
f�derneslandet lider genom utvandringen, l�ter sig slutligen b�st
besvaras med en annan fr�ga, som skulle kunna s�lunda uttryckas: har det
d� blifvit tomt i Sverige efter dem, som reste bort? Skulle s� vara att
n�got synnerligt tomrum icke m�rkes, m�ste detta vara ett tecken att de,
som reste, icke voro oumb�rlige. Utvandringen framst�ller sig d� icke
s�som en afgjordt ond sak ... och man bekymrar sig icke der�fver, men
man tackar Gud, som skapat verlden s� stor, att utrymme icke saknas i
andra l�nder f�r dem som funno sitt f�dernesland f�r tr�ngt.--Skulle det
�ter", forts�tter f�rfattaren, "b�rja visa sig, att n�r bonden reste
till Amerika, f�ll hemmanet i �desm�l, emedan ingen fans, som upptog det
lediga hemmansbruket, eller att verkst�der m�ste st�ngas eller
arbetsf�retag afstadna emedan arbetande armar ej mera finnas eller att
arbetsl�ner stegrades till en orimlig h�jd, icke i f�ljd af andra
orsaker, men blott derf�r, att arbetarnes antal hade blifvit allt f�r
ringa, eller att priserna p� vanliga f�rn�denheter sj�nko till vanv�rde,
emedan konsumenter saknades, d�", menar f�rfattaren,--"vore det en
obegriplig sak, om icke utvandringen afstadnade, ty krafterna, som hade
satt den samma i g�ng, hade d� upph�rt att verka".[9]
Det ligger en betydlig styrka i dessa anm�rkningar, och, ehuru de,
s�vidt jag f�rst�r, endast omfatta en sida af saken, �ro de likv�l, fr�n
denna sida sedda, omots�gliga. Den s�kraste och mest omedelbara verkan
af utvandringen �r, att den minskar konkurrensen bland arbetarne och
derigenom h�jer arbetsl�nerna eller, om dessa redan �ro stadda i
sjunkande, motverkar deras ytterligare s�nkning; vidare, ehuru de
hemmavarande arbetarne s�lunda bli i tillf�lle att �ka sin konsumtion,
b�r likv�l minskningen i antalet konsumenter medf�ra, att priset p� alla
s�dana f�rn�denheter, som icke helt och h�llet �ro beroende af
prisst�llningen p� den utl�ndska marknaden, varder billigare. B�da dessa
omst�ndigheter inneb�ra p�tagligen en afgjord f�rdel f�r den stora
massan af befolkningen, och, ehuru deras verkan p� de klasser i
samh�llet, som till st�rre eller mindre del lefva af andras arbete, i
allm�nhet ej �r lika f�rdelaktig (om ej derigenom att utgifterna f�r
fattigv�rden f�rminskas), m�ste dock inf�r ett opartiskt omd�me
f�rdelarne h�rvid anses vida �fverv�ga ol�genheterna. Alltf�r tv�ra
omkastningar kunna m�h�nda vara skadliga, i hvilken riktning de �n g�,
men s�dana skola endast undantagsvis kunna f�rorsakas af
utvandringen,[10] och i det hela vill det f�refalla mig, som skulle de,
hvilka fr�n den nu omn�mda synpunkten beklaga utvandringen, h�rvid
hufvudsakligen ledas af den mycket misst�nkta patriotism, som framf�r
arbetarens, framf�r den lefvande menniskans v�lf�rd s�tter den
utveckling af landets jordbruk och industri, som nu tyv�rr icke kan ske,
men skulle vara t�nkbar, om vi blott egde "rikligare tillg�ng p� billig
arbetskraft". Men de, som s� t�nka--och de �ro beklagligtvis icke
f�--borde, synes det mig, helst undvika att h�gt uttala sin mening. I en
tid af ett j�sande och t�r h�nda icke alldeles ober�ttigadt missn�je
bland samh�llenas mindre lyckligt lottade klasser, kan man ej vara nog
f�rsigtig i sina uttalanden, framf�r allt om man hyllar �sigter, hvilka
p� ett s� sl�ende s�tt p�minna om den argumentation, som af
nordamerikanska sydstaternas plantageegare p� sin tid framhades till
f�rsvar f�r slafveriets bibeh�llande. Dessa voro p� intet s�tt besj�lade
af ett onaturligt beg�r att pl�ga och f�rtrycka, de uttalade helt enkelt
den f�rmodan--som omst�ndigheterna sedan bekr�ftat--att det i framtiden
ej skulle varda dem m�jligt att mot n�gon rimlig dagspenning f�rm� frie
arbetare att �taga sig de syssels�ttningar, hvartill de nu kunde tvinga
sina slafvar. F�ljden h�raf m�ste blifva, att en del plantager finge
nedl�ggas, eller �tminstone produktionen p� dem bedrifvas i inskr�nkt
skala, allt till oers�ttlig f�rlust f�r--landet. Idel patriotiska
k�nslor s�ledes �fven h�r.--S� l�nge det st�r fast, att det, som f�r den
ene utg�r billig arbetskraft f�r den andra betyder sv�ltl�n och
otillr�cklig n�ring, och intill dess vi f� h�ra yrkandet om den billiga
arbetskraftens f�rm�ner framst�llas af n�gon, f�r hvilken det kan komma
ifr�gaatt _sjelf_ tillhandah�lla denna billiga arbetskraft--intill dess
torde allt dylikt tal med sk�l b�ra betraktas s�som en yttring af den
sida i v�r menskliga natur, hvilken hvar och en, som lefver i ett
samh�lle, g�r icke blott r�tt utan �fven klokt i att i m�jligaste m�n
hos sig undertrycka.
Previous Page
| Next Page
|
|