|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 76
Hon var tr�tt som efter en genomvakad natt; nerverna, som f�rut varit
sp�nda till det yttersta, hade slappats, men de sk�lfde �nnu som
str�ngarne i ett piano efter ett lidelsefullt och besj�ladt f�redrag.
N�r William kom hade hon icke ens kraft att d�lja sin f�rst�mning. Han
m�rkte den strax.
�Hur �r det med dig?� sade han muntert.
�Bra.�--Men det var henne om�jligt att f� uttrycket gladt.
�Bra? Du s�ger det med en r�st som icke �r mycket �fvertygande.�
Det blef ett �gonblicks tystnad. Han gick omkring i rummet och funderade
p� ett s�tt att visa sin medk�nsla; men han v�gade icke ansl� en
allvarligare ton af fruktan f�r att synas alltf�r sentimental och
m�jligen g�ra ondt v�rre.
�Ses�, sade han blott i det han gick bort och str�k med sin hand �fver
hennes kind. Men denna enda lilla smekning verkade mer �n tusentals ord.
�S�dana menniskor som jag borde sl�s ihj�l vid f�dseln�--hennes r�st
darrade �nnu men det l�g ett dr�mmande, till h�lften lyckligt till
h�lften vemodigt leende kring hennes mun--�de passa icke in bland de
andre. De �ro endast l�srifna menniskohalfvor; der andra ega hud och
ben, der ha de blott en tunn hinna och deras hjerta f�ster sig vid
_ett_, vid ett enda f�rh�llande; ryckas de l�sa derur s� bl�da de till
d�ds.�
�Ah�, sade han gladt, men med en understr�m af vekhet och godhet, �jag
tror att hud och ben f�refinnas hos dig just i de riktiga
proportionerna. Du �r visst i det hela taget en mycket v�lskapad
individ.�
Det var n�gra fattiga ord som f�r en annan skulle varit utan betydelse;
men f�r henne blef det krisen, som kom hennes st�mning att sl� �fver.
Bitterhet, oro, missmod, allt var med ens struket bort. Hon s�g p� det
yttrandet, v�nde det och log mot det som om det varit en bukett rosor,
hon f�tt.
Arbeta samman med honom, h�ra hans st�mma hvarenda dag, t�nka blott f�r
honom och hoppas f�r honom! Nu var hon lycklig igen med samma
intensitet, under hvilken hon nyss vred sig i f�rtviflan--detta h�ftiga
och omedelbara uppg�ende i det n�rvarande, som var hennes djupa,
koleriska naturs egendomlighet.
Hon f�ljde honom med �gonen der han gick af och an i rummet, smekte
honom med blicken och lyssnade efter hvarje hans ord som var det on
�terg�ldad smekning. Han talade med sin egen r�st och den var d�mpad och
vek, med mjuka �fverg�ngar--s� olik den affekteradt tillspetsade, som
var inl�rd, f�r att st�mma med den blaserade masken och tolka hans
lifs-jargon.
Han talade om den unga flickan. Hon hade best�mt sig f�r att stanna i
Stockholm en tid och han bad modern taga sig af henne.
�Det skall jag gerna, om du vill det.�--De sista orden hade en
undermening, som han f�rstod.
�Ja, jag tycker mycket om henne�, sade han.
�Tycker om? Icke mer?�
�Jag vet inte. S�dant vet man aldrig.�
Modern s�g nedslagen ut; det var en missr�kning. Om han gett henne en
del af sitt f�rtroende, hvarf�r kunde han d� icke ge henne det helt.�
�Jag tror inte det fins n�gon erotik med i spelet, �tminstone inte
�nnu. Ja, det fins kanske p� bottnen �nd�--en liten smula--men inte
mer.�
Det jublade till inom henne. Detta var mer �n ett f�rtroende, det var en
sjelfpr�fning; och den bar sanningens omissk�nneliga pregel.--Allts�
ingenting allvarligt �nnu, intet som skulle skjuta henne sjelf i
bakgrunden!
Hon reste sig upp och d� han i detsamma kom emot henne tog hon hans
hufvud mellan sina h�nder.
Previous Page
| Next Page
|
|