|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 24
ANM�RKNINGAR:
[1] Det f�rtjenar likv�l p�pekas, att helt nyligen ett arbete utkommit
(Grundlinier till Nationalekonomiken af D:r _J. A. Leffler_), hvilket i
befolkningsfr�gan i allt hufvudsakligt st�ller sig p� Malthus' och
nymalthusianernas st�ndpunkt.
[2] K�nda antalet emigranter �r f�ljande:
�ren Emigranter
1851-55 12,744
1856-60 4,156
1861-65 19,816
1866-70 102,631
1871-75 64,463
(1876-79 43,697)
Hvad f�rlidet (1880) �rs utvandring ang�r, uppgifves i senaste h�fte af
statistisk tidskrift antalet till omkr. 50,000 personer, hvilket �fven
bekr�ftas af den vid �rets slut f�retagna folkr�kningen, som utvisade,
att under �ret en folkminskning, eller, om denna minskning varit blott
skenbar (beroende p� s. k. obefintliga personer) �tminstone ingen
n�mnv�rd folk�kning egt rum. Som nu nativitets�fverskottet (�fverskottet
f�dda �fver d�da) f�ga understeg det normala, som �r omkring 50,000,
m�ste tydligen ett motsvarande antal hafva g�tt f�r landet f�rloradt
genom emigrationen. Under innevarande �r (1881) slutligen har antalet af
dem, som med Amerika till uppgifvet m�l lemnat landet, fr�n s�v�l
G�teborg som Malm� �fverstigit fjol�rets och uppg�r f�r dessa st�der
till sammanlagdt omkr. 45,000. H�rtill �r att l�gga den emigration, som
samtidigt egt rum till l�nder i Europa framf�rallt till Danmark och
Norge samt Tyskland, af hvilken �ter en del (isynnerhet den till Norge)
best�r af personer, som �fver fr�mmande hamnar s�ka sig v�g till
Amerika.
[3] Nogare best�mdt utgjorde under �ren 1866-78 de n�mda �ldersklasserna
bland emigranterna 39 proc., bland den �friga befolkningen 15 proc. af
hela antalet. De n�rmast omgifvande �ldersgrupperna �ter (11-20 samt
31-40 �r) p�tr�ffas i ungef�r samma procentf�rh�llande bland
emigranterna, som bland resten af befolkningen, under det deremot s�v�l
den sp�dare barndomen, som den egentliga �lderdomen i vida mindre grad
deltager i utvandringen. L�gges h�rtill, att mank�net �r bland
utvandrarne ej obetydligt starkare representeradt �n qvink�net (ett
f�rh�llande, som dock under de senare �ren n�got utjemnats),
finner man l�tt den stora likheten mellan den inverkan p� v�ra
befolkningsf�rh�llanden, som af utvandringen f�rorsakas och den, som
skulle bli f�ljden af ett folkf�r�dande krig.
[4] Att en god ansats h�rtill f�rekom i sjelfva det inledande referatet,
m� dock ej f�rnekas.
[5] Ett undantag h�rifr�n bilda visserligen de transaktioner mellan
utvandrarne och hemmet, som st� i sammanhang med sjelfva utflyttningen.
Dessa �ro dock i allm�nhet af en tillf�llig och �fverg�ende natur.
[6] De i utvandringsstatistiken anv�nda yrkesrubrikerna �ro i allm�nhet
allt f�r omfattande f�r att till�ta n�gra mera detaljerade slutsatser.
Om riktigheten af det i texten anm�rkta f�rh�llandet f�refinnes likv�l
intet tvifvel. Anm�rkningsv�rdt �r ocks�, att proportionen bland
utvandrarne af den l�sa befolkningen i jemf�relse med den bofasta under
senare �ren i h�g grad tillv�xt.
[7] I tidskriften Samtiden �r 1873, N:o 38.
[8] Enligt senare underr�ttelser synes �fven denna uppskattning
�fverdrifven. S�lunda uppgifves fr�n Norge, hvars f�rh�llanden sannolikt
ej mycket afvika fr�n v�ra egna, att de 16,000 utvandrare, som under �r
1881 �fver Kristiania lemnat landet, i reda penningar skola hafva
medf�rt omkring 400,000 kr., hvilket g�r endast 25 kr. per hufvud.
[9] _W. E. Svedelius_, Studier i Sveriges Statskunskap. Del I. Sid. 391.
[10] Detta bland annat af det sk�l, att, s�som J. Stuart Mill anm�rkt,
arbetsl�nerna, om �n l�ga, likv�l s�llan �ro s� l�ga, som de skulle
kunna vara, derest arbetsgifvarne droge full f�rdel af arbetarnes
konkurrens. H�raf blir en f�ljd, att denna konkurrens kan r�tt ansenligt
f�rminskas, utan att f�r arbetsgifvarne en tvingande n�dv�ndighet
uppst�r att i motsvarande grad h�ja l�nerna. Den stora utvandringen i
slutet p� 1860-talet medf�rde v�l (i f�rening med goda konjunkturer), en
stegring i arbetsl�nerna, dock ej h�gre, �n att t. ex. v�rdet af stat
och l�n f�r en arbetare p� landet, �fven d� det stod h�gst, endast
uppgick till omkr. 400 kr. Enstaka undantagsfall af h�gre afl�ning f�r
kroppsarbetaren tilldraga sig i allm�nhet stor uppm�rksamhet; s�lunda
f�r man �nnu h�ra omtalas, huruledes under de goda �ren i Norrland,
"champagnen", s�som orden lyda, skall hafva "runnit i str�mmar �fver
timmerflottarne". Fr�nsedt, att det mesta af dylika ber�ttelser troligen
�r att f�rvisa till den mytbildande fantasiens omr�de, b�r man
ih�gkomma, att den arbetsf�rtjenst, hvarom h�r �r fr�ga, endast erbjudes
under n�gra f� veckor af �ret, och att det �r af denna, som den ofta
fr�n afl�gsna trakter anl�ndande arbetaren har att bestrida icke blott
resan fram och �ter utan ej s�llan ocks� sitt och sin familjs uppeh�lle
intill dess sk�rdetiden intr�ffar. Om han i st�llet strax f�rsl�sar
denna inkomst p� ett �fverd�digt lefnadss�tt, �r v�l s�dant b�de att
beklaga och klandra, men kan sv�rligen anf�ras s�som bevis f�r
skadligheten af allt f�r h�ga arbetsl�ner. S�som en l�mplig motvigt mot
alla dylika framst�llningar af en vanligen lika genomskinlig som o�del
syftning v�gar jag anbefalla en f�r n�gra �r sedan i Karlstad utgifven
liten skrift ben�md "F�rslag till fattigdomens afskaffande bland
Sveriges arbetsklass" af _O. Lysander_. F�rfattaren af denna skrift �r
af flera tecken att d�ma sjelf kroppsarbetare eller st�r �tminstone
denna klass mycket n�ra, och hans lika okonstlade som f�ngslande
framst�llning g�r framf�r de flesta intrycket af att grunda sig p�
verkligen upplefvade tilldragelser.
Previous Page
| Next Page
|
|