|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 19
Icke heller den omst�ndigheten, att flertalet emigranter utg�res af
ungt, arbetsdugligt folk, huru beklaglig den �n fr�n andra synpunkter m�
vara, minskar i n�gon v�sentlig grad den verkliga l�ttnad, som
tillskyndas landet genom utvandringen, der denna eljest blifvit en
n�dv�ndighet. Ty just fr�n dessa personer, hvilka �nnu ej lyckats vinna
n�gon synnerligen fast fot i samh�llet, utg�r den fruktansv�rda
konkurrens, hvilken tidtals hotar att alldeles nedtrycka arbetsklassens
st�llning, och i det hela utg�r det v�sentligaste hindret f�r dennas
varaktiga f�rb�ttrande. F�r �frigt, existerar �fverbefolkning, kan ej
gerna n�gon �tg�rd vara egnad att hastigare mildra denna �n afl�gsnandet
af personer i den mest alstringskraftiga �ldern. De utvandrare, som
redan ega familj, taga i regeln denna med sig, och de, som m�jligen
hafva andra anh�riga att underst�dja, skola i allm�nhet l�ttare kunna
g�ra detta fr�n Amerika, �n om de stannat hemma. Men betraktad s�som
landets habituela tillst�nd, �r visserligen en stark utvandring ett
ondt, om man n�mligen besinnar, att befolkningen genom sin alltf�r
hastiga f�r�kning sjelf skapar sig de sv�righeter, till hvilkas
afhjelpande emigrationen sedan �r det enda tillg�ngliga medlet, men ett
ganska ofullkomligt s�dant.--F�rfattaren forts�tter:
--"Liksom de flesta ser �fven f�rel�saren p� utvandringen med oglad
blick; men hans synpunkt �r �nd� icke den samma, ur hvilken ofvanst�ende
betraktelser framsprungit. De flesta skulle v�l helst se, att
utvandrarne stannade hemma sitt land till nytta. Hr W. �ter p�st�r, att
de _kunna_ icke stanna hemma om de--eller �tminstone deras
efterkommande--icke vilja sv�lta ihj�l; ty orsaken, som drifver den ut,
�r, att v�rt land i n�rvarande tid �r _�fverbefolkadt_.
Och dermed har han fattat t�mmen p� sin k�nda k�pph�st."
Uppskjutande till det f�ljande att f�rsvara min st�ndpunkt vill jag h�r
endast anm�rka, att, som jag tror, den �rade artikelf�rfattaren skall f�
r�tt sv�rt att uppvisa n�gon enda utf�rligare framst�llning r�rande
utvandringen, der ej detta fenomen st�lles i ett best�mdt samband med de
europeiska l�ndernas starka folk�kning. �fven den framst�ende svenska
statsman, hvars �sigt i b�rjan af artikeln �tergifves, betraktade ju
emigrationen s�som beroende p� ett �fverskott i folkm�ngd, ut�fver hvad
ett land sjelft har behof af eller bruk f�r. N�got annat eller mera har
jag i sjelfva verket icke yttrat, hvadan min uppfattning af fr�gan p�
intet s�tt kan s�gas vara afvikande fr�n den, som hyses af de p� detta
omr�de mest sakkunnige.--Efter denna lilla anm�rkning lemnar jag p� nytt
ordet �t f�rfattaren.
--"Den satsen tarfvar nog att n�rmare sk�rsk�das. Lider Sverige
verkligen i n�rvarande tid af �fverbefolkningens onda?
Utvandringen i och f�r sig bevisar ingenting. Hennes allm�nna grund
�r--s�som ock f�rel�saren riktigt framh�ll--str�fvandet hos individerna
att skaffa sig en b�ttre st�llning--men h�r �r att till�gga: och p�
l�ttare s�tt �n de inse, att det kan ske hemma. Om ett land erbjuder
ovanligt rika hjelpmedel f�r att taga sig fram, om v�gen dit �r l�tt och
billig att fara, om m�nga rest den v�gen f�rut och haft framg�ng, s� �r
det v�l icke underligt, att man �fvergifver sin mindre gynsamma
st�llning hemma och reser efter f�r att sjelf s�ka sin lycka--p� det
hela taget icke underligare, �n att en man, som redan har en plats, p�
hvilken han eger sin tarfliga utkomst, gerna antager en plats i en annan
ort, som gifver honom h�gre l�n. Vid tal om anledningarna till en senare
tids �kade utvandring torde icke alltid till fylles framh�llas den
l�tthet och trygghet nutidens stora emigrant�ngare erbjuda f�r
�fverfarten i jemf�relse med segelfarten f�r n�gra �rtionden sedan,
vidare m�ngden af dem, som redan farit �fver och hvilkas f�red�me manar
till efterf�ljd, slutligen den t�ta brefvexlingen. Ju flere der borta p�
andra sidan hafvet locka, och ju l�ttare f�rden dit �r, dess l�sare
sitter den obemedlade h�r hemma p� sin torfva. �dena, han g�r till
m�tes, �ro icke s� dunkla som f�rr, landet icke s� fr�mmande.
Om mycken n�d till regeln drefve den svenske emigranten hemifr�n, liksom
fallet i synnerhet f�rr var med den irl�ndske, s� kunde m�jligen
�fverbefolkningens tillvaro anses bevisad; men s� �r det icke. Det �r
dess v�rre icke de torftigast lottade, som utvandra.
Men att den stora m�ngden af utvandrare lemna, eller �tminstone tro sig
lemna, knappare lefnadsvilkor f�r att vinna rikligare, det �r riktigt,
och deraf f�r man utan tvifvel draga den slutsatsen, som just icke utg�r
n�gon ny sanning, att Amerika f�r n�rvarande bjuder b�ttre och l�ttare
tillf�lle till utkomst �n v�rt f�dernesland."
Jag till�ter mig h�r n�gra inv�ndningar. D� f�rfattaren yttrar, att det
"dess v�rre icke �r de torftigast lottade som utvandra", t�nker han
uppenbarligen endast p� utvandringen till Amerika. Det icke alldeles
obetydliga antal svenskar, som �rligen utvandrar till v�ra n�rmaste
grannl�nder utg�res verkligen, s� vidt man vet, af personer tillh�rande
de allra fattigaste klasserna. Men, oafsedt detta, har ju f�rfattaren i
det f�reg�ende sjelf medgifvit, att om de mest n�dlidande icke emigrera,
s� sker detta helt enkelt emedan de "icke kunna komma n�gon hvart", och
det f�refaller d� onekligen n�got besynnerligt, att han nu andrager
sagda omst�ndighet s�som talande _emot,_ att i v�rt land n�den skulle
vara orsak till utvandringen. Med lika mycket sk�l kunde man ju f�rs�ka
gendrifva den nog allm�nna �sigten, att det �r hungern, som f�rm�r
menniskor att �ta sig m�tta, genom p�pekande af det sakf�rh�llande, att
en stor klass hungriga, och just de allra hungrigaste, faktiskt n�stan
aldrig �ta sig m�tta--emedan de icke hafva n�got att �ta.--
Previous Page
| Next Page
|
|