|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 2
H�rom �r dock m�h�nda mindre att s�ga. En publicist m�ste n�dv�ndigtvis
splittra sin uppm�rksamhet p� en m�ngd olika f�rem�l, och till
specialunders�kningar har han antagligen f�ga tid �frig. Men d� en
r�dpl�gande f�rsamling med s� stora (och delvis ber�ttigade) anspr�k p�
auktoritet och sakkunskap, som den, hvilken i somras sammantr�dde till
det s. k. Nationalekomiska m�tet i Malm�, upptager fr�gan om
emigrationen p� sitt program, har man m� h�nda r�tt att v�nta, att
�ndtligen en behandling, g�ende ut�fver den allra ytligaste skall komma
det vigtiga �rendet till del. Hvar och en, som f�ljt detta m�tes
f�rhandlingar vet likv�l, huru fullst�ndigt hvarje f�rhoppning i denna
riktning vardt besviken. L�ngt ifr�n att egna fr�gan n�gon verklig
utredning,[4] ville man ej ens gifva sitt underst�d �t ett v�lbet�nkt
f�rslag, utg�ende p� att i den n�rmaste framtiden f� en dylik utredning
verkst�ld af sakkunniga personer: hela diskussionen synes knapt hafva
varit menad p� allvar, fr�gan togs blott af den vid m�tets b�rjan
r�dande majoriteten till f�rev�ndning f�r att f� framkomma med en
meningsyttring--i protektionistiskt syfte. Det merkantila omr�det �r mig
fr�mmande, men, om jag jemf�r de b�da fr�gornas inb�rdes vigt och
betydelse--emigrationen � ena sidan, en �nskv�rd eller icke �nskv�rd
liten f�rh�jning i tullsatserna � den andra--s� f�refaller mig verkligen
den n�mda man�vern ej blott ober�ttigad, utan derjemte icke s� litet
grotesk, n�stan som om n�gon ville tillgripa en �nghammare f�r att
kn�cka en hasseln�t--hvilken kanske till p� k�pet �r maskstungen.
F�r �frigt fick man �fven vid detta m�te och fr�n personers sida, hvilka
bort vara h�jda �fver dylika trivialiteter, h�ra utvandringen betecknas
som "en f�rvillelse", "en folksjukdom, som m�ste rasa ut" och dylika
tales�tt, hvilka ju i grunden icke s�ga n�gonting annat, �n att talaren
f�r sin del �r ogynsamt st�md mot emigrationen och helst skulle se, att
den upph�rde--�fver fr�gans verkliga natur sprida dylika utgjutelser
tydligen icke den ringaste upplysning.
N�r saken befinner sig p� denna punkt, har jag v�gat f�rest�lla mig, att
det f�r hvar och en, som bildat sig en, om �n ofullst�ndig, dock p�
rationela grunder fotad uppfattning af denna samh�llsfr�ga, f�refunnes
en r�ttighet och noga taget m�h�nda till och med en pligt att utan
tvekan uttala denna sin �fvertygelse; s� mycket hellre har jag f�r min
del velat g�ra detta, som fr�gan om emigrationen, om jag eljest r�tt
uppfattat den, st�r i det allra innerligaste; samband med den allm�nnare
och mera omfattande befolkningsfr�ga, hvilken jag sedan ett par �r
tillbaka gjort till min uppgift att s�ka tillvinna den t�nkande
allm�nhetens i v�rt land intresse, f�r att omsider, i fall lyckan �r
god, kunna bringa den fram p� den offentliga diskussionens dagordning.
Hvad jag �mnar s�ga, �r visserligen ej mycket--n�gra allm�nna
betraktelser helt enkelt, som i det hela hvar och en kan anst�lla--men
dock, som jag hoppas, tillr�ckligt att f�r dem, som sjelfva ej n�rmare
t�nkt �fver �mnet, lemna en antydan om, hvilka utvandringens betydliga
s� v�l f�rdelar som ol�genheter �ro, �fvensom om den i min tanke enda
m�jliga utv�gen att undvika de senare utan att p� samma g�ng �fventyra
de f�rra--n�got som naturligen endast kan lyckas, i den m�n vi f�rm�
bilda oss en klar f�rest�llning om emigrationens allm�nnaste orsaker.
De �ter, hvilka i en helt annan grad �n jag �ro utrustade f�r ett
framg�ngsrikt f�retagande af en dylik unders�kning, borde, synes det
mig, icke s� mycket f�rebr� mig, att jag v�gat taga till orda, som ej
snarare sig sjelfva, derf�r att de i ett s� vigtigt �mne fortfara att
iakttaga tystnad.
I.
Liksom utvandringen sjelf s�ndrar och �n mer har tendens att s�ndra v�rt
folk i tv�nne h�lfter, �tskilda icke genom en tullgr�ns, s�som fallet
skulle vara vid en fr�mmande er�fring, utan af ett verldshaf och
o�ndliga landstr�ckor, hvilka blott af ett f�tal mer �n en g�ng
�fverfaras; s� s�nderfaller ocks� fr�gan om utvandringens betydelse i
tv� v�sentligen olika, allt efter som man betraktar dess inflytande p�
den hemmavarandes eller p� den bortdragande delen af befolkningen. Det
gifves nu visserligen en �fven h�r i landet mycket beundrad
nationalekonomisk skola, enligt hvars �sigt n�gon v�sentlig skilnad icke
f�refinnes eller kan f�refinnas mellan det ena och det andra
samh�llslagrets, den ena och den andra samh�llsmedlemmens intressen;
fastmer bero de �msesidigt af hvarandra s�som lemmarna i en organism.
Detta �r den vackra l�ran om "intressenas harmoni", Careys och Bastiats
ber�mda devis, hvilken man �nnu tycker sig se str�la i briljanterad eld
i de politiko-ekonomiska lustfyrverkerier, som af den bekante
Leroy-Beaulieu tid efter annan upps�ndas, vanligen under starka
bifallsyttringar i tidningspressen, icke minst i v�r egen. �sigten �r
onekligen h�gst upplyftande: den ena individens v�lf�rd drager genom ett
slags naturn�dv�ndighet, eller kanske rent af genom ett slags
�fvernaturlig _harmonia pr�stabilita_, den andras med sig: den enas br�d
�r den andras--br�d, det banala ordspr�ket m� s�ga hvad det vill. Men p�
f�religgande fall �tminstone eger denna h�ga teori ringa eller ingen
till�mpning: D�r utvandraren lemnat fosterjorden och landstigit i
Amerika, kunna vi v�l fortfarande f�lja honom med v�ra sympatier, men om
det der borta g�r honom v�l eller illa, om han uppsvingar sig till
kapitalist eller f�rsjunker i el�nde; detta har tydligen p� v�ra egna
ekonomiska f�rh�llanden alls intet inflytande.[5] Och lika litet ber�res
_han_ af tillst�ndet i hans forna f�dernesland; han har lemnat skeppet i
sin julle; om detta sedan sjunker eller fortfar att flyta, kommer honom
icke vid: han �r amerikanare, vi svenskar.
Previous Page
| Next Page
|
|