|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 24
_Fritiof_.
Varf�r m�ste vi? 345
F�r det en s�mnl�s natt f�rst�mt ditt sinne!
_Ingeborg_.
F�r det mitt v�rde r�ddas b�r och ditt.
_Fritiof_.
P� mannens k�rlek vilar kvinnans v�rde.
_Ingeborg_.
Ej l�nge �lskar han den, han ej aktar.
_Fritiof_.
Med l�sa nycker vinns hans aktning ej. 350
_Ingeborg_.
En �del nyck �r k�nslan av det r�tta.
_Fritiof_.
V�r k�rlek stridde ej mot den i g�r.
_Ingeborg_.
I dag ej heller, men v�r flykt dess mera.
_Fritiof_.
N�dv�ndigheten bjuder henne, kom!
_Ingeborg_.
Vad som �r r�tt och �delt, �r n�dv�ndigt. 355
_Fritiof_.
H�gt rider solen, tiden g�r f�rbi.
_Ingeborg_.
Ve mig, han �r f�rbi, f�rbi f�r alltid!
_Fritiof_.
Besinna dig, �r det ditt sista ord?
_Ingeborg_.
Jag har besinnat allt, det �r mitt sista.
_Fritiof_.
V�lan, farv�l, farv�l, kung Helges syster! 360
_Ingeborg_.
O Fritiof, Fritiof, skola _s�_ vi skiljas?
Har du ej n�gon v�nlig blick att ge
�t barndomsv�nnen, ingen hand att r�cka
�t den olyckliga, du �lskat f�rr?
Tror du, jag st�r p� rosor h�r och visar 365
min levnads lycka leende ifr�n mig
och sliter utan sm�rta ur mitt br�st
ett hopp, som v�xt tillhopa med mitt v�sen?
Var icke du mitt hj�rtas morgondr�m?
Var gl�dje, som jag k�nde, hette Fritiof, 370
och allt, vad livet stort och �delt har,
tog dina anletsdrag inf�r mitt �ga.
F�rdunkla ej den bilden f�r mig, m�t
med h�rdhet ej den svaga, n�r hon offrar,
vad henne k�rast var p� jordens rund, 375
vad henne k�rast blir i Valhalls salar!
Det offret, Fritiof, �r nog tungt �nd�;
ett ord till tr�st det kunde v�l f�rtj�na.
Jag vet, du �lskar mig, har vetat det,
alltsen mitt v�sen b�rjade att dagas, 380
och s�kert f�ljer dig din Ingborgs minne
i m�nga �r �nnu, varthelst du far.
Men vapenklangen d�var sorgen dock,
hon bl�ser bort upp� de vilda v�gor
och t�rs ej s�tta sig p� k�mpens b�nk, 385
vid dryckeshornet firande sin seger.
Blott d� och d�, n�r uti nattens frid
du m�nstrar �n en g�ng f�rflutna dagar,
d� skymtar fram bland dem en bleknad bild:
du k�nner honom v�l, han h�lsar dig 390
fr�n k�ra trakter, det �r bilden av
den bleka jungfrun uti Balders hage.
Du m� ej visa honom bort, fast�n
han blickar sorgligt, du m� viska honom
ett v�nligt ord i �rat: nattens vindar 395
p� trogna vingar f�ra det till mig,
_en_ tr�st likv�l, jag har ej n�gon annan!--
F�r mig �r intet, som f�rstr�r min saknad;
i allt, som omger mig, har hon en m�lsman.
De h�ga tempelvalven tala blott 400
om dig, och gudens bild, som skulle hota,
tar dina anletsdrag, n�r m�nen skiner.
Ser jag �t sj�n, d�r sam din k�l och skar
i skum sin v�g till l�ngterskan p� stranden.
Ser jag �t lunden, d�r st�r m�ngen stam 405
med Ingborgs runor ritade i barken.
Nu v�xer barken ut, mitt namn f�rg�s,
och det betyder d�den, s�ger sagan.
Jag fr�gar dagen, var han s�g dig sist,
jag fr�gar natten, men de tiga still, 410
och havet sj�lvt, som b�r dig, svarar p�
min fr�ga endast med en suck mot stranden.
Med aftonrodnan skall jag skicka dig
en h�lsning, n�r hon sl�cks i dina v�gor,
och himmelns l�ngskepp, molnen, skola ta 415
ombord en klagan fr�n den �vergivna.
S� skall jag sitta i min jungfrubur,
en svartkl�dd �nka efter livets gl�dje,
och s�mma brutna liljor uti duken,
tills en g�ng v�ren v�vt sin duk och s�mmar 420
den full med b�ttre liljor p� min grav.
Men tar jag harpan f�r att sjunga ut
o�ndlig sm�rta uti djupa toner,
d� brister jag i gr�t, som nu----
Previous Page
| Next Page
|
|