|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 24
�Ah, jag k�nner nog igen dig, fast du �r f�rkl�dd, sa' norrmannen om
spickesillen!� och det samma t�nkte vi om v�r gamla bekanta elf, fast Ellen
f�rkl�dt honom till en b�ck. Han var dock ganska hygglig h�r, s� att det
hela aflopp med ett temligen h�gst�mdt fotbad i den kalla morgonstunden. D�
detta var �fverst�ndet, �fverf�lls jag af alla kamraterna, tvangs att
f�rt�ra en kakes, som f�rev�ndning f�r det konjaksblandade elfvatten, som
de samtidigt dermed hade mig att nedsv�lja. De tycktes ha f�tt f�r sig, att
det ej stod r�tt till med mig, d� jag, utan att beg�ra hjelp, tyst och
vackert vadade �fver elfven.
F�r att undvika k�rrmarkerna drogo vi oss �t h�ger upp �t en �s. H�r s�go
vi stenar uppstaplade, betecknande en osynlig v�g i rigtning �t Jotunheim;
vi stannade, s�go l�ngtande mot sn�fjellens gl�nsande toppar, men v�nde dem
med en suck ryggen och gingo tillbaka mot s�der.
�sen var p� stora str�ckor bekl�dd med hvit mossa, s� djup, att foten
nedsj�nk deri lika djupt som romanskrifvare s�ga, att den sjunker i mycket
fina damers golfmattor. De skulle, desse diktare, bara varit med h�r, och
de skulle f�tt erfara hur det k�nnes att klifva halfva mil s� der mjukt;
jag �r s�ker p�, att n�r de sedan skulle dra till med n�got rigtigt sk�nt
kammarv�glag, skulle de taga till tuktad sten.
Ungdomen hade en synnerlig lust att hvarje halftimme hvila p� denna
mossmatta, �f�r att sola oss�, uppgaf kandidaten; �f�r att g�ra ett
�fverslag af kostnaderna f�r nattherberget�, f�rs�krade Hertha, och skref
till yttermera visso i anteckningsboken:
�Nattlogi vid l�gerelden p� vidderna 0,00 kr.�
�Vi skulle s� gerna vilja sofva en stund�, tillstodo v�ra �rliga v�gvisare.
Men jag hade gjort ett tyst l�fte att ej h�lla rast f�rr�n vi �ters�go den
vackra fjellsj�n, der vi f�rst f�rlorat sp�ret, ty d� visste jag, att vi
alla skulle k�nna igen v�gen. Med de fjellen voro vi s� bekanta, att vi
n�stan voro _du_ med dem. Ungdomen tog dock fortfarande min tystnad f�r
pl�tslig p�kommen �lderdomssvaghet. Ellen grep min rensel; under ett par
timmars tid skiftades kamraterna till att b�ra den, och f�rst n�r jag
gjorde dem uppm�rksamma p�, att vi alla efter en s� l�ng fasta beh�fde
n�got som h�ll oss fast vid marken i denna l�tta luft, �terfick jag min
b�rda.
Fjellsj�n blinkade mot oss, och vid �synen af den �terkom allt v�rt mod;
of�rv�gna, som tre dagar gamla torndyflar, b�rjade vi p� st�ende fot
utstaka en ny vandringsplan f�r att komma till Espedalsvattnet, en plan,
som skulle s�ttas i verket s� snart vi �f�tt mat och en natts hvila.�
Det bl�ste fortfarande dugtigt, men himlen var klar och solig, s� vi ej
beh�fde frukta fjellvandrares farligaste fiende, dimman. N�gon g�ng fl�g
v�l en och annan tanke till--�nallar�; men ingen af oss trodde rigtigt p�,
att norska bj�rnar skulle f�rf�lja _skuldl�sa_ svenska qvinnor. Klockan 1
n�dde vi �fre delen af R�fsj�arne, och nu b�rjade vi undra, om der fans mat
i fiskarhyddan. Vi visste, att mannen fick sin mj�lk fr�n Lids�tern och att
han var nog god norrman att f�redraga den i bl�surt tillst�nd samt att hans
kaffegr�dde �fven torde vara mindre s�t, men vi tr�stade oss vid tanken p�
v�r k�ttextrakt, v�r maccaroni och goda Neiiendamskaffe.
�ndtligen skymtade vi det smala n�set, emellan sj�arne, med sitt slagna h�.
Denna syn var till den grad st�rkande, att v�ra v�gvisare r�kade rakt af i
skenande galopp, ropande till oss att vi kunde hvila p� en backe tills de
genom flaggning p� hel paraplyst�ng tillk�nnag�fvo, att de funnit en bebodd
stuga. Men en s�dan v�ntan skulle blifvit �det unga blod till slut f�r
l�ng�, ty �der var l�ngt fram, sa' k�ringen, s�g tillbaka�, fast�n den
klara luften s�kte inbilla oss, att vi om n�gra �gonblick m�ste vara vid
m�let. Vi k�nde nu den norska himlens genomskinliga skalkaktighet, hvadan
vi tre trafvade efter v�ra kamrater s� godt vi kunde. Men v�gvisarne
f�rsvunno, d�ko upp, blefvo �ter borta bakom n�gon backe innan, vi p� en
afl�gsen h�jd s�go ett par andra varelser r�ra sig.
�Kor!� ropade mina tv� kamrater blygsamt.
�Karlar!� skrek undertecknad of�rbeh�llsamt, och alla tre uppf�rde vi en
vild segerdans bland ljung och kr�kris.
Aldrig tyckte vi tre oss ha sett fagrare syn, �n dessa menniskor, som
aftecknade sig mot de kala bergen, och aldrig ha qvinnohjertan klappat
lifligare vid �synen af manliga varelser, �n v�ra. Det f�rst�s, att vi
kanske kunnat bli gladare, om de m�tande varit qvinnor, men vi voro ej
orimliga i v�ra fordringar.
En fiskebod l�g p� n�set utmed v�r v�g, vi kr�po in der f�r att s�ka en
stunds skydd mot bl�sten, men d� jag s�g spiseln der och elden i
kandidatens �gon, fruktade jag ett nytt b�l och flydde ut i det fria, der
Hertha stod och s� godt hon kunde, spelade f�rkl�de f�r v�ra tv� yngre
kamrater, hvilka just nu hade ett m�te med de tv� karlarne ungef�r en
kilometers v�g ifr�n oss.
Previous Page
| Next Page
|
|