Om utvandringen, dess betydelse och orsaker by Knut Wicksell


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 1

Men den m�da �r i sanning f�rspild, som anv�ndes p� att bek�mpa �sigter,
hvilka motst�ndaren i grunden icke eger, utan endast f�r tillf�llet
�tagit sig att f�rf�kta. Dylikt kan m�jligen vara af nytta s�som en
�fning i logik, hvarmed jag dock f�r �gonblicket saknar tid och lust att
syssels�tta mig. Deremot vill jag med tacksamhet mottaga hvarje
granskning, som fr�n sakkunnigt h�ll kan komma mitt nu fr�n trycket
utgifna f�redrag till del, och d� �fven, om s� blir beh�fligt, ing� i
svarom�l.

Upsala i Februari 1882.

F�RFATTAREN.




Om det intresse, hvarmed sociala f�reteelser af allm�nheten omfattas,
alltid stode i ett noga afv�gdt f�rh�llande till deras vigt och
betydelse, till djupet och omfattningen af det inflytande, de ut�fva p�
samh�llslifvets alla omr�den, �r det sv�rt att f�rest�lla sig, huru
s�rskildt i v�ra dagar n�got �mne i h�gre grad kunde vara egnadt att
tilldraga sig uppm�rksamheten �n det, som i det f�ljande skall g�ras
till f�rem�l f�r n�gra korta betraktelser.

Utvandringen till fr�mmande l�nder, framf�r allt till Nord-Amerikas
f�renta stater, �r visserligen icke l�ngre n�gon nyhet i v�rt land, och
om vid dess f�rsta upptr�dande i st�rre skala f�r ett par decennier
sedan en och annan �nnu v�gade hoppas, att den vore en af tillf�lliga
orsaker f�ranledd snart �fverg�ende f�reteelse, torde den uppfattningen
numera vara alldeles �fvergifven: man har sm�ningom vant sig att i
emigrationen se ett konstant, �r efter �r �terkommande, om �n med
olika styrka upptr�dande fenomen, en normal lifsyttring inom
samh�llsorganismen--f�r att tala i optimistisk stil; eller ock--om man
ser saken mera i svart--en kronisk sjukdomsprocess i densamma. Men om
s�ledes saken sjelf icke �r n�gon nyhet, kan detta deremot med allt sk�l
s�gas om de dimensioner, den under de senast f�rflutna tvenne �ren
antagit, hvilka i sjelfva verket �fvertr�ffa allt, hvad vi hittills i
den v�gen upplefvat. Redan den utvandring, som �tf�ljde de sv�ra
missv�xt�ren i slutet p� 1860-talet, uppn�dde en i h�gsta grad
aktningsbjudande storlek: �r 1869, d� den stod p� sin h�jdpunkt,
ber�knar man, att inemot 40,000 menniskor m�ste hafva lemnat
fosterlandet. Det oaktadt f�rete s�v�l 1880 som 1881 �rs emigration �nnu
h�gre siffror. Om dessa ocks� icke �nnu �ro med full noggranhet bekanta,
kan man dock p� grund af uppgifterna fr�n G�teborg och Malm�, �fver
hvilka st�der emigrantstr�mmens hufvudmassa drager, med tillr�cklig
sannolikhet sluta, att under dessa tv� �r minst 100,000 inv�nare lemnat
landet; bland hvilka det �fverv�gande flertalet begifvit sig till
Amerika.[2]

Siffran �r--f�r ett land p� fyra och en half millioner
inv�nare--betydlig. Den �r proportionsvis vida st�rre �n motsvarande
siffror fr�n flera af de l�nder, som eljest pl�ga anses f�r
emigrationens centralh�rdar; hvad s�rskildt utvandringen fr�n Tyskland
betr�ffar, som i det stora f�derneslandet under sista tiden v�ckt s�
mycken oro och satt s� m�nga pennor i r�relse, befinnes den, om man tar
h�nsyn till de b�da l�ndernas folkm�ngd, under fjol�ret icke ens hafva
utgjort fjerdedelen, under innevarande �r knapt h�lften mot v�r egen.
Vilja vi inom v�rt eget land upps�ka n�gra jemf�relsepunkter, s� visar
sig bland annat, att om ett af v�ra mindre l�n t. ex. Upsala eller
Stockholms l�n helt och h�llet rensades fr�n folk, det likv�l ej ensamt
skulle hafva kunnat uppeh�lla emigrationen under blott dessa tv� �r, ty
v�l stiger folkm�ngden i Upsala l�n till 100,000 inv., i Stockholms l�n
till h�lften mera, men � andra sidan �r som bekant f�rdelningen i
�ldersklasser ej densamma bland utvandrarne, som bland den �friga
befolkningen, utan f�r�ndrad derh�n, att det hufvudsakligen �r unga,
fullt arbetsf�ra personer, som utflytta. �ldersklasserna 21-30 �r �ro
bland emigranterna representerade i n�ra 3 g�nger starkare proportion �n
bland befolkningen i dess helhet.[3]

Vid sidan af dylika sakf�rh�llanden f�refaller i sanning den snart sagdt
fullst�ndiga likgiltighet, hvarmed denna vigtiga samh�llsangel�genhet
betraktas af de ledande personerna i v�rt land och inom v�r press, lika
�fverraskande, som den �r sorglig och nedsl�ende. V�ra tidningar, som
eljest pl�ga egna en sk�lig uppm�rksamhet �t alla in- eller utl�ndska
fr�gor af n�gon vigt, g�ra betr�ffande emigrationen ett best�mdt
undantag fr�n denna regel. De anteckna, det �r sant, vecka efter vecka
antalet utvandrare, liksom de anteckna noteringarna p� b�rsen:
400-500-1000-2000, men detta �r ocks� allt. Efter en ledande artikel i
fr�gan, f�r att icke s�ga en utf�rlig artikelserie, spanar man
f�rg�fves, och �fver hufvud taget kunde deras f�rbeh�llsamhet ej vara
st�rre, om saken i fr�ga varit en af dessa samh�llsv�dliga f�reteelser,
hvilka det g�ller att med f�renade krafter i den goda ordningens
namn--tiga ihj�l.

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Thu 28th Mar 2024, 10:38