|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 6
KNUTSGILLETS ORDENSDR�KTER.
Till
Br�der och Systrar i S:t Knuts Gille!
Undertecknad till�ter sig h�rmed avgiva ett f�rslag, som torde omfattas
av en mycket allm�n mening inom gillet.
De tider �ro ju nu lyckligtvis sedan l�nge f�rbi, d� gillet var allenast
ett likb�rarelag eller ett s�llskap, d�r man sk�t till m�ls p� papegojor
och d�rj�mte berusade sig av �l. Nu har gillet helt andra uppgifter, och
till dem h�rer ju alldeles s�rskilt att anordna den stora �rsh�gtiden
och vid denna utveckla s� mycken--helst gammaldags--st�t som m�jligt.
Det synes mig d� ligga makt upp� att man ocks� i denna �rsh�gtid
inl�gger s� mycken sollennitet som m�jligtvis kan �stadkommas. Dit h�rer
ju icke minst den rent yttre ramen, lokalen, musiquen, den ledande
�verheten samt systrar och br�der.
I all s�rskildhet vill jag nu f�sta uppm�rksamheten d�r� att det alltid
f�refallit mig litet pauvert att se t.ex. ceremonim�staren leda det
stora int�get, if�rd en vanlig frackdr�kt. Det kan icke g�rna vara
Knutsgillets mening att detta �r alldeles i sin ordning. Man vill vid
detta tillf�lle se litet mera festivitas, och jag tror mig uttala m�ngas
mening, d� jag h�r framst�ller att Knutsgillet till bruk nu och
framdeles borde anskaffa en s�rskild h�gtidsdr�kt, som vid tillf�llet i
fr�ga borde ceremonim�staren p�f�ras.
Om huru denna dr�kt b�r vara beskaffad, d�rom kunna f�rvisso meningarna
vara mycket delade, och vore det nog gagneligt om i detta avseende olika
f�rslag komme till synes. F�r min ringa del v�gar jag f�resl� en
klotformig, r�d huvudbonad, p� vars h�jd gillets symbol, papegojan,
borde trona; (eller, om man s� hellre vill, n�gon symbol p� vishet och
f�rst�nd). Vidare borde m�staren ikl�das en mantel eller l�tt kappa av
n�got tyg, som medg�ve plastisk attitude. P� denna kappa kunde l�mpligen
sinnebilder av papegojor eller andra liknande f�reteelser m�las. S�
borde till dr�kten h�ra ett par mindre benkl�der, likaledes av n�got
sirligt tyg, varp� benen borde forts�ttas ned�t med linor eller n�got
slags l�ngre strumpor samt avslutas med upp�t riktade t�h�ttor i gotisk
stil.
H�rtill borde komma att ceremonim�staren vid sin h�gra hand f�rde, icke
en stav eller s�dant, utan n�got, som allegoriskt p�minde om gillets
�ldre historia, d� gillet var en sammanslutning f�r m�lskjutning. En
b�ssa av gammal konstruktion vore nog det tj�nligaste. I anseende till
detta vapens v�da vore det dock kanske l�mpligast att ceremonim�staren
bure en b�ge, dock utan pilar eller andra kastf�rem�l.
Det �r min of�rytterliga mening att en s�dan omgestaltning av gillets
yttre ceremoniel, som h�r f�reslagits, skulle vara till dess fromma. Och
till�ter jag mig v�rdsamt f�resl� direktionen att taga detta f�rslag i
beaktande och om m�jligt genomf�ra det till nu stundande �rsh�gtid.
_Gammal Knutsbroder_.
* * * * *
Till Redaktionen av Folkets Tidning, Lund.
Med anledning av �Gammal Knutsbroders� anf�rande i Folkets Tidning
ang�ende officiell ordensdr�kt �t Knutsgillets ceremonim�stare, ber jag
att, i princip anslutande mig till f�rslaget om s�dan dr�kt, f�
framh�lla att dr�ktens beskaffenhet visserligen kan i allm�nna grunddrag
en g�ng f�r alla fastst�llas men att dess detaljer alltid m�ste l�mpas
_efter varje individuellt fall_. Om t.ex. ceremonim�staren �r en l�ng
och st�tlig man, med h�gburen och reslig gestalt, som s�tter stil p�
�mbetet, s� kr�vas naturligtvis d�remot svarande j�mkningar i dr�kten,
s�som exempelvis l�ngre benkl�der--korta s�dana skulle i det fallet
verka riddare, vilket ju icke �r meningen, eller rent av f�rl�jliga
mannen. Skulle d�remot ceremonim�staren vara en kort man, till huvud och
kropp som till lemmar, m�ste andra modifikationer i dr�kten intr�da,
anslutande sig till stommens arkitektur s� att former och linjer s� vitt
m�jligt harmoniskt sammansm�lta. Att till en s�dan dr�kt komma med en
kalottliknande h�tta, vore naturligtvis orimligt. H�r m�ste figuren
h�jas, icke genom ett postament utan genom �tg�rder ovanom h�ret.
D�rtill tj�nar exempelvis en mycket h�g huvudbonad, t.ex. h�lften
mitra, h�lften sockertopp, g�rna med allegoriska bilder p� sidorna och
med en liten gul vippa i toppen. Vad s� betr�ffar benkl�derna b�ra
dessa, f�r att icke st�ra ensemblen, naturligtvis vara _mycket_ korta.
Ja, det kan v�l t. o. m. vara fr�ga om huruvida icke byxor helt och
h�llet borde saknas och benen i st�llet �verkl�das med n�gon hudf�rgad
shirting eller madapolam eller eljest n�got textilt alster, som kunde
giva en st�mningsfull p�minnelse om Gillets skyddshelgon, Knut den
Helige, om vars benkl�dnad historien dock med ber�mv�rd fink�nslighet
underl�ter att l�mna n�got n�rmare meddelande.
Previous Page
| Next Page
|
|