|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 85
Han lefde som i feber under den veckans lopp. S� reste han �ndtligen--en
vacker v�rdag.
TOLFTE KAPITLET.
Det var en veckas tid efter Williams afresa.
Vid f�nstret satt fru Kate Zimmermann ensam och sydde. Den svarta
figuren tecknade sig mjukt mot f�nsterf�rdjupningens m�rka tr� och de
brokigt inlagda rutorna nederst.
N�len gick upp och ned i jemna, lugna tag och ullgarnets krasande n�r
det drogs genom stramaljen var det enda ljud som st�rde tystnaden.
Detta arbete var henne k�rt; det var hennes hvilotids syssels�ttning.
Det skulle bli till ett gungstols�fverdrag �t sonen och det var som om
hon med de varma, starka f�rgerna sydde in sin egen tillgifvenhet i
hvarje styng; det var som om hvarje ny figur f�rde �terseendet n�rmare.
Och medan n�len gick sysslade hennes tankar med dessa tv�, som nu voro
henne det k�raste, det enda i verlden som kunde hindra tomheten och
�dsligheten att bryta in �fver hennes lif.
Hon satt der s� sl�t i h�ret, s� blid och jemn, och hon t�nkte st�ndigt:
s� vill min gosse ha mig.
F�rr, n�r hon var ung, hade hon k�nt en �ngslig fruktan f�r att bli
gammal.--D� betydde det f�r henne detsamma som att kastas undan, mista
sin mans k�rlek; ty alla toalettens hjelpmedel skulle icke kunna d�lja
att hon var pass�e, och Konrad--med en mans eviga ungdom--skulle ha
f�redragit de yngre.
Nu var �ngesten borta. Nu betydde det, att bli gammal, just att vinna
sin sons tillgifvenhet.
Hvilken o�ndlig trygghet det l�g i att vara mor! Aldrig hade det v�l
funnits en son, som v�ndt sig bort fr�n sin mor, derf�r att hennes h�r
blifvit hvitt eller hennes kind f�tt rynkor. Tv�rtom! Hon kunde se
hvarje dag tillm�tes med ro; �nnu d� hon var gammal och gr� skulle hans
blick lika smekande s�ga: min vackra mamma.
Det l�g ett sm�leende �fver hennes ansigte d� hon s�g upp emot luften i
det arbetet sj�nk. Hvilken f�rm�ga lifvet hade att l�ka! Samma naturens
sunda instinkt, som drifver det s�rade djuret att s�ka upp sin h�la f�r
att tillfriskna eller d�, hade tvingat henne hit med en ob�ndig l�ngtan.
Och nu var det f�rflutna d�dt; det n�rvarande var allt. Och det
n�rvarande var sonen; hans lycka str�lade ned �fver hennes lif som en
reflex af sol.
Det knackade p� d�rren och Molly kom in med posten; bland tidningar och
korrektur s�g hon strax de tv� bref hon v�ntade: fr�n William och fr�n
Alma.
Hon br�t f�rst sonens bref och l�ste;
K�penhamn den 12 maj.
�Min mor.
S� fort jag satt mig in i st�llningar och f�rh�llanden h�r, hyrt rum
etc. reste jag till Lund. Jag hade sett en skymt af Alma d� jag for
f�rbi med sn�llt�get--hon m�tte vid stationen--men det var bara n�gra
korta minuter och du kan f�rst� hur jag l�ngtade efter att tr�ffa henne
_riktigt_----
Det �r b�st att s�ga det strax: vi voro fr�mmande f�r hvarandra.
Alldeles fr�mmande.�
Fru Zimmermann l�t brefvet sjunka.
Fr�mmande? Fr�mmande efter knappt en m�nads skilsmessa. Nej, hon f�rstod
sig icke p� denna verld, hon lefde i.
Med darrande fingrar br�t hon Almas bref. Der skulle hon nog finna
f�rklaringen, det brefvet skulle tala om bunden v�rme och skygghet,
tolka en �lskande kvinnas hela vexlande sj�lslif, som William icke hade
f�rst�tt.
Previous Page
| Next Page
|
|