|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 99
K�penhamn den 20 maj.
�Min mor.
Alma och jag ha tr�ffats. Jag hade skrifvit och fr�gat om hon ville
komma p� en dag och s� kom hon.
Det var s� annorlunda h�r mot i Lund. Det var som om hon lemnat
sm�stadsluften och dammet kvar derhemma. Hon k�nde det, hon visste det
och hon led �fver att beh�fva resa.
Hon h�ller �nd� af mig--ibland. Det kan glimta fram en sekund medan hon
l�gger sitt hufvud intill mitt br�st. D� �r hon lika sann som n�r hon
sedan s�ger att det aldrig varit n�gonting.
Jag beg�r inte att du skall h�lla af henne; jag vill bara sjelf vara
fri. Om jag �lskar henne vet jag inte, bryr mig inte om att grubbla
der�fver. Men jag vill vara hennes v�n. Jag vill att hon skall kunna
komma till mig som till en gammal farbror, l�gga sitt hufvud intill mitt
br�st och anf�rtro mig hur elakt lifvet �r. Och farbror skall taga fint
p� barnets k�nslostr�ngar med en gammal intelligent mans f�rst�ende
hand.
Och s�, k�ra, �lskade mor, trycker jag din hand, h�rdt, h�rdare �n
vanligt och s�ger farv�l till h�rn�st. Om ett par dar reser jag fr�n
K�penhamn och l�gger mig n�nstans i en af krok af verlden; och innan du
ser mig igen hoppas jag ha ett dugtigt stycke arbete gjordt.�
Det var ett underligt intryck hon fick af detta bref. B�st att icke
tr�ffas, b�st att skiljas. Ja,--b�st s� t�nkte ocks� hon.
Hon hade st�tt hans afgud i stoftet. Hans l�ppar kunde tala om
f�rl�telse, hans hjerta aldrig. Det skulle alltid sitta kvar liksom en
brodd af misstro; nu skulle l�gnen komma in mellan dem. D� ville hon
hellre g� sin v�g, ensam ut i den vida verlden. Verlden var s� stor, der
fans nog rum f�r dem alla--alla tre--utan att de beh�fde korsa och
f�rbittra hvarandras lif.
S� hade d� hennes blinda k�rlek f�rt henne hit--ut i den yttersta
ensamhet.
B�st att icke tr�ffas. Med sina starka h�nder skulle hon alltid gripa
st�rande in i deras st�mningar. Hon skulle fordra fasthet och verklighet
der de kunde n�ja sig med sk�ra obest�mda dr�mmar--Men f�r dessa starka
h�nder och detta okufliga verklighetssinne skulle det v�l finnas ett
arbete i n�gon vr� af verlden--ett ensamt och h�rdt arbete, som kunde
passa f�r dem att taga fatt p�.
* * * * *
Det var en vecka derefter. Hafvet l�g slumrande stilla med ljus
hvitaktig metallglans. Himlen var bl� och molnfri, l�ngst borta kantad
med litet solr�ksdis, der kusten f�rsvann.
En grupp af herrar och damer stodo i aktern under flaggan, som hissades
till helsning �t en f�rbipasserande �ngare, och kastade br�dbitar �t
giriga m�sar, hvilka grepo dem i vattenbrynet, som de sopade med sina
gl�nsande vingar.
Ensam, midskepps, stod en svartkl�dd kvinna. Hennes m�rka �gon stirrade
p� kusten, hvilken skymtades som en smal strimma genom solr�ken. Hon
kn�ppte samman sina h�nder och stirrade �nnu dith�n, fast t�rar skymde
hennes blick. Hon gick i landsflykt utan afsked; hon h�rde till en
generation, som m�ste g�, f�r att lemna plats �t det skeptiska, blodl�sa
sl�gte, som dock har ungdomens r�tt att lefva och vara till.
Kampen var slut.
End of the Project Gutenberg EBook of Modern, by Ernst Ahlgren
Axel Lundeg�rd
Previous Page
| Next Page
|
|