Himlauret eller det profetiska ordet by F. Franson


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 9

Den nya oss s� v�lbekanta s�ng, som just dessa �ldre sjunga, bevisar ock
icke s� litet: "Du �r v�rdig att taga boken och bryta hennes insegel, ty du
har blifvit slagtad och har k�pt oss �t Gud med ditt blod" o.s.v., 5:9.

Man har velat f�rringa kraften af detta bevis genom att visa, att ordet
"oss" icke fins i alla handskrifter. Det fins dock uti tv� af de �ldsta
manuskripten: Codex Vaticanus n:o 1160, Eph�mi Rescriptus n:o 9 samt uti
den s� v�rderade Codex Sinaiticus.[4] Annat vore, om de andra hade haft ett
annat ord, men att de utelemnat ett ord �r icke tillr�ckligt bevis deremot.
F�r att taga ett annat exempel: ordet "apostlar" �r utelemnadt uti Codex
Vaticanus i Efes. 3:5, der st�r endast "uppenbarad f�r hans heliga och
profeter." Ordet "apostlar" har der troligen blifvit utegl�mdt. Det kan
�fven vara m�jligt h�r. Ordet "oss" finnes dessutom i s� m�nga manuskript,
att dess plats ansetts ber�ttigad uti m�nga �fvers�ttningar, deribland
bibelkommissionens.

Lektor Waldenstr�m s�ger: "Sannolikast synes den uppfattningen vara, att
dermed (med de tjugofyra �ldste) f�rst�s de tolf patriarkerna och de tolf
apostlarna s�som representanter f�r Guds folk i gamla och nya testamentet."

N�gon torde undra p�, hvarf�r de s�ga "k�pt oss," men "gjort _dem_" �t v�r
Gud till ett konungad�me och till prester, och "_de_" skola regera p�
jorden.

Litet eftertanke visar oss dock, att detta uttryckss�tt �r fullt
ber�ttigadt. Om en f�rsamling, ja, vi kunna hellre s�ga om ett tusental af
f�rsamlingar s�nde en enda �ldste s�som deras ombud till ett m�te, skulle
vi aldrig f�rv�na oss �fver, �fven om han oupph�rligt begagnade ordet
"_dem_" p� tal om f�rsamlingens eller f�rsamlingarnas beslut och intressen
och aldrig ordet _oss_. Om tjugofyra �ldste skola representera millioner af
troende, f�r man ej f�rundra sig �fver, om de, gl�mmande sig sjelfva,
begagna ordet "dem" om de millioner, som de representera.

Ja, om till och med ordet "dem" ocks� hade st�tt efter "k�pt," kunde dessa
tjugofyra �ldste �nd� tillh�ra brudskaran. Men s� st�r det ej, utan i
somliga manuskript st�r intet och i andra "oss." Strax nedanf�r l�sa vi ju
dessutom om _�nglarnas_ hyllning, v. 11, b�de huru m�nga de voro och hvad
de _sade_ (ej sj�ngo.) �nglarna s�gas der st� "omkring de �ldste;" s�lunda
varande en helt annan klass. Huru enkelt blir icke allt, om vi endast f�lja
den allm�nna regeln i allt bibelstudium, n�mligen att se p� _sammanhanget_.
I kap. 3:21 st�r _l�ftet_ till Guds f�rsamling att f� sitta p� tronen, och
i femte versen derifr�n se vi en klass, p� hvilken detta l�fte g�tt i
_uppfyllelse_, n�mligen de tjugofyra �ldste. Att d� fatta dem s�som
representanter af f�rsamlingen, faller s� naturligt som n�got kan vara.
Huruvida nu dessa tjugofyra �ldste, som sitta der s�som representanter, �ro
desamma alltid, torde ej vara s� godt att afg�ra. Somliga, deribland den
framst�ende lutherske teologen d:r Seiss i Philadelphia, Amerika, tro, att
de tjugofyra �ldste alltid vexla efter en viss ordningsf�ljd i den
presterliga tjensten, hvartill vi se f�rebilder i 1 Kr�n. 24:1-19.

Ang�ende "de fyra lifsv�sendena" s�ger d:r Seiss, att "de ocks� m�ste vara
f�rklarade menniskor, ty de sjunga samma s�ng som de �ldste (5:9) och �ro
�fven k�pta med Kristi blod af _allehanda_ folk." Utaf dessa fyra lifsv�sen
var det f�rsta likt ett _lejon_, hvilket tyder p� _konungslighet_ (lejonet
�r konung bland djuren), det andra likt en oxe, som tyder p� _uth�llighet_
(uti att jubla och uti att g�ra Guds vilja; jemf�r: "utan uppeh�ll dag och
natt"), det tredje hade en menniskas ansigte, som ju tyder p� f�rst�nd,
insigt (inga misstag d� mera.) Att det fjerde var likt _en flygande �rn_,
l�rer oss den sanningen, att de f�rklarade skola uti uppst�ndelsens l�tta
dr�gt _snabbt_ f�rflytta sig fr�n plats till plats, fullg�rande Herrens
befallningar (se "�rnen," 8:13, som beklagade de lidande menniskorna p�
jorden.) P� snabbheten tyder ock de sex vingarne.[5]

De tjugofyra �ldste framst�lla de heliga s�som _tillbedjare_ (de "sutto"),
under det att de fyra lifsv�sendena visa oss dem i _full verksamhet_ med
den _konungsliga v�rdighet_, den _ih�rdighet_, den _insigt_ och den
_snabbhet_ samt med den stora _f�rm�ga att �fversk�da_ b�de framtiden, det
f�rflutna och sig sjelfva, ja, hela verldsalltet, som deras m�nga �gon
_framtill, baktill_, under vingarne och _rundt omkring_ tyda p�. En
vigtig omst�ndighet m�ste vi till sist l�gga m�rke till, n�mligen, att som
dessa tjugofyra �ldste sutto p� troner och hade kronor p� sina hufvuden,
voro de inga kroppsl�sa andar utan egde f�rh�rligade kroppar, hvaraf vi f�
draga den slutsatsen, att uppst�ndelsen d� allaredan egt rum. Men hade
uppst�ndelsen egt rum, hade ock _de lefvande troendes f�rvandling
f�rsigg�tt_.


Kap. 5.

Uti femte kapitlet �fverlemnas af Gud fader fastebref, s� att s�ga, p�
jorden till dess r�ttm�tige herskare, Jesus. Boken eller pergamentsrullen,
som inneh�ll detta fastebref, var f�rseglad med sju insegel, hvilkas
brytande begynner i kap. 6. De straffdomar, som deras brytande tyda p�,
�ro, s�som vi f�rut bevisat, n�dv�ndiga, p� det att Jesus m� komma i
besittning af sin r�ttm�tiga egendom. Huru sk�nt dock att se, att innan en
enda af de sju vredessk�larna utgjutas, innan en enda af de sju basunerna
ljuda, innan en enda af de sju inseglen brytes, till och med innan
bokrullen, som var f�rseglad med dessa insegel, lemnades till lammet _f�r
att �ppnas_, var _brudeskaran i skyn_. Pris ske Gud f�r denna h�rliga
sanning! M�nga flera bevis finnas f�r densamma, hvilka vi snart skola komma
till. F�r att f� en r�tt uppfattning af denna bokrulle, beh�fva vi endast
sl� upp Jer. 32:6-15 och se, huru det gick till, d� Jeremias fick fastebref
p� �kern, som han hade k�pt af Hanameel. Han fick d� "ett f�rsegladt
k�pebref med de deruti best�mda vilkoren."

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Mon 12th Jan 2026, 16:40