|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 14
I en ytterligare minskning af �ktenskapsfreqvensen ligger d� f�r visso
icke r�tta skyddsmedlet mot folk�kningens faror; tv�rtom �r ett
�tervinnande af den st�ndpunkt, v�rt folk i detta afseende f�r ett sekel
sedan intog, det �gonm�rke, som vi stadigt m�ste hafva i sigte, om vi
vilja utrota det onda, som nu f�rgiftar samh�llskroppen, och genom hvars
undand�ljande eller f�rtigande tillst�ndet ej kan f�rb�ttras men v�l
f�rs�mras. Men i s�dant fall, hvad �terst�r? Tydligen ingenting annat
(om eljest de matematiska axiomen ega n�gon till�mpning p� fr�gor af
denna natur) �n att minska den _andra_ faktorn i nativitetens facit:
familjernas storlek. Familjer med fyra till fem barn eller flera �ro
icke l�ngre l�mpliga f�r samh�llets nuvarande f�rh�llanden, �n mindre
f�renliga med en utveckling af dem till ett b�ttre; s�som jag i ett par
f�reg�ende skrifter s�kt uppvisa, �r ett medeltal af tv� till tre barn i
hvarje �ktenskap--och hellre tv� �n tre--det m�l, hvartill vi b�ra
str�fva, och utan hvars n�rmelsevisa uppn�ende alla andra �tg�rder till
sociala f�rb�ttringar skola visa sig gagnl�sa.
Huru en dylik begr�nsning kan �stadkommas, derom l�r, efter allt hvad p�
de b�da sista �ren i �mnet blifvit taladt och skrifvet, knapt n�gon
bildad person i v�rt land vara alldeles okunnig,[41] ehuru visserligen
f�ga �r vunnet, s� l�nge ej k�nnedomen h�rom f�tt tr�nga ned �fven till
de obildade. F�r egen del har jag blifvit f�ranledd att i detta �mne
yttra mig med st�rre utf�rlighet, �n p� n�got s�tt varit f�r mig
behagligt, och d� jag tills vidare f�tt beh�lla sista ordet[42] i den
skriftvexling, som h�rom egt rum, utg�r �fven detta f�r mig en anledning
att icke on�digtvis p� nytt taga till ordet i saken. En enda uppgift,
r�rande hvilken jag ej kan h�nvisa till n�gon p� svenska tryckt bok,
anser jag mig likv�l of�rhindrad att h�r omn�mna, d� den, om den
bekr�ftar sig, s�kerligen �r af stort intresse. Enligt en �sigt, som i
nyare tid b�rjat g�ra sig g�llande bland sakkunnige p� detta omr�de[43]
l�r, s� har man sagt mig, st�rre utsigt �n n�gonsin f�refinnas, att just
det enklaste, det f�r fink�nsligheten minst s�rande bland de medel, som
utt�nkts f�r att m�jligg�ra familjernas begr�nsande, n�mligen den af
l�karen Raciborski f�reslagna tidvisa afh�llsamheten, skall med en ringa
modifikation visa sig f�r �ndam�let fullt tillr�ckligt. Det beh�fver
dock ej p�pekas, huru mycket �nnu �terst�r, innan n�gonting liknande
visshet kan i denna fr�ga s�gas vara uppn�dt. H�r f�religger ett
vidstr�ckt och grannlaga, men ocks� tacksamt f�lt f�r l�kares forskning,
och ehuru det tyv�rr �r sant, att f�r n�rvarande bet�nkligheter eller
f�rdomar af hvarjehanda slag afh�lla m�nga bland dem fr�n att anst�lla
dylika forskningar och meddela deras resultat �t allm�nheten, hyser jag
dock den f�rhoppningen, att dessa bet�nkligheter mera allm�nt �n nu
skola kunna �fvervinnas, och att de personer, som genom sin sakkunskap
och samh�llsst�llning �ro mest skickade att g� i spetsen f�r dylika
reformer skola med allvar taga sig an en sak, som ju obestridligen redan
f�r den allm�nna helsov�rden eger en vida st�rre betydelse, �n snart
sagdt alla de �tg�rder till ett f�rb�ttradt lefnadss�tt, som af
vetenskapen f�resl�s, men af brist p� medel f�r iverks�ttandet vanligen
f�rblifva f�rb�ttringar p� papperet.[44]
M�nga finnas nu visserligen, hvilka i hvarje �tg�rd af denna
beskaffenhet v�dra en f�rstucken evdaimonism, ett medgifvande �t
menniskans l�gre natur. Fanatikern skall fortfarande framdundra sitt
"antingen--eller", allt eller intet!--och de, som f�r egen r�kning hafva
erh�llit monopol p� det r�tta bruket af lifvets goda, skola framkasta
antydningar om befarade missbruk. Men det �r vida l�ttare att uttala
dylika p�st�enden �n att st�dja dem med n�gra antagliga grunder. Det
ligger dock ett betydligt omr�de mellan � ena sidan ett lif, hvars
h�gsta m�l �r sinlig njutning, och � den andra ett lifstidsl�ngt
iakttagande af en botg�rares sp�kningar. Den, som ej f�rm�r se detta
omr�de, och se, att det �r just p� detta, som flertalet i vanlig mening
hederliga, goda och �rbara menniskor befinna sig--och befinna sig b�st,
hans synsinne �r, fruktar jag, beh�ftadt med n�gon �komma, som tyckes
vara envis, men, vi vilja hoppas det, ej alldeles obotlig. M�h�nda �r
det helt enkelt en myopi, en n�rsynthet, f�rv�rfvad genom ett allt f�r
ensidigt sysslande med b�cker...
