Modern by Ernst Ahlgren and Axel Lundegård


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 56

Vesterut ligger hafvet �ppet. Derborta har ov�dret koncentrerat sig i en
tjock, grumligt violett molnv�gg, som kantar horisonten. Bakom dess
tunga draperi st�r solen och gl�der. Man sk�njer den som en svag
skiftning i ljust, en rundel utan konturer, speglad i den m�rka
vattenytan som ett n�stan om�rkligt skimmer.

H�ga, raka och stela teckna sig Nidingarnes fyrtorn mot luften; tv�
tr�soldater med runda, svarfvade kroppar och sm� hufvud, i hvilka �gonen
lysa r�da om n�tterna.

Fyra m�sar f�lja �ngb�ten. Upp och ner h�ja och s�nka de sig. �n i
vattenytan, �n ett stycke till v�ders speja de med skarpa �gon ner i
det skummande k�lvattnet. Och s� ofta de skymta n�got �tbart dernere,
kasta de sig hastigt ned�t i zigzag, sk�rande luften med sina
lieformiga vingar. Ett �gonblick flaxa de i v�gytan; s� svinga de �ter
upp och forts�tta sin flygt, lugnt och makligt, med jemna klumpiga
vingslag.

Passagerarne r�ra sig om hvarandra p� akterd�ck, alla v�l ombonade, ty
bl�sten �r skarp och r�. Endast en sexton�rig gentleman b�r sin rock p�
axeln. Skakande af k�ld, exponerar han sin outvecklade figur och sin
splitter nya vinterkostym f�r en ung fr�ken, som sitter p� soffan,
bl�frusen och intressant.

Jag betraktar den unge mannen n�rmare. Hyn b�r vara vacker, n�r
kroppsv�rmen �r normal. Dragen �ro fina och han ser frisk ut.

�nda sedan klockan �tta, d� han steg ombord, har han varit ifrigt
upptagen af att r�ka stora cigarrer. N�r det budades till middag, s�g
han f�rl�gen ut, i matsalen fans han icke, men n�r jag kom p� d�ck igen,
stod han der lutad mot relingen, med en nyt�nd cigarr i munnen och
blickade dr�mmande ut i regndiset.

Ett romantiskt temperament synbarligen.

Han st�r och njuter af att vara fattig och n�dgas f�rsaka. Hade han haft
pengar till mat, skulle han haft denna njutning mindre. Nu k�nner han
sig stolt och �del vid sin tvungna f�rsakelse. Han �r den missk�nde
hjelten i en vacker ber�ttelse.

Hjeltinnan kommer just uppf�r trapporna. Hon �r rik och har r�d att �ta.
Det �r det, som g�r _henne_ intressant.

Och s� �r hon m�rk och minner om s�dern, fantasiens och dr�mmarnes
soliga s�der. Och hon ser utl�ndsk ut i sin resm�ssa af siden. Hon
minner om den vida verlden, den sk�na, h�rliga verlden med dess vinkande
�fventyr och dess lockande m�jligheter--den ok�nda verlden, dit barnets
och ynglingens hela l�ngtan st�r.

Han kan icke d�lja sin beundran. Hans blickar h�nga fast vid hennes
ansigte och det �r f�r hennes skull, han g�r s� illa �t cigarrerna.

Jag v�nder mig om och ler--ett �fverl�gset, blaseradt l�je. Hur han
dr�mmer nu, fint och sk�rt. Han �r just i de �ren.

Man har l�rt honom tro p� �k�rleken�--ett mystiskt ord, som genom sin
blotta klang s�tter hans nerver i dallring. Han g�r i st�ndig feber. Han
kan icke se en kvinna som �r ung, utan att fr�ga sig sjelf: �r det
henne, jag skall komma att �lska? Hvarje minut k�nner han sig andligen
p� pulsen, och minsta f�rlupna k�nslost�mning fyller hans hjerta med
underliga aningar och kommer det att sl� med f�rdubblade slag.

K�rleken �r stor och imponerande; den h�jer, den f�r�dlar. Den g�r
uslingen �del, stackaren modig och den svage stark.

K�rleken �r en m�ktig lidelse. Den varar �fver lifvets gr�ns, den �r
starkare �n d�den. Den kan flamma upp i l�gande passion och �r d�
sublim. Men dess h�gsta form �r dock den, som �kan allt f�rsaka�.

Den h�ga k�rleken �r sj�lens prerogativ.

Den h�ga k�rleken �r osinlig och fin. Den har intet gemensamt med de r�a
drifterna. Yttrar den sig i l�ngtan att ega--o, d� �r den icke ren!--

Dumma, dumma pojke--visste du hur enkelt lifvet vore, om du kunde, om du
tordes lefva det p� egen risk!--

V�dret blir allt v�rre och v�rre. Vinden sveper kring masterna, b�ljorna
v�xa derute. H�r och livar skymtas skumh�ljda toppar, som gl�nsa fram i
de dunkla vattenmassorna likt spridda flockar af hvita g�ss, lefvande,
snabbt simmande, oroligt dykande.

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Mon 22nd Dec 2025, 11:14