|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 18
Till verket derf�r, alla som vilja vara med! M� vi fatta hvar och en sin
spade, sin hacka, sitt jernspett; m� hvar och en g�ra sin pligt, och det
skall visa sig, att arbetet, om �n tungt och m�dosamt, likv�l icke
�fverstiger m�ttet af v�ra krafter.
BIHANG.
I G�teborgs Handels- och Sj�fartstidning f�rekommo i numret f�r den 30
november 1881 n�gra betraktelser r�rande utvandringen, n�rmast riktade
mot mitt kort f�rut h�llna f�redrag. D� denna artikel sedermera varit
�tergifven i flera tidningar �r m�h�nda ej ol�mpligt att h�r i korthet
upptaga den till besvarande. Den tacksamhetsskuld, hvari jag st�r till
den aktade tidningen p� grund af dess v�lvilliga omn�mnande af mina
f�reg�ende brochyrer i befolkningsfr�gan (med hvilka jag f�f�ngt
klappade p� hufvudstadspressens d�rrar) g�r ocks�, att jag ej anser mig
b�ra lemna dess ord utan afseende. Med uteslutande af inledningsorden
aftrycker jag artikeln i dess helhet, dock i sm�rre afdelningar med
inskjutande af mina egna svarsanm�rkningar emellan, hvarigenom jag tror,
att f�r l�saren vinnes en l�ttare �fversigt af de egentliga
tvistepunkterna.
Med sk�l skall man kunna anm�rka, att jag i det f�ljande svarar p�
�tskilligt, som den �rade artikelf�rfattaren icke fr�gat om eller fr�gat
efter; men min afsigt har ej varit att lemna n�gon antikritik i vanlig
mening, hvartill ju artikeln ej heller f�ranleder, helst dess f�rfattare
ej varit i tillf�lle att �h�ra sjelfva f�redraget, utan mera att s�ka
n�rmare belysa n�gra punkter, som i det f�reg�ende till �fventyrs
behandlats alltf�r knapph�ndigt.--B�rjan af artikeln lyder som f�ljer:
"Uppfattningen, r�rande utvandringen, synes under de senaste femton
�ren, hvarunder hon hos oss egentligen stadgat sig till kronisk, hafva
underg�tt en ansenlig f�r�ndring. Man k�nner friherre Gripenstedts
mening om henne. Denne utm�rkte statsman, som hade en lika frisk som
skarp blick p� f�rh�llandena, s�g i henne endast ett bevis p� folkets
lifskraft. Det folk som icke f�r�kar sig s�, att det lemnar ett
�fverskott till utvandring, �r ett tynande folk, f�rklarade han. Men de
massor af landets must och m�rg som sedan midten af 60-talet hvarje �r
och i synnerhet under de sv�ra �ren 1868 och 1869[56] lemnat den svenska
jorden, l�rde oss att �se f�reteelsen med mindre f�rn�jelse.
Protektionismens tendenti�sa gr�t der�fver �r nu mindre att f�sta sig
vid; men hvarje fosterlandsv�n s�rjde �fver att se denna m�ngd af unge,
kraftige arbetare resa �fver hafvet, hvilka, om de stannat i hemlandet,
kunnat med hjerna och med hand taga m�nget kraftigt grepp till dess
f�rkofran och utveckling. S�som ock den n�mnde f�rel�saren framh�ll, �r
den f�rlust, utvandringen f�rorsakar landet, derifr�n hon p�g�r,
trefaldig. Den minsta f�rlusten �r det kapital af mynt och gods, som
emigranterna f�ra med sig ut, men som dock, s�rskildt hvad _v�ra_
utvandrare vidkommer, icke g�r till sm�summor. V�rre �r den f�rlust i
arbetskraft, landet lider genom hvarje ung, stark och beg�fvad man eller
qvinna, som lemnar dess gr�nser. Och slutligen kommer den uppfostran,
som �r p� hvar och en af dem nedlagd, och som de icke hunnit genom
gagneligt arbete i hemlandet geng�lda, d� de vanligen just komne i den
fullt arbetsf�ra �ldern, draga bort. I denna ligger mycken b�de m�da och
kostnad, som �r f�r landet f�rspild. Vi veta icke, om f�rel�saren n�mnde
det, men det sorgliga i f�reteelsen minskas icke deraf, att det �r just
den dugligaste delen af v�r kroppsarbetande befolkning, som utvandrar.
