|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 20
Jag v�nder mig nu till slutorden. Det �r icke n�gon ny sanning, s�ger
f�rfattaren, att tillf�llen till utkomst �ro l�ttare att finna i Amerika
�n i v�rt f�dernesland. I f�rbig�ende sagdt f�r man dock �nnu alltjemt
h�ra denna sanning med mycken liflighet bestridas; eller hvad betyda
eljest s�dana uttryck som de af mig anf�rda "f�rvillelse", "folksjukdom"
m. fl., anv�nda f�r att beteckna lusten att resa till Amerika? Att den
n�mda "sjukdomen" skulle vara "till d�ds", s�ges v�l icke uttryckligen
men f�rmodligen �r ej heller meningen, att den skulle h�ra till det
slags �kommor, som v�l genomg�ngna pl�ga medf�ra en varaktig f�rb�ttring
af helsan. Emellertid m� man kunna hoppas, att den sundare och mera
opartiska uppfattning af f�rh�llandet, som artikelf�rfattaren visar sig
ega, efter hand skall g�ra sig mera allm�nt g�llande; och i det hela
taget tror jag, att det mesta af hvad han h�r ofvan yttrat �r
fullkomligt riktigt och sant. Men dermed �r den vigtigaste delen af
fr�gan dock �nnu ej vidr�rd. _Att_ f�rh�llandena i Amerika i m�nga
afseenden �ro b�ttre �n h�r hemma, beh�fver man just icke mer �n �gon
f�r att kunna se; men _hvarf�r_ �ro de detta? Man far ju numera icke
till Amerika f�r att hemta skatter af �dla metaller, man reser dit i
afsigt att der �terupptaga alldeles samma syssels�ttningar, som man dref
i hemlandet. Hvarf�r l�nar sig d� arbetet b�ttre der �n h�r? �fven i
Amerika g�ller v�l dock lagen om prisets best�mmande genom f�rh�llandet
mellan tillg�ng och efterfr�gan �fvensom den s. k. "minsta medlets lag".
Om tjenstfolk och arbetare derst�des b�ttre betalas af sina husb�nder
och arbetsgifvare, l�r s�dant n�ppeligen bero p� n�gon �fverstr�mmande
v�lvilja � de senares sida; det vore underligt, om icke de i likhet med
andra menniskor ville med minsta m�jliga kostnad erh�lla st�rsta m�jliga
valuta. Orsaken m�ste d� ligga deri, att det i Amerika �nnu �r _ondt_ om
tjenstfolk, och att tillg�ngen p� yrkesarbetare der icke lika
fullst�ndigt t�cker efterfr�gan, som fallet �r h�r hemma. V�nda vi oss
till jordbruket, der olikheten ej �r mindre p�taglig, skall man m�h�nda
h�nvisa p� fruktbarheten hos en jord, som under flera �r efter
upptagandet icke ens kr�fver g�dsling f�r att b�ra rika sk�rdar. Detta
argument �r obestridligt, men f�rdelen borde v�l dock i n�gon m�n
uppv�gas af den att i ett redan v�lbebygdt land f� tillgodog�ra sig
frukten af m�nga f�reg�ende generationers arbete. Det �r helt visst icke
n�gon sm�sak att l�ngt borta i en �demark f�r f�rsta g�ngen bryta bygd.
Men det finnes �nnu en annan och vigtigare olikhet. I Amerika kan hvar
och en f�r en ringa penning erh�lla s� mycket jord, om �n afsides
bel�gen, som han orkar bruka. Men i ett gammalt land f�r i regeln en
stor del af den jordbrukande befolkningen med hundratals dagsverken om
�ret betala r�ttigheten att f�r egen r�kning bes� och sk�rda n�gra f�
tunnland stenbunden skogsmark. Ocks� h�nder det i Amerika, n�r lyckan �r
god, att nybyggaren, som under de f�rsta �ren tillbragte sina n�tter i
en el�ndig jordkula, till sist blir i st�nd att bygga sig ett praktfullt
tv�v�ningars palats,[58] medan den, som h�r hemma b�rjar i en jordkula,
onekligen har all utsigt att f� sluta sina dagar i denna eller i en
liknande.
Jag h�ngifver mig ingalunda �t den f�rest�llningen, skulle ej heller
vilja uppv�cka den hos andra, att genom en minskad konkurrens
arbetsl�nerna h�r hemma skulle kunna stiga till hvilken h�jd som helst,
eller arrenden och dagsverksskyldigheter bringas att alldeles f�rsvinna.
