|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 15
Budejan, en �ldre fetlagd jente, hade nyss mj�lkat, s� vi kunde v�lja
emellan spenvarm mj�lk, dito kall s�t med ett h�pnadsv�ckande gr�ddlager,
bl�sur dito (som �r en nationalf�rfriskning) samt getmj�lk. Vidare valdes
emellan mysort (mesost), f�rsk ost, upplagd med sked likt sm�r, kokt ost
och getost; sm�r och fladbr�d of�r�nderligt samma of�renliga f�do�mnen.
Denna s�terstuga hade tv� s�ngar, st�ende midtf�r hvarandra, lika h�rdt
packade med h�, som tvenne politiska motkandidater med goda f�resatser och
l�ften, och p� en stilla fr�ga, om hvar vi fingo ligga, svarade budejan:
�Gj�tergutten och ni kunna ligga h�r! jag finner v�l en annan plats�.
_Tv�_ s�ngar och _fem_ personer, sex med gutten! En vemodig st�mning
bem�gtigade sig allas sinnen, och jag besl�t att ligga p� golfvet, om
budejan kunde uppdrifva en h�tapp i det str�fria fj�sets hemligaste g�mma.
D� lj�d en mycket ungdomlig uppsvensk st�mma genom den tilltagande
skymningen:
�Det �r v�l ej orimligt beg�rdt, att Ave, som �r �ldst och visast bland
oss, �tager sig gutten!�
Och s� f�ljde en sinnesr�relse, som r�jde sig i starka skakningar i v�ra
egna stofthyddor samt i s�terns gistna f�nsterramar.
Nu intr�dde budejan med en bundt h� i ett lakan, och detta f�rsatte oss i
allvarlig st�mning, ty om �n en befj�drad sk�nk g�s deri kunnat ha redt sig
ett ensamt n�ste, s� f�rslog det f�ga f�r mig, om jag ville skydda mig fr�n
golfvets h�rdhet samt undg� n�rmare bekantskap med en f�rf�lls lifliga
inbyggare.
Kandidaten bed�fvade dock dessa med en dosis af Tj�ders, och s� redde jag
mig en b�dd vid spiseln. De fyra andra kamraterna intogo de tv� s�ngarne;
budejan lade ett nytt b�l p� spiseln och gick; l�gan slog upp klar och
flammande, och vid dess sken s�go vi gutten intr�da i stugan. Fem par
qvinnoblickar hvilade undrande och sp�rjande p� honom, brasans knastrande
d�fvade enstaka fnissningar och belyste med ett fladdrande os�kert sken
hvita t�nder, som beto vildt i mjuka ressj�lar. Gutten satte sig p�
l�ngb�nken, spejade med flyktig blick bort �fver b�ddarne; de upph�ngda
kl�dningarna f�ngade hans uppm�rksamhet, och han tycktes grubbla starkt
�fver meningen med dess draperier, dock utan att kunna l�sa g�tan. Flyttade
han s� blicken till v�ra �ppet gapande renslar, och hans st�llning liknade
en kycklings, som djupsinnigt betraktar det �ggskal, som varit hans vagga.
T�nkte pojken m�jligen tillreda sig ett hufvudg�rd af dem? V�ra tankar
sl�to ring kring chokoladen. Kanske fick han bud derom p� tankel�sningens
v�g, ty han sl�ngde hastigt af sig v�sten och ullstrumporna, kaflade upp
benkl�derna, som om han skulle vada, grep sin gule halmhatt och tryckte den
fast p� hufvudet, tog golfvet tv�rs �fver stugan �i ett byx�, och hoppade
upp p� s�ngkanten, der v�ra tv� v�gvisande kamrater l�go. Vi s�go dem sl�
armarne kring hvarandra--flickorna f�rst�s--vridande sig i tyst skratt,
s�go gutten, vig som en apa, �ntra upp f�r den ena s�ngstolpen och
f�rsvinna i en slags koj �fver v�ra kamraters s�ng. En femfaldig suck af
l�ttnad, �nnu n�gra spridda fnissningar, och elden fr�n den husliga h�rden
och m�nstr�larne fr�n f�nstret gycklade ensamma i den tysta s�terstugan.
I daggryningen lj�d budejans r�st genom d�rren: �Tobias! Tobias!� och mina
�gon, som allena voro vakna, var det f�runnadt att se denne v�r rumskamrat
�ntra ned fr�n sitt upph�jda l�ger; hatten hade han p�, benkl�derna voro
�nnu uppkaflade. Kanske han alltid pl�gade att gj�te eller vada i dr�mmen.
Sedan budejan mj�lkat och sl�ppt ut boskapen ur fj�set, kom hon in och
sporde, om vi ville ha kaffe.--Jo, jag skulle lemna b�nor. Nog tyckte jag
mig taga till en bra portion, men hon s�g p� den med samma min som en stor
konstn�r betraktar fuskarens f�rs�k.
�Skall det h�r bli kaffe?�
�Ja-a.�
�S�dant kaffe bruka vi ej i Norge.�
Jag sk�mdes starkt p� Sverges v�gnar, men inte kunde jag tillst� ett st�rre
folks underl�gsenhet gentemot ett mindre i fr�ga om n�got, som gick ut p�
styrka; fast vi sedan alla fem inf�r hvarandra erk�nde, att det norska
kaffet �r minst dubbelt s� starkt som det svenska. Man kan naturligtvis
kalla det f�rra skadligt, s� bevaras �nd� v�r �fverl�gsenhet.
Efter frukosten och liqviden bar det �ter af p� s�terstig mot Lids�trarne,
en hel dagsmarsch, sade kartan. Hvilken luft, hvilket sceneri p� denna
morgonvandring! Till venster ett brant fjell med glittrande sm� b�ckar
nedf�r stupet, till h�ger Dockvattnet och en slingrande, knappt m�rkbar
stig genom bj�rk- och grandungar, skuggande en rik blomsterverld, som
tycktes le �t de spridda sn�fl�ckarne i fjellskrefvorna. Vid middagstiden
hunno vi till en liten g�rd, kallad Tjernverket; h�r hade vi beslutat att
�ta middag, ty der borde vi kunna f� fisk och--s�lla hopp!--potatis.
Previous Page
| Next Page
|
|