|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 30
Hon hade ofta proponerat att de skulle �tertaga det afbrutna samarbetet,
men hans st�ndiga refr�ng var: jag gitter inte. Ett par g�nger, d� de
varit tillsammans p� teatern, hade han dikterat f�r henne sina
teateranm�lningar, men han var aldrig bel�ten med resultatet. Han p�stod
sjelf att han m�ste ha en penna i handen f�r att k�nna sig som herre
�fver sina tankar och f�r att kunna f� bugt med formen.
Mest tyckte han om att sitta tyst och h�ra p� n�r hon ber�ttade; och hon
gjorde honom oftast till viljes, ty det var henne en gl�dje att ha honom
hos sig och hon fruktade st�ndigt att han skulle finna deras t�t-�-t�ter
tr�kiga och g� sin v�g. Detta var ett medel att h�lla honom kvar; och
hon begagnade det. Hon hade l�tt f�r att tala och hennes skiftande
r�rliga lif erbj�d ett outt�mligt material till hennes ber�ttelser.
William hade lagt m�rke till att modern alltid s� mycket som m�jligt
undgick att blanda in faderns namn och att hon aldrig vidr�rde det
�msesidiga f�rh�llandet mellan dem. Detta v�ckte hans misst�nksamhet och
hans nyfikenhet.
En afton medan hon som vanligt h�ll konversationen uppe sade han
pl�tsligt och som det tycktes helt omotiveradt:
�Pl�gar det dig mycket om jag g�r dig fr�gor ang�ende min far?�
Hon teg ett �gonblick, liksom tveksam.
�Nej�, sade hon till sist.
�Du drar p� det som om det skulle vara dig obehagligt?�
�Nej. Du kan fr�ga om allt hvad du vill. Jag har ingen �mt�lighet.�
�Det var ett stort ord.�
�Eller jag _vill_ ingen ha; det �r detsamma!�
Han s�g p� henne forskande, och sade i en ton som om han i hennes eget
intresse ville afr�da:
�Du k�nner mig inte. Jag vill sticka min sond i allting f�r att leta
efter orsakerna. Du kommer att rycka till vid ber�ringen.�
�Kanske. Men f�rs�k.�
�Jag �r hjertl�s.�
�Var bara naturlig.�
�Jag �r kanske grym... Men jag kan inte �ta bli.�
�Han b�jde sig fram och lekte med en ullgarns�nda, som h�ngde ner fr�n
hennes sykorg.
�Med allt det tillvinnande hos min far--s�g: var inte ert �ktenskap
olyckligt?�
�Nej.�
Det kom h�ftigt och hastigt, som en eftertrycklig protest.
�Var han dig alltid trogen?�
Hon dr�jde en stund med svaret:
�Trogen?� sade hon l�ngsamt. �Ja, han var mig alltid trogen.�
Sonen satt tyst ett �gonblick; han s�g ned p� sin st�fvelspets.
�Jag visste det; du var inte stark nog att s�ga sanningen.�
�Jo, men jag m�ste s�ga den i mina egna ord. Intet som har en l�g eller
d�lig eller f�rsliten klang har f�r mig till�mpning p� honom... N�r han
alltid h�ll af mig, n�r jag hade hans f�rtroende i allt, kan jag d� s�ga
annat �n att han var mig trogen?�
�I mina �gon skulle du hedrat hans minne b�st om du inte ansett dig
beh�fva ljuga bort eller f�rtiga n�got.�
�Det beh�fver jag icke heller�, sade hon stadigt i det hon s�g honom in
i ansigtet. �Hans lynne var lifligt och han tog l�tt intryck--Jag vet
att han hade...
Previous Page
| Next Page
|
|