|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 11
�Ja�, sade han.
�V�nta bara. L�t bara lifvet gripa riktigt h�rdt tag i dig.�
Han sm�log �t den ifver med hvilken hon f�rs�kte �fvertyga honom--och
sig sjelf.
�Jag fruktar att lifvet inte _kan_ gripa tag i mig. Jag �r lam inv�rtes.
Jag k�nner aldrig n�gonting--aldrig n�gonting.�
Hon s�g p� honom med sina allvarliga �gon; och i dessa �gon med deras
grundton af samlad lifsintensitet kom der nu ocks� ett annat uttryck
till. Den klang s� �dslig och f�rtviflad, denna bek�nnelse framsagd i en
l�tt och skenbart sorgl�s ton. Det kl�mde henne f�r br�stet--denna unga
menniska, som sade sig vara f�rlamad inv�rtes, var blott 25 �r och han
var hennes son.
�Jag ville hellre lida�, fortfor han; �hellre hvad helst, bara jag
verkligen kunde _k�nna_ n�got.�
Det blef ett �gonblicks tystnad. Hon satt och plockade bland papperen i
sin skrifbordsl�da och han f�ljde i b�rjan rent mekaniskt hennes
f�rehafvande med �gonen. Men till sist greps han af ett oemotst�ndligt
intresse f�r dessa papperslappar. Han b�jde sig fram med det v�nliga
uttryck som hans ansigte ibland kunde f�, tog pr�fvande en af lapparne
mellan sina fingrar och s�g upp p� henne med ett leende.
�F�r jag lof att titta?�
Hon blef s� glad f�r detta n�rmande och f�r detta vackra uttryck i hans
ansigte, som hon aldrig f�rr sett. Det kostade henne en f�rf�rlig
anstr�ngning att �fvervinna sin lust att stryka med sin hand �fver hans
svarta kortklippta h�r, men hon hade en instinktlik k�nsla af att detta
�ter skulle mana fram hans skygghet.
�Du �r nyfiken?� sade hon blott.
�Jag kan inte se minsta papperslapp utan att det riktigt kliar mig i
fingrarne. Jag har alltid en f�rnimmelse, som om den m�ste inneh�lla
n�got intressant.�
�H�r blir du allt kuggad. Det �r bara gamla r�kningar och skr�p.�
�Har du ingenting som duger d�?�
�Hvad skulle det vara?�
�N�got matnyttigt f�r en hungrig f�rfattar-nyfikenhet--gamla bref och
anteckningar och s�dant.�
�Jo, hela luntor.�
�L�t mig f� fatt i dem?�
�I kv�ll? De ligga i kofferten �nnu. Jag har ju inte packat upp.�
Han sm�log.
�H�r--der sade du 'inte' f�r f�rsta g�ng. Det �r tacksamt att vara din
l�rare.�
�Det sade din far ocks�.�
�N�r?�
�N�r han l�ste hvad jag skrifvit.�
�S�-�. Hvad skref du d�? Tankar? St�mningar?�
Det l�g en uddfin satir �fver det s�tt p� hvilket han uttalade de sista
orden. Hon m�rkte det och log.
�Nej. Jag �r _inte_ en vanlig sentimental liten sm�stadsfr�ken. Mina
anteckningar �ro inga utgjutelser; de likna mest en m�lares raskt
utkastade skizzer. Abstrakta funderingar ligga inte f�r mig. Men jag kom
ju i ber�ring med en massa menniskor i olika land och det pl�gade mig
att sjelfva rikedomen af stoff skulle g�ra det om�jligt f�r mig att
kvarh�lla allt i minnet.�
Han nickade ifrigt bifall till denna uppfattning.
Previous Page
| Next Page
|
|