|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 21
Att s�ka jemf�relsepunkter med v�rt eget lands f�rh�llanden i det oss s�
olika Ryssland, hvars statistik dessutom �r s� f�ga bearbetad, anser jag
temligen ofruktbart. Om verkligen--hvilket �r mig obekant--"det blott
r�der en mening om, att Rysslands befolkning �r alltf�r tunns�dd", beror
m�h�nda denna mening helt enkelt derp�, att vi fr�n det h�gre kulturens
trappsteg, som vi v�l onekligen intaga, se eller tro oss se, att
Ryssland med en mera upplyst befolkning samt under en friare
styrelseform, skulle kunna l�ngt b�ttre �n som nu sker anv�nda sina rika
hjelpk�llor. Men fr�n dessa m�jligheter m�ste man se bort, om det g�ller
att f�lla ett opartiskt omd�me: civilisationens frukter skola i Ryssland
�nnu beh�fva l�ng tid f�r sin mognad, och om detta besinnas, tror jag
ej, att n�gon med fog kan p�st�, att det europeiska Ryssland i
n�rvarande stund lider mindre af �verbefolkningens onda �n n�got annat
land i Europa. Nativiteten �r der betydligt h�gre �n i n�got annat
europeiskt land; men det �r l�ngt ifr�n, att folkm�ngdstillv�xten skulle
ske i en deremot svarande proportion, ty en stor del af dessa nyf�dda
synes knapt kommen till verlden i annat �ndam�l �n att strax �ter
f�rsvinna fr�n jordens yta. En stark d�dlighet pl�gar dock i allm�nhet
anses f�r ett �fverbefolkningsfenomen. �fven menniskolif v�rdsl�sas, n�r
tillg�ngen derp� �r �fverfl�dande. Och att samma orsak i f�rening med
andra �r i st�nd att framkalla �fven _politiskt missn�je_ af den mest
v�ldsamma karakter, �r en sanning, som skulle kunna bevisas med ej f�
exempel ur historien.
Men vi l�ta f�rfattaren ha ordet.
--"Man torde icke kunna tala om �fverbefolkning i ett land, f�rr �n alla
dess hjelpk�llor �ro tagna i bruk s� l�ngt som inbyggarnes f�rm�ga
str�cker sig, lika litet som man kan s�ga, att en g�rd icke f�der sin
man, s� l�nge g�rdens brukning lemnar n�gonting �frigt att �nska. �r det
svenska jordbruket s� uppdrifvet, att den redan nu odlade jorden icke
kan f�rm�s att gifva n�got mera? �r h�r ingen oodlad, men odlingsbar
mark qvar att taga vara p�? �r v�r industri den hon kunde och borde vara
med v�ra stora naturliga tillg�ngar af malm, virke och vattenkraft? Har
v�r handel begagnat f�rdelarne af landets l�ge s� som de kunde brukas?
Finnas inga skattereformer qvar att utf�ra till b�ttrande af de mindre
bemedlades lefnadsf�rh�llanden? Finnas inga tullar att s�nka och
borttaga f�r att gifva billigare f�da och billigare kl�der samt lyftning
�t skyddade industrigrenar, hvilka lida under afst�ngningen fr�n den
utl�ndska konkurrensen, och �t icke skyddade, som tyngas genom behofvet
af de skyddades tillverkningar? �r tillr�ckligt gjordt i uppfostran, i
undervisning och i det offentliga meningsbytet f�r v�ckande af
industriel f�retagsamhet och beg�fning?
Jag har redan yttrat mig ang�ende den f�rsta punkten. Den der uttalade
�sigten hvilar p� en f�rvexling af begreppen _absolut_ och _relativ_
�fverbefolkning--en ytterst vanlig missuppfattning, som det dock varit
n�got �fverraskande f�r mig att �terfinna hos den �rade
artikelf�rfattaren. Det �r med det _nuvarande_ tillst�ndet p� det
ekonomiska omr�det eller med det i den n�rmaste framtiden
sannolika--icke med sagda tillst�nd _plus_ alla m�jliga, abstrakt
t�nkbara f�r�ndringar och f�rb�ttringar--som befolknings-siffrorna b�ra
jemf�ras, om man skall kunna komma till n�gon insigt om, huruvida
�fverbefolkning hotar.--S� l�nge icke denna grundsanning �r insedd och
erk�nd, �r det n�stan l�nl�st att diskutera detaljfr�gor, hvilka
dessutom f�r sitt utredande f�ruts�tta specialkunskaper, hvaraf jag f�r
min del ej �r i besittning. F�r att likv�l ej anses ha f�rbig�tt n�got
af vigt vill jag f�rs�ka att i korthet granska de h�r ofvan f�reslagna
�tg�rderna hvar f�r sig. Min mening �r h�rvid blott att s�ka visa huru
f�ga dylika �tg�rder, m�jligen med undantag af den sista omn�mda, �ro
egnade att �stadkomma n�gon s�dan _radikal_ f�rb�ttring af det nuvarande
tillst�ndet, att emigrationen h�rigenom skulle f�r framtiden kunna
f�rebyggas eller ens v�sentligen minskas.
Skattereformer, huru �nskv�rda och v�lbeh�fliga de �n i andra afseenden
m� vara, producera likv�l i sig sjelfva ingenting. Att p� grund af
fattigdom befria en person fr�n ett eljest r�ttvist skattebidrag, �r ju
tydligen i grunden ingenting annat �n att af allm�nna medel tilldela
honom ett fattigunderst�d, motsvarande skattens belopp. Men �tg�rden
medf�r d� ocks� alldeles samma ol�genheter som hvarje annat
fattigunderst�d, n�mligen att verka s�som en uppmuntran till hastigare
folk�kning inom de fattigare klasserna, m�h�nda till och med som ett
direkt premium p� denna; och genom den stigande konkurrensen skall det
d� intr�ffa, att den fattiges st�llning, ehuru han icke l�ngre betalar
skatt, ej blir b�ttre �n f�rut, medan han n�dgades erl�gga s�dan. �fven
de mest genomgripande skattereformer i syfte att l�gga denna tunga mera
uteslutande p� de f�rm�gna och bergade, skola, om ej samtidigt n�gra
�tg�rder vidtagas f�r att f�rebygga en allt f�r hastig folk�kning, v�l
kunna g�ra de rika mindre rika, men aldrig, om ej f�r �gonblicket,
afhjelpa de fattigas fattigdom.
Previous Page
| Next Page
|
|