|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 28
En utf�rligare framst�llning af hvad h�r endast kunnat antydas finner
man i J. S. Mill's religi�sa och moraliska skrifter t. ex. afhandlingen
Om Friheten samt de �nnu ej p� svenska utgifna Utility of Religion och
Utilitarianism.
[47] �r 1867 utgjorde antalet 0-10-�riga omkring 1,036,000, det dittills
h�gsta antalet, hvilket sedan under ett helt �rtionde icke p� nytt
uppn�ddes.
[48] I en uppsats i Nordisk Tidskrift (1881 h�ft. 7 och 8) r�rande
d�dlighetsstatistiken, f�rfattad af hr H. Westergaard, en dansk
statistiker, p�pekas n�dv�ndigheten af, att de nordiska l�ndernas
befolkning tid efter annan "uttunnas" genom emigration, derest ej
d�dligheten p� nytt skall stiga. P� detta s�tt s�ges man tills vidare
kunna "undvika pinsamma diskussioner, f�r hvilka tidsmedvetandet �nnu ej
�r moget". Sv�rligen kunna v�l dock dylika diskussioner vara mera
pinsamma �n det, som man med dem �syftar att afhjelpa, och d�
emigrationen om�jligen kan betraktas som ett obetingadt godt medel mot
�verbefolkning, synes allt sk�l vara f�r handen, att vi redan nu gripa
oss an med att diskutera andra. Att dr�ja dermed till dess
tidsmedvetandet blifvit moget, �r att uppskjuta saken till en obest�md
framtid. �nnu aldrig har v�l "tidsmedvetandet" f�rklarats moget f�r
diskussionen af n�gon viss fr�ga, innan denna diskussion i verkligheten
redan p�g�tt n�gra �rtionden--eller n�gra �rhundraden.
[49] I ett enskildt, s�rdeles v�lvilligt bref till mig, genom hvars
omn�mnande jag ej anser mig beg� n�gon ogrannlagenhet, betonar
f�rfattaren ytterligare denna sista omst�ndighet och till�gger, att
enligt hans �sigt diskussionen �fver denna fr�ga r�tteligen tillh�r ett
annat omr�de �n statistiken. Detta m� till en del medgifvas; och att
f�rfattaren haft aktningsv�rda och f�r honom sjelf tillfyllesg�rande
motiv f�r sina uttalanden, har jag aldrig till�tit mig betvifla. F�r den
stora allm�nheten skall dock ett yttrande, som f�rekommer i en af
Statistiska Centralbyr�ns publikationer, gerna te sig som vetenskapens
sista ord i fr�gan, och f�ljaktligen l�tt kunna komma att p� dess omd�me
ut�fva ett �desdigert inflytande. Denna farh�ga utgjorde anledningen
till det f�rs�k till motkritik, som jag vid f�redraget framst�lde och
h�r i hufvudsak upprepar.
[50] Jemf�r framst�llningen h�raf i de p� svenska utgifna kapitlen ur
Mill's Political Economy: "Om orsakerna till arbetsl�nernas f�r�ndringar
etc".
[51] Kursiveradt af mig.
[52] De yttranden af Bertillon, som h�r �syftas, �terfinnas i de af
honom f�r Littr�s och Robin's Dictionnaire de M�decin f�rfattade
artiklar i medicinsk statistik. Enligt en annan uppgift, hvars riktighet
jag ej kan betvifla, ehuru jag icke varit i tillf�lle att kontrollera
den, skall Bertillon i sina �friga skrifter icke upptr�da som en lika
afgjord v�n af den l�ngsamma folk�kningen i Frankrike, utan snarare
beklaga denna. Om och i hvad m�n denna mots�gelse l�ter f�rklara sig, �r
mig obekant.
[53] Den bekante, f�r ej l�nge sedan aflidne utgifvaren af Journal des
�conomistes (hvilken tidskrift nu redigeras af den ej mindre
Malthus-v�nliga de Molinari). I f�rbig�ende sagdt synes tillvaron af
denna, Frankrikes �ldsta och mest ansedda nationalekonomiska tidskrift,
n�stan utg�ra en hemlighet f�r den svenska pressen. �tminstone skall man
f�f�ngt spana efter n�got citat derur, under det deremot den af
sanguinikern Leroy Beaulieu redigerade �conomiste Fran�ais flitigt
anv�ndes s�som k�lla.
[54] _Zur Ueberv�lkerungsfrage_ (Reden und Aufs�tze. Neue Folge. 1881).
Af denna uppsats (hvilken, s�som jag hoppas, snart i sin helhet skall
bli tillg�nglig i svensk �fvers�ttning) har ett kortare utdrag f�r n�gon
tid sedan st�tt att l�sa i en af huvudstadens dagliga tidningar. Detta
utdrag lemnade dock en ganska oriktig f�rest�llning om skriftens
inneh�ll och syfte. F�rfattaren g�res till en f�rtviflad pessimist, som
ej ser n�gon annan bot f�r den hotande �fverbefolkningen �n det sig
sjelft f�rt�rande el�ndet. I sjelfva verket anges emellertid i skriften
helt andra och mera hoppgifvande botemedel, hvilka den ifr�gavarande
tidningen dock, antagligen af undseende f�r sina l�sares blygsamhet,
f�rtiger. Att afhandlingen icke dess mindre �r h�llen i en ganska
missmodig ton h�rr�r fr�n f�rfattarens p� erfarenhet och k�nnedom om
menniskonaturen grundade farh�ga, att hans och andras liknande varningar
�nnu l�nge skola f�rblifva en ropandes r�st i �knen.
[55] En af R�melins hith�rande uppsatser b�r i sjelfva verket titeln:
"Unbehagliche Zeitbetrachtungen".
Previous Page
| Next Page
|
|