De gamle och barnen, de vanf�re, slarfvarne och de utfattige, hvilka
ingen hvart kunna komma--det �r de, som stanna qvar."
I ofvanst�ende yttranden kan jag i det hela endast inst�mma. Att en
m�ttlig utvandring, t. ex. en, som i storlek motsvarar invandringen fr�n
andra l�nder, ej �r att r�kna f�r ett ondt utan snarare motsatsen, derom
�r jag f�r min del �fvertygad. En s�dan emigration beh�fver endast
omfatta personer, som fullt frivilligt, af vetgirighet och beg�r att se
sig om i verlden eller liknande orsaker lemna fosterjorden, m�h�nda i
tanke att f�rr eller senare med vidgade kunskaper och erfarenhet dit
�terv�nda. �fven om detta icke sker, lemnar d� i allm�nhet den under
tiden f�rsigg�ende inflyttningen af arbetsdugliga utl�ndingar en fullgod
ers�ttning f�r f�rlusten och "den andliga byteshandeln" varder s�lunda
en gl�djande verklighet. Men i sin nuvarande gestalt eger utvandringen,
s�som artikelf�rfattaren ocks� medgifver, en helt annan karakter.
Huruvida, s�som i artikeln antydes, v�rt lands utvandrare framf�r andra
l�nders utm�rka sig genom storleken af medf�rda kapital, m� lemnas
derh�n. Hith�rande uppgifter (som visserligen i allm�nhet �ro f�ga
tillf�rlitliga) synas dock snarare antyda motsatsen, om ock de yttersta
graderna af fattigdom mindre ofta p�tr�ffas bland svenska utvandrare i
Amerika, �n hvad fallet s�ges vara med t. ex. tyska emigranter. Visst
�r, att m�ngen h�rifr�n utvandrar med knapt ett enda �re i egna
tillg�ngar, d� erfarenheten i flera trakter l�rt, att det inneb�r f�ga
risk att f�rstr�cka en ordentlig och arbetsf�r utvandrare f�r resan
n�diga medel. Understundom torde v�l till och med h�r, liksom stundom
skall vara fallet i Norge, kommunerna genom sammanskott s�tta en eljest
fattigv�rden betungande person i tillf�lle att f�rs�ka sin lycka i
Amerika. Ett annat tillv�gag�ende, som v�l �fven �nnu n�gon g�ng
f�rekommer i smyg, att n�mligen personer betinga sig fri �fverresa mot
vilkor att efter framkomsten genom arbete betala omkostnaderna, �r
visserligen i utvandrarestadgan f�rbjudet; men ehuru ett dylikt kontrakt
s�lunda enligt lagen �r en nullitet, skall v�l i allm�nhet arbetarens
r�ttsk�nsla f�rhindra honom att efter �fverfarten fordra dess
upph�fvande, �fven om han eljest k�nner och inser sin juridiska r�tt
dertill. I alla h�ndelser kan utvandrarnes medf�rda f�rm�genhet p� l�ngt
n�r icke anses uppg� till hvad i medeltal bel�per sig p� hvarje inv�nare
i landet, och det p�st�endet, som man stundom f�r h�ra,[57] att p� grund
af ett f�rment motsatt f�rh�llande utvandringen skulle �ka i st�llet f�r
att minska en relativ �fverbefolkning, synes mig inneb�ra en best�md
�fverdrift, och har ej heller, i v�rt land �tminstone, hittills
bekr�ftats af erfarenheten.
Previous Page
| Next Page
|
|