|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 27
[39] �fven f�r den f�ljande n�got f�r speciela utflygten anh�ller
f�rfattaren om ben�gen tillgift--hellre �n han utelemnar den.
[40] Af den manliga befolkningen �fver 20 �r lefver i riket i dess
helhet mer �n en tredjedel ogift, men s�rskildt i Stockholm betydligt
�fver h�lften, och qvink�net �r h�rvidlag �nnu s�mre lottadt. S� l�nge
detta f�rh�llande fortfar, kan man utan �fverdrift p�st�, att alla
str�fvanden till sedlighetens h�jande i hufvudstaden skola gagna till
intet; eller snarare till mindre �n intet, ty, om s�som nu alla b�ttre
krafter �ro upptagna af ett v�lment, men enligt sakens natur ofruktbart
_ifrande_ mot osedligheten, blir utsigten f�r mera genomgripande
�tg�rders vidtagande h�rigenom tydligen f�rminskad.
[41] R�rande fr�gans medicinska detaljer, se t. ex. den lilla skriften
Lagen f�r Folk�kningen af Mrs Annie Besant, sv. �fv.
[42] I skriften Svar till mina Granskare.
[43] Enligt denna �sigt skola de yttre tecken, af hvilka den process
�tf�ljes hvarigenom den qvinliga organismen g�res mottaglig f�r
befruktning, icke, s�som man f�rr trott, utg�ra ett f�rberedande moment
i denna process, utan tv�rtom vara att betrakta s�som dess afslutning,
eller snarare som ett efterspel, af hvars upptr�dande man t.o.m. kan
sluta, att den f�r konception gynsamma tidpunkten f�tt g� f�rbi, utan
att befruktning derunder egt rum. �r denna uppfattning riktig, och vissa
fakta inom obstetriken och gynekologien s�gas tala h�rf�r, skulle
f�ljaktligen tiden omedelbart efter menstruationen f�retr�desvis vara
den, under hvilken �ktenskapligt umg�nge kunde ega rum, utan att makarna
beh�fde frukta en ov�lkommen till�kning af sin familj. Tyv�rr herskar p�
hela detta omr�de �nnu mycket dunkel, hvilket m�h�nda ej skall kunna
skingras, f�rr �n qvinnorna mera allm�nt �n nu sjelfva egna sig �t
medicinska studier, en sak som bland �tskilliga gynekologer �r ett
ifrigt efterstr�fvadt �nskningsm�l.
[44] Man skulle kunna inv�nda, att l�kare, hrilka i sin praktik s� ofta
hafva att syssels�tta sig med _f�ljderna_ af en alltf�r oinskr�nkt
fruktsamhet, mera s�llan r�dfr�gas om s�ttet att f�rekomma en s�dan,
�tminstone af personer tillh�rande de fattigare klasserna. I detta
senare fall torde dock ett motsatt f�rh�llande ega rum med ut�fvarne af
ett med l�karens besl�gtadt yrke, hvilket ocks� f�ruts�tter en viss grad
af medicinsk utbildning. Jag menar den vigtiga, �fver hela landet
spridda klass af qvinnor, som bitr�da vid f�rlossningar. Dessa komma
under ut�fningen af sitt kall i ber�ring med snart sagdt alla
barnaf�derskor i landet. Det vore d� f�r dem en l�tt sak, derest icke
s�dant af den allm�nna meningen eller dem, som gifvit sig ut f�r att
f�ra dess talan, st�mplades s�som misst�nkt eller f�rkastligt, att �t
dessa sina patienter, hvilka b�de �ro i st�rsta behof af och antagligen
�fven mest mottagliga f�r detta slags l�rdomar, meddela s�dana
upplysningar, som kunna s�tta dem i st�nd att undvika ett allt f�r ofta
f�rnyadt hafvandeskap. Iakttoges detta, skulle man m�h�nda mindre ofta
f� h�ra omtalas den sorgliga handtering, hvilken nu af �tminstone n�gra
medlemmar (antagligen de s�msta) af detta st�nd i smyg bedrifves, men
uppenbarligen endast i s�llsynta undantagsfall kommer under allm�nhetens
�gon och lagens dom.
[45] Ett dylikt, mycket omtaladt rudiment �r t. ex. blindtarmens
masklika bihang, som hos menniskan och flera andra vertebrater �r till
alls ingen nytta men stundom till skada f�r organismen (inflammationer
deri f�rorsaka ej s�llan d�den), hvaremot det hos andra djur uppn�r
samma storlek och eger lika stor betydelse som sjelfva mags�cken.
[46] Man skall m�h�nda vilja fr�nk�nna mig r�ttigheten att tala i
religionens namn, sedan jag nyligen i tidningarna varit upptagen p�
listan �fver de personer, hvilka p� ett m�te i Stockholm l�ra hafva
varit med om att, s�som det heter, s�ka "afskaffa gudsbegreppet". Mina
yttranden vid detta tillf�lle gingo emellertid endast ut p�, att f�rorda
f�rdragsamhet mot och s� vidt m�jligt samarbete med olika t�nkande. I
hvarje fall har jag aldrig uttalat n�got tvifvel om den kristna
_moralens_ principiela sanning, hvilken jag tror mig skatta lika h�gt
som n�gon. Men visserligen hyser jag den �sigten, att denna moral b�de
kan och b�r grundas p� ett allm�ngiltigare och derigenom fastare
underlag �n de trosf�rest�llningar, som hos v�r religions stiftare
�tf�ljde och till en del �fven uppbar densamma. Det �r sant, att n�gra
bland dessa trosf�rest�llningar (l�ngt ifr�n alla) �n i dag omfattas af
flertalet menniskor, �tminstone i v�rt land. Men endast undantagsvis
eger denna tro den v�rma och uppriktighet, hvarigenom den skulle kunna
bli en p�litlig ledstjerna f�r deras sedliga lif. Detta �r derf�r
merendels lika obest�mdt i sina principer som vacklande i sina
yttringar, emedan dess verkliga grund helt enkelt �r vanan att handla p�
samma s�tt som alla andra, men vanan p�tagligen endast i vanliga fall
kan leda oss till det r�tta. Jag fruktar ocks� ej att g�ra mig skyldig
till en oh�llbar paradox, d� jag p�st�r, att �tskilliga frit�nkare,
t. ex. v�ra dagars positivister (huru mycket �n m� vara att inv�nda mot
Comte's system) �ro l�ngt uppriktigare och derf�r ocks� mera verksamma
_kristna_, �n m�ngden af dem, som pryda sig med det kristna namnet.--
Previous Page
| Next Page
|
|