|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 1
F�RETAL.
D� jag f�r ett par tiotal �r sedan reste omkring med fr�lsningens
evangelium i Schweitz, h�nde sig en p�skmorgon, att jag ej hade n�got m�te
utsatt, hvarf�r jag begaf mig till en af de reformerta statskyrkorna att
h�ra predikan, som ju handlade om Kristi uppst�ndelse. Jag var icke s�
s�rskildt intresserad uti hvad jag h�rde, hufvudsakligast p� grund af att
jag ej visste, huruvida mannen, som talade, menade Kristi _verkliga_
uppst�ndelse, eller om han endast trodde p� de id�ers, de sanningars och
den karakters uppst�ndelse uti menskligheten, som Kristus predikade och var
i besittning af. Detta s�tt att tolka Kristi uppst�ndelse och andra
kristliga sanningar �r ej ovanligt hvarken i Schweitz eller Tyskland bland
de rationalistiske presterna.
Mina tankar lupo s�lunda snart i en annan rigtning. Jag begynte fundera p�,
om n�gon �fverensst�mmelse kunde f�refinnas emellan den tid, Kristus
tillbragte p� korset och i grafven till uppst�ndelsen, och Kristi
f�rsamlings lidande och uppst�ndelse; detta d� enligt 2 Petr. 3:8, der vi
l�sa, att en dag �r f�r Herren som tusen �r f�r oss. Min f�rsta tanke blef,
att detta ju ej vore m�jligt, d� ju Kristus l�g i jorden tre dagar och tre
n�tter. Men vid n�rmare eftertanke blef det snart klart, att ehuru Jesus
l�g under en del af alla de tre dygnen, i grafven--hvadan s�lunda uttrycket
enligt judiskt f�rest�llningss�tt var ber�ttigadt--var det dock i
verkligheten ej fullt tv� dygn fr�n kl. 3 fredagseftermiddagen, d� han
nedtogs fr�n korset, till s�ndagsmorgonen. P� f�rsta dygnet l�g han blott
tre timmar, fr�n kl. 3 till 6 e.m., d� dygnet enligt judisk ber�kning
slutade, och p� tredje dygnet l�g han endast fr�n kl. 6 l�rdags afton till
tidigt p�f�ljande morgon. N�r jag kom hem, begynte jag att r�kna: Om en dag
�r = 1,000 �r, s� �r en _timme_ (1/24 dels dygn) = 41-2/3 �r, och s�lunda
utg�ra de sex timmarne, Jesus tillbragte p� Golgata, fr�n kl. 9 f.m.
("tredje timmen," Mark. 15:25) till kl. 3 e.m. ("nionde timmen," v. 34),
jemt 250 �r (41-2/3 x 6.) Huru f�rv�nad blef jag ej att finna, att detta
�fverensst�mde precis med den f�rf�ljelsetid af jemt 250 �r, som �fvergick
Guds f�rsamling fr�n �r 63, d� aposteln Jakob blef d�dad med sv�rd, till �r
313, d� kejsar Konstantin antog kristendomen och (alldeles som fordom Josef
af Arimatia gjorde med Kristus) nedtog den korsf�stade f�rsamlingen fr�n
korset, sedan den varit der 1/4 �rtusende, liksom Kristus hade varit p�
sitt kors 1/4 dygn. Nu blef jag h�gst intresserad att finna ut, huru l�ngt
vi s�som Kristi kropp hafva "uppfyllt det, som fattas i Kristi lidande,"
Kol. 1:24, eller huru l�ngt vi hafva f�ljt v�r fr�lsare mot uppst�ndelsen,
enligt samma ber�kning, eller med andra ord, huru n�ra vi �ro v�r
p�skmorgon.
De 63 �ren _innan_ Jakob blef d�dad (= 1-1/2 timme) och innan f�rsamlingens
sv�raste lidanden begynte, fingo motsvara den bespottelse, hudfl�ngning och
t�rnekr�ning, som Jesus led, innan han blef korsf�st, och jag fann s�, att
f�rsamlingen, Kristi kropp, hade f�ljt sitt hufvud tills efter kl. 1/2 5
p�skmorgonen. F�r att nu taga detta �r, 1897, till �ndpunkt vid
ber�kningen, se vi, att fr�n �r 313 till 1897 �r 1584 �r, hvilken tid,
omsatt i himmelska timmar, utg�r just omkring 38, och att s�lunda _det
himmelska uret visar_ kl. 5 p�skmorgonen.
N�r uppstod Jesus?
Matteus s�ger "i gryningen," Markus "mycket bittida, d� solen gick upp,"
Lukas "mycket bittida" och Johannes "tidigt p� morgonen." Det synes
s�lunda, som om v�r uppst�ndelse ej borde vara s� l�ngt borta!
Uti Os. 5:15 s�ger Herren om Israel: "Jag skall g� tillbaka till mitt rum,
till dess de erk�nna sin skuld och s�ka mitt ansigte," och f�ruts�ger, att
de skola v�nda sig till Herren med den f�rvissningen: "Han skall g�ra oss
lefvande _efter tv� dagar_; p� _tredje_ dagen skall han resa oss upp, att
vi m� lefva inf�r hans ansigte." Himlauret f�r Israel har p� s�tt och vis
st�tt, alltsedan de korsf�ste sin konung. Det stannade vid den 69:de
�rsveckans slut (hvarom mera l�ngre fram), men judarne begynna nu f�rst�,
att uret under tiden har g�tt f�r hedningarne och f�r Guds f�rsamling.
Snart �r f�rsamlingens tid slut, hon upptages, och Herren skall �nyo "l�ta
Israel lefva f�r hans ansigte."
M� Herren nu v�lsigna denna boks l�sare, och m� himlauret--det profetiska
ordet,--blifva dem alltmera k�rt, ju n�rmare det lider mot �nden. Med denna
�nskan uts�ndes denna bok, som jag p� m�ngas uppmaning �ndtligen f�tt tid
att skrifva. Den vill vara _ett pekfinger_ p� bibelns s�kra ur--dock ej p�
n�gra _minut-_ eller _sekundvisare_, ty s�dana har himlauret inga--utan p�
dess _timvisare_. "Dag och timme" �r oss ej uppenbaradt, men vi kunna och
b�ra veta den _ungef�rliga_ tiden, eller n�r han �r "n�ra f�r d�rren,"
jemte s� mycket som m�jligt af allt det h�rliga, som denna tilldragelse b�r
i sitt sk�te.
Previous Page
| Next Page
|
|