|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 3
Saken har s�ledes �tminstone tv� sidor, och f�r att ej beskyllas f�r en
"sjuklig filantropi" vill jag f�rst och hufvudsakligen uppeh�lla mig vid
den mera egoistiska sidan och fr�ga: hvilka f�rdelar eller ol�genheter
drabba i f�ljd af utvandringen den qvarstannande befolkningen och landet
i dess helhet?
Finge man tro optimisterna, skulle f�rdelarne vara alldeles
�fverv�gande. "Folkens in- och utflyttningar", har jag n�gonst�des l�st,
"�ro att f�rlikna vid en andlig byteshandel, hvarigenom de �msesidigt
rikta hvarandra med sina b�sta h�fvor, genomtr�nga hvarandra till
inb�rdes f�rbr�dring. Emigrationsstr�mmens v�gor �ro de pulsslag,
hvarigenom blodet i samh�llsorganismen kringf�res och hindras att
stagnera." Endast skada, att dessa och dylika liknelser alls icke
uppg�ras p� basen af verkliga fakta. Resonnemanget f�ruts�tter
uttryckligen, att mot utvandringen svarar en n�got s� n�r jemf�rlig
invandring, men detta �r i v�rt land �tminstone (liksom i europeiska
l�nder �fver hufvud) alls icke h�ndelsen. Statistiken �fver
_immigrationen_ �r visserligen ganska knapph�ndig, men i det hela taget
kan man dock s�ga, att under det utvandrarne r�knas i tusental, stiger
invandrarnes antal knapt till lika m�nga hundrade, och af dessa �ro
dertill st�rsta delen �terv�ndande emigranter; de verkliga utl�ndingar,
som f�r n�rvarande finna det l�nande att nedsl� sina bop�lar i Sverige,
utg�ra, hvad antalet betr�ffar, en ren obetydlighet. Den "andliga
byteshandeln" visar sig s�ledes vid n�rmare p�seende vara af den
beskaffenhet, att den ena parten endast gifver utan att f� n�gonting
tillbaka, eller i hvarje fall en handel med mycket l�ng kredit; och den
process, som man velat f�rlikna vid blodomloppet i en menniskokropp, kan
i sjelfva verket l�ngt b�ttre karakteriseras s�som en serie
�derl�tningar--ett medel att bibeh�lla helsan, som �tminstone inom
l�karekonsten redan f�rlorat allt f�rtroende och f�rmodligen icke
f�rtjenar st�rre inom statshush�llningen.
Lemna vi s�ledes f�r �gonblicket den luftiga optimismen med dess vackra,
men op�litliga bilder och liknelser f�r att i st�llet s�ka leta oss fram
p� sakf�rh�llandenas fasta mark, faller det genast i �gonen att
emigrationen, �fven rent ekonomiskt taget, medf�r en dubbel f�rlust.
Den inneb�r en f�rlust f�rst och fr�mst af kapital. Sjelfva resan �r
kostsam, och alldeles utan tillg�ngar kan utvandraren, helst under den
f�rsta tiden af sin vistelse i fr�mmande land, sv�rligen taga sig fram.
De penningar, han s�lunda medf�r ur landet, �ro i allm�nhet f�rlorade
f�r detta. Och en dylik kapitalf�rlust intr�ffar �fven der, hvarest man
i f�rstone kunde tro, att det blott �r fr�ga om ett ombyte af egare. Om
en person s�ljer g�rd och grund och beger sig till Amerika, lemnar han
visserligen sjelfva jorden qvar och �fven �byggnaderna, men han lemnar
dem ej som present till eftertr�daren eller till staten, utan den f�rre
f�r naturligtvis betala dem med ett kapital, som han antingen f�rut haft
placeradt p� annat h�ll eller ock uppl�nat: i b�da fallen minskas
tydligen landets r�rliga f�rm�genhet med ett jemt lika stort belopp, som
k�peskillingen utgjorde, eller �tminstone den del deraf, som �terst�r,
sedan skulder och inteckningar blifvit g�ldade. Denna sida af saken har
den f�rdelen att f�r alla vara tydlig och klar, men det �r nog icke sk�l
att l�gga en allt f�r stor vigt vid den. Flertalet emigranter utg�res af
arbetsfolk och tjenstefolk[6] fattigt folk med ett ord, m�nga �ro
dessutom minder�riga: b�da dessa orsaker medf�ra, att utvandrarnes
kapitalf�rm�genhet, i medeltal per individ ber�knad, ej uppg� till n�gon
synnerligen h�g summa. Enligt en n�gra �r gammal uppgift,[7] som skall
h�rr�ra fr�n en v�l underr�ttad person i Amerika, kan man p� sin h�jd
antaga, att i medeltal hvarje utvandrare medf�r 100 kr. i reda penningar
jemte ett litet f�rr�d af bohagsting.[8] L�ggas h�rtill resekostnaderna,
skulle man visserligen p� detta s�tt f�r de senaste tv� �rens utvandring
komma till en summa af 20 millioner kr., �fven med f�stadt afseende p�,
att ej alla dessa utvandrare begifvit sig till Amerika; men denna summa
b�r i f�rh�llande till utvandrarnes stora antal snarare f�rv�na genom
sin litenhet �n tv�rtom. F�r �frigt f�r man h�rvid ej gl�mma att g�ra
sk�ligt afseende p� de penningsummor, som i form af hems�nda
resebiljetter, underst�d �t hemmavarande anh�riga eller �terbetalande af
gjorda penningf�rskott komma landet till godo, och hvilka �tminstone
under goda �r l�ra uppg� till flera millioner. Den stora utvandringen af
tjenstehjon och andra obemedlade personer l�ter i sjelfva verket
sv�rligen p� annat s�tt f�rklara sig �n s�, att m�ngens reskassa till
st�rre eller mindre del utg�res af uppl�nade penningar, som efter
framkomsten �terbetalas.
Det �r ocks� icke s� mycket �fver den direkta kapitalf�rlusten, som de
beklaga sig, hvilka med oblida �gon betrakta utvandringen; utan deras
klagom�l g�lla i fr�msta rummet den oerh�rda f�rlust af arbetskraft, som
genom emigrationen tillskyndas landet. Och att denna f�rlust �r betydlig
f�ljer omedelbart af hvad ofvanf�r sagts om utvandrarnes �lder samt af
den omst�ndigheten, att flertalet bland dem tillh�ra en samh�llsklass,
f�r hvilken maklig hvila och sysslol�shet merendels �ro ok�nda ting.
Previous Page
| Next Page
|
|