|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 25
[11] Ehuru hustrun, d� flera barn finnas, vanligen ej kan f�rskaffa sig
n�gon arbetsf�rtjenst utomhus, vore det tydligen or�tt att ej uppskatta
v�rdet af hennes i hemmet f�rr�ttade arbete �tminstone lika h�gt som en
ogift qvinnas. Att, s�som vanligen sker, betrakta _mannens_
arbetsf�rtjenst s�som utg�rande familjens hela inkomst, kan ej vara
riktigt.
[12] Man kan p� flera s�tt �fvertyga sig om, att denna summa icke �r f�r
h�g. S�lunda utgjorde �r 1875 �rskostnaden vid Allm�nna barnhuset i
Stockholm, der som bekant flertalet barn utackorderas p� landet, omkring
80 kr. f�r hvarje barn. �friga barnuppfostringsanstalter
(Frimurarebarnhuset m. fl.) i hufvudstaden hade samma �r vida st�rre
omkostnader n�mligen fr�n 350 till 400 kr. f�r hvarje barn.
(�fverst�th�llare-Embetets ber�ttelse f�r �ren 1871-75.) Den
barnuppfostringshjelp, som i vissa fall af domstolarna �d�mes, utg�r
�tminstone i st�derna med �nda till 15 kr. i m�naden, hvilket g�r 180
kr. om �ret o. s. v.
[13] N�gon _r�nta_ har h�rvid ej blifvit ber�knad, d� det �r sv�rt att
afg�ra, efter hvilka grunder den borde utg�. Men till en del motv�ges
detta f�rh�llande deraf, att alla utgifter blifvit ber�knade med h�nsyn
till nuvarande pris p� f�rn�denheter o. s. v. hvilket str�ngt taget ej
�r riktigt, d� de ju i sjelfva verket, hvad de nuvarande emigranternas
uppfostran betr�ffar, ligga �tskilliga �r tillbaka i tiden.
[14] Regeln f�r denna ber�kning (vid hvilken i �frigt f�r enkelhetens
skull utvandrarne sammanf�rts i st�rre �ldersgrupper) har varit, att f�r
personer under 15 �r f�r hvarje �r, understigande 15 afdragits 1/15 af
de ofvann�mda 1,000 kr., deremot f�r personer mellan 25 och 50 �r 1/25
f�r hvarje �r, �fverskjutande 25. Utvandrare �fver 50 �r hafva med
f�stadt afseende p� den f�r dem stundande �lderdomen icke alls
inedtagits. Ehuru temligen godtycklig kan denna ber�kning dock ej mycket
afvika fr�n verkliga f�rh�llandet, d�, s�som ofvan �r n�mdt,
hufvudmassan af emigranterna faller inom de �ldersklasser, f�r hvilka
alls intet eller blott ett helt ringa afdrag beh�ft g�ras.
[15] Huru ringa utsigterna i sjelfva verket �ro �fven f�r
f�rverkligandet af en dylik f�rhoppning, derom kan man m�jligen f� en
f�rest�llning genom att l�sa den norske skriftst�llaren Kristofer
Janson's nyligen utgifna f�redrag om "Amerikanske Forholde", s�rdeles de
b�da sista f�redragen. Hvad f�rfattaren der yttrar om _sina_ unga
landsm�n i Amerika och om den andliga atmosfer, hvari de uppfostras,
torde, man kan v�l antaga det, till en god del g�lla �fven om dem,
hvilkas f�r�ldrar utvandrat fr�n landet p� denna sidan K�len.
[16] I Minnesota och Iowa skall f�r n�gra �r sedan ha intr�ffat, att man
i brist p� afs�ttning n�dgats anv�nda hvetet till br�nsle och svinf�da
("Samtiden" 1874 _No_ 40. Se i �frigt r�rande h�r beskrifna f�rh�llanden
den lilla skriften "Emigrantens V�n" af _H. Nisbeth_).
[17] "Samtiden" 1873 _No_ 38 samt 1874 _No_ 40.
[18] �fven fr�n rikets vestra delar f�rsigg�r en dylik utvandring till
Norge. Enligt statistiska uppgifter �r antalet svenskar i Danmark och
Norge omkring _tio_ g�nger s� stort som antalet af i Sverige sig
uppeh�llande danskar och norrm�n.
[19] Jemf�r r�rande hela denna framst�llning kungl. maj:ts
befallningahafvandes i Kronobergs l�n ber�ttelse f�r �ren 1871-75,
s�rskildt den deri intagna redog�relsen af kyrkoherden _Kronblad_ i
Linnaryd.
[20] I b�da l�nderna tillsammans �fver 50,000 mot sammanlagdt omkring
5,000 norrm�n och danskar i Sverige. (Almanach de Gotha 1882.)
[21] Liksom f�r att gifva st�d �t detta p�st�ende hafva i tidningar,
hvilka ifrigast bestridt riktigheten af den i det f�ljande f�rs�kta
f�rklaringen af emigrationen, en m�ngd andra dylika blifvit uppst�lda,
hvilka ej mindre afvika sinsemellan �n fr�n den af mig f�reslagna.
S�lunda hafva tv� tidningar, hvilka hvar p� sin ort �tnjuta stort
anseende, b�da funnit orsaken till det onda ligga i tullagstiftningen,
med den skilnaden blott, att den ena �nskar tulltaxans f�r�ndring i
frihandelsv�nlig riktning, den andra i skyddsv�nlig. Ett annat,
antagligen liberalt blad menar, att utvandringen snart skulle upph�ra,
derest "n�diga reformer" vidtoges (_hvilka_ reformer, n�mnes ej); en
konservativ tidning �ter finner utvandringens orsak i det missn�je, som
inom landet alstras genom de liberala bladens ideliga rop p� reformer o.
s. v. Det m� urs�ktas mig, om jag af denna mina motst�ndares oenighet
snarast finner mig styrkt i min mening, ty, under det att det �tminstone
�r en m�jlighet, att de alla kunna hafva misstagit sig, �r det deremot
logiskt ot�nkbart, att de alla kunna hafva r�tt.
Previous Page
| Next Page
|
|