|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 3
Saken har således åtminstone två sidor, och för att ej beskyllas för en
"sjuklig filantropi" vill jag först och hufvudsakligen uppehålla mig vid
den mera egoistiska sidan och fråga: hvilka fördelar eller olägenheter
drabba i följd af utvandringen den qvarstannande befolkningen och landet
i dess helhet?
Finge man tro optimisterna, skulle fördelarne vara alldeles
öfvervägande. "Folkens in- och utflyttningar", har jag någonstädes läst,
"äro att förlikna vid en andlig byteshandel, hvarigenom de ömsesidigt
rikta hvarandra med sina bästa håfvor, genomtränga hvarandra till
inbördes förbrödring. Emigrationsströmmens vågor äro de pulsslag,
hvarigenom blodet i samhällsorganismen kringföres och hindras att
stagnera." Endast skada, att dessa och dylika liknelser alls icke
uppgöras på basen af verkliga fakta. Resonnemanget förutsätter
uttryckligen, att mot utvandringen svarar en något så när jemförlig
invandring, men detta är i vårt land åtminstone (liksom i europeiska
länder öfver hufvud) alls icke händelsen. Statistiken öfver
_immigrationen_ är visserligen ganska knapphändig, men i det hela taget
kan man dock säga, att under det utvandrarne räknas i tusental, stiger
invandrarnes antal knapt till lika många hundrade, och af dessa äro
dertill största delen återvändande emigranter; de verkliga utländingar,
som för närvarande finna det lönande att nedslå sina bopålar i Sverige,
utgöra, hvad antalet beträffar, en ren obetydlighet. Den "andliga
byteshandeln" visar sig således vid närmare påseende vara af den
beskaffenhet, att den ena parten endast gifver utan att få någonting
tillbaka, eller i hvarje fall en handel med mycket lång kredit; och den
process, som man velat förlikna vid blodomloppet i en menniskokropp, kan
i sjelfva verket långt bättre karakteriseras såsom en serie
åderlåtningar--ett medel att bibehålla helsan, som åtminstone inom
läkarekonsten redan förlorat allt förtroende och förmodligen icke
förtjenar större inom statshushållningen.
Lemna vi således för ögonblicket den luftiga optimismen med dess vackra,
men opålitliga bilder och liknelser för att i stället söka leta oss fram
på sakförhållandenas fasta mark, faller det genast i ögonen att
emigrationen, äfven rent ekonomiskt taget, medför en dubbel förlust.
Den innebär en förlust först och främst af kapital. Sjelfva resan är
kostsam, och alldeles utan tillgångar kan utvandraren, helst under den
första tiden af sin vistelse i främmande land, svårligen taga sig fram.
De penningar, han sålunda medför ur landet, äro i allmänhet förlorade
för detta. Och en dylik kapitalförlust inträffar äfven der, hvarest man
i förstone kunde tro, att det blott är fråga om ett ombyte af egare. Om
en person säljer gård och grund och beger sig till Amerika, lemnar han
visserligen sjelfva jorden qvar och äfven åbyggnaderna, men han lemnar
dem ej som present till efterträdaren eller till staten, utan den förre
får naturligtvis betala dem med ett kapital, som han antingen förut haft
placeradt på annat håll eller ock upplånat: i båda fallen minskas
tydligen landets rörliga förmögenhet med ett jemt lika stort belopp, som
köpeskillingen utgjorde, eller åtminstone den del deraf, som återstår,
sedan skulder och inteckningar blifvit gäldade. Denna sida af saken har
den fördelen att för alla vara tydlig och klar, men det är nog icke skäl
att lägga en allt för stor vigt vid den. Flertalet emigranter utgöres af
arbetsfolk och tjenstefolk[6] fattigt folk med ett ord, många äro
dessutom minderåriga: båda dessa orsaker medföra, att utvandrarnes
kapitalförmögenhet, i medeltal per individ beräknad, ej uppgå till någon
synnerligen hög summa. Enligt en några år gammal uppgift,[7] som skall
härröra från en väl underrättad person i Amerika, kan man på sin höjd
antaga, att i medeltal hvarje utvandrare medför 100 kr. i reda penningar
jemte ett litet förråd af bohagsting.[8] Läggas härtill resekostnaderna,
skulle man visserligen på detta sätt för de senaste två årens utvandring
komma till en summa af 20 millioner kr., äfven med fästadt afseende på,
att ej alla dessa utvandrare begifvit sig till Amerika; men denna summa
bör i förhållande till utvandrarnes stora antal snarare förvåna genom
sin litenhet än tvärtom. För öfrigt får man härvid ej glömma att göra
skäligt afseende på de penningsummor, som i form af hemsända
resebiljetter, understöd åt hemmavarande anhöriga eller återbetalande af
gjorda penningförskott komma landet till godo, och hvilka åtminstone
under goda år lära uppgå till flera millioner. Den stora utvandringen af
tjenstehjon och andra obemedlade personer låter i sjelfva verket
svårligen på annat sätt förklara sig än så, att mångens reskassa till
större eller mindre del utgöres af upplånade penningar, som efter
framkomsten återbetalas.
Det är också icke så mycket öfver den direkta kapitalförlusten, som de
beklaga sig, hvilka med oblida ögon betrakta utvandringen; utan deras
klagomål gälla i främsta rummet den oerhörda förlust af arbetskraft, som
genom emigrationen tillskyndas landet. Och att denna förlust är betydlig
följer omedelbart af hvad ofvanför sagts om utvandrarnes ålder samt af
den omständigheten, att flertalet bland dem tillhöra en samhällsklass,
för hvilken maklig hvila och sysslolöshet merendels äro okända ting.
Previous Page
| Next Page
|
|