P� bottnen af allt motst�nd mot malthusianismen, s�rdeles i dess moderna
form ligger tvifvelsutan, om ocks� ej alltid klart uttalad, den bland
menniskorna s� allm�nna f�rest�llningen, som hos m�nga till och med eger
alla karaktererna af en religi�s trossats--f�rest�llningen om den
organiska naturens och i synnerhet den menskliga organismens
_�ndam�lsenlighet_ i ordets str�ngaste mening. Och att h�r en verklig
mots�ttning, ej en blott skenbar of�renlighet �r f�r handen, derom �r
jag f�r min del �fvertygad. Men en dylik mots�gelse eger f�r visso �fven
rum mellan den sistn�mda �sigten � ena sidan och � den andra det
�sk�dningss�tt, som inom naturforskningen dagligen vinner terr�ng, och
hvars allm�nna antagande ej tyckes kunna vara mer �n en tidsfr�ga. Den
beundransv�rdt fruktbara hypotes, som b�r Charles Darwin's namn, eger
som bekant en af sina mest p�tagliga bekr�ftelser i den m�rkv�rdiga, men
f�re honom f�ga p�aktade f�reteelse, som ben�mnes rudiment�ra
bildningar. F�r individen i dess nuvarande f�rr�ttningar fullt umb�rliga
och onyttiga organ, �ro dessa bildningar synbarligen utan allt �ndam�l
och blifva alldeles meningsl�sa, om man ej uppfattar dem s�som genom
�rftligheten bevarade rester af organ, som under n�gon artens f�reg�ende
utvecklingsform varit n�dv�ndiga och haft sina best�mda funktioner.[45]
Naturligtvis g�ller n�got dylikt icke blott om de i egentlig mening
synliga kroppsorganen utan �fven om de osynliga drifterna och anlagen,
och det st�r d� i full �fverensst�mmelse med denna teori att uppfatta
k�nsbeg�ret hos menniskan s�som en dylik onyttig qvarlefva, naturligtvis
icke i och f�r sig, men med h�nsyn till dess efter v�ra nuvarande
sociala f�rh�llanden h�gst ol�mpligt afpassade styrka och omfattning.
N�dv�ndig i denna sin styrka under en period, d� menniskosl�gtet eller
dess f�rf�der i striden med yttre och inre fiender endast genom en
oafl�tlig fruktsamhet kunde betrygga sin existens, kan den sexuela
driften i nutiden med r�tta betecknas s�som ett af mensklighetens
st�rsta pl�goris, en sannskyldig "p�le i k�ttet", som vi trots alla
b�ner och anstr�ngningar ej skola varda qvitt. Men p� samma g�ng st�r
ocks�, s�som den enklaste betraktelse l�rer, detta beg�r i det
innerligaste samband med �fven de �dlaste sidorna i v�r natur, hvarf�r
ocks� dess v�ldsamma undertryckande, vore det �n praktiskt utf�rbart,
endast kunde ske p� bekostnad af n�gra bland de rikaste k�llorna f�r en
harmonisk och lycklig tillvaro. Allt, hvad vi kunna g�ra, �r att s�ka s�
reglera denna drift, att den ej blir ett hinder f�r menniskosl�gtets
v�lf�rd; och detta blir d� den f�rnuftiga sedlighetens m�l.
Previous Page
| Next Page
|
|