Men sannolikt erfordrades icke heller mer �n en helt ringa f�r�ndring
till ett b�ttre f�r att i ansenlig grad minska utvandringen. Ty f�r det
f�rsta �ro exemplen af en s� lysande framg�ng som den nyssn�mda �fven i
Amerika undantag; och f�r det andra, ehuruv�l de menskliga behofven
s�gas vara outt�mliga, �r det dock s�llsynt, att n�gon ej k�nner sig
tillfredsst�ld af en lefnadsst�llning, som hans uppfostran kommit honom
att betrakta s�som m�let f�r hans �relystnad. Slutligen spelar ocks�
fosterlandsk�rleken, kanske f�retr�desvis just hos de obildade, en rol,
som man g�r or�tt i att underskatta. Det �r k�nnetecknande, att egentlig
massutvandring hos oss endast egt rum efter tider af ovanligt ekonomiskt
betryck, och endast i mindre grad synes f�ranledd af ljusare utsigter i
Amerika. F�rfattaren s�ker g�ra troligt, att fr�gan om utvandring f�r
arbetaren helt enkelt st�ller sig s�: "b�r jag ej utbyta min tarfliga
plats h�r hemma mot en b�ttre i Amerika?", men det torde vara l�ngt
antagligare, att det _afg�rande_ sp�rsm�let f�r de flesta i st�llet
erh�ller f�ljande formulering: "b�r jag ej skaffa mig en plats i
Amerika, eftersom jag h�r hemma icke tyckes f� n�gon?"--F�rfattaren
yttrar vidare:
--"F�r �frigt, om synnerligen sv�r knapphet att lefva verkligen vore
anledning till den svenska utvandringen, m�nne v�l tillvaron af
�fverbefolkning dermed vore s� s�kert bevisad? Ett exempel visar tydligt
nog motsatsen: Det kan ju icke nekas, att massan af ryska folket lefver
i mycket knappare vilkor och uslare skick �n m�ngden af svenskar. Men
hvem vill p�st�, att Ryssland �r �fverbefolkadt? Tv�rt om r�der blott en
mening derom, att detta lands befolkning �r allt f�r tunns�dd."
Vi n�rma oss nu den egentliga tvistefr�gan; men d� diskussionen p� denna
punkt synes vilja l�pa ut i en ordstrid eller en begreppsf�rvexling, �r
beklagligtvis f�ga utsigt f�r handen, att den skall kunna bringas till
ett f�r b�da parterna tillfredst�llande slut.--Att n�d och el�nde, sv�r
knapphet att lefva _kunna_ bero p� andra orsaker �n �fverbefolkning �r
en sats, som i sin abstrakta allm�nhet naturligtvis ej kan f�rnekas. Men
� andra sidan finnes ej heller veterligen p� de ekonomiska
vetenskapernas nuvarande st�ndpunkt n�got tecken, som mera direkt tyder
p� �fverbefolkning �n den omst�ndigheten, att n�den och el�ndet
h�rdnackadt mots�tta sig civilisationens alla anstr�ngningar till deras
afhjelpande. Och d� f�rfattaren i b�rjan p� n�sta stycke s�ger, att man
"ej torde kunna tala om �fverbefolkning i ett land, f�rr �n alla dess
hjelpk�llor �ro tagna i bruk s� l�ngt inbyggarnes f�rm�ga str�cker sig",
ger han uppenbarligen �t ordet �fverbefolkning en betydelse, som n�rmast
synes egnad att f�rflytta detta omtvistade begrepp till chimerernas
omr�de. Kan �fverbefolkning ej s�gas vara f�r handen, f�rr �n alla
t�nkbara f�rb�ttringar och reformer blifvit vidtagna, d� �r det
s�kerligen b�st att aldrig vidare anv�nda ordet; men det hindrar
naturligtvis ej, att i afvaktan p� alla dessa f�rb�ttringar den
�fvertaliga befolkningen sv�lter ihjel eller utvandrar. I
nationalekonomiska handb�cker[59] pl�gar eljest den definition gifvas,
att _relativ_ �fverbefolkning �r inne, s� snart folkm�ngden _faktiskt_
�kats hastigare �n tillg�ngen � befintliga underh�llsmedel, och f�r
denna definition g�lla, v�gar jag tro mig hafva i f�redraget med
fullgoda sk�l styrkt, att _�tminstone en partiel_ dylik �fverbefolkning
under det sista �rtiondet egt rum, n�mligen inom just de �ldersklasser,
som mest bidraga till utvandringen, �fvensom hafva uppvisat
sannolikheten af, att ett dylikt f�rh�llande �fven i den n�rmaste
framtiden �r att motse.
Previous Page
| Next Page
|
|