|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 16
�H�r du, jag undrar �nd� om jag icke skulle kunna vara dig till nytta p�
n�got s�tt. Kan jag icke skrifva f�r dig? Du anar icke hvilken �fning
jag har.�
Han afb�jde utan vidare. Men s� sm�ningom f�rde hon samtalet in p�
literatur och till sist lyckades hon f� honom att tala om sin roman. Han
blef intresserad och b�rjade draga upp konturerna i stora drag, han
talade sig varm, gestikulerade med h�gra handen framf�r sig, der orden
icke r�ckte till att h�lla st�mningen fram. Det s�g ut som om han sutit
der och m�lat med sin hand, bredt och flott, p� en osynlig duk framf�r
sig.
�Har du ingenting alls f�rdigt?� fr�gade hon.
�Nej. Endast n�gra l�sa utkast.�
�Men du ber�ttar bra. Du borde ha l�tt f�r att skrifva.�
�Ja, men s� fort jag b�rjar kommer jag inte ur st�llet.�
�Nu, n�r du �nd� ber�ttat det f�r mig kan jag ju gerna f� se de der
utkasten.�
�Det �r ingenting att se.�
�Hvem vet. F�r resten tror jag, det skulle taga helt annan fart om du
hade n�gon att tala med.�
�Kom och g� med hem d�, sade han hastigt och reste sig.
Hon svarade ingenting, gick blott ut i tamburen och tog ytterplaggen p�.
P� v�gen tyckte hon ibland att det s�g ut som om han �ngrade sig, men
han sade ingenting och hon l�tsade ingenting m�rka. D� de kommit upp i
hans rum och tagit ytterplaggen af drog han tigande ut en af sina
skrifbordsl�dor och tog fram en oredig lunta pappersblad.
�Ja, h�r ser du�, sade han och visade henne skrifna och �fverkorsade, af
masstals �ndringar �fverklottrade sidor.
Hon satte sig vid skrifbordet och han fick st� bredvid. Hon bl�ddrade i
pappersbladen, men det var om�jligt att finna reda i dem. Samma sats
kunde vara b�rjad om och om igen, det var n�stan pinsamt att se den
fruktansv�rda kamp med stoffet som h�r var sp�r af.
�Hvad h�nder i f�rsta kapitlet?� sade hon pl�tsligt i det hon doppade en
penna och lade framf�r sig en ren pappersremsa.
Han b�rjade r�kna upp det, torrt och skematiskt, och hon skref. Det blef
en l�ng lista. S� tog hon en ny pappersremsa och b�rjade ett formligt
f�rh�r. Han svarade p� alla fr�gor och det visade sig att han hade
allting f�rdigt i hufvudet.
Hurudant var v�dret? Hvad hade hon p�? Hvad hade h�ndt f�rut? Hvad
talade de om? Hvad sade han f�rst? Hvad sade hon?--det var ett helt
f�rh�r. Han svarade kort och best�mdt, som om han konsulterat en l�kare
eller en advokat; men man kunde se p� hans uppsyn att han icke var blind
f�r situationens humoristiska sidor.
Slutligen v�nde hon sig om och hennes ansigte str�lade af bel�tenhet.
�Du har ju allting klart�, sade hon. �Det �r endast sjelfva tr�lg�rat
som fattas. Det �r sjelfva arbetsvanan, du saknar. Felet sitter icke i
hufvudet utan i handen.�
�Icke?� h�rmade han godmodigt.
�Det �r sjelfva det sega, uth�lliga arbetet som du beh�fver l�ra.�
�Du kan ha r�tt. Jag �r inte r�dd f�r arbete--men jag har ingen
uth�llighet. Jag vill ha resultatet �tminstone s� n�ra, att jag kan
skymta det. D� kan jag sp�nna i s� det knakar i hjernan. Min pjes skref
jag p� tre dar. Hvardera af novellerna har tagit en eller tv�. H�lla i,
kedja mig fast, arbeta utan att sk�nja resultatet--n�r det ser ut som om
det man skrifver i evighet aldrig skulle bli f�rdigt--det kan jag inte.
Jag blir f�rtviflad, jag blir sjuk bara jag b�rjar och s� ser fram�t.
Hvilken �fvermensklig ih�rdighet det erfordras f�r att f� n�got s�dant
f�rdigt. Det �r att g� i ok som en oxe.�
�H�r har du funnit tr�ldjuret�, sade hon i det hon reste sig och samlade
ihop pappersbladen. �Kommer du till mig i morgon kv�ll?�
Previous Page
| Next Page
